Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Staphylococcus aureus (gula stafylokocker) är en vanlig orsak till sår- och hudinfektioner. Cirka 30 procent av befolkningen är bärare av dessa bakterier utan att vara sjuka. Meticillinresistenta S. aureus (MRSA) är resistenta mot antibiotika av betalaktamtyp och ibland även mot andra antibiotikaklasser. De ger samma typ av infektioner som meticillinkänsliga S…

Trender Ökningen av antalet anmälda MRSA-fall i Sverige fortsatte under 2005 i de flesta landsting, trots alla åtgärder som vidtagits. Totalt anmäldes 975 fall under 2005, vilket är en ökning med 38 % jämfört med 2004. De flesta rapporterades från de tre storstadsregionerna, men nästan alla landsting hade en tydlig ökning. Endast i Kronoberg…

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 3864 fall av MRSA motsvarande en incidens av 38 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är en ökning med 2,5 procent jämfört med 2017 (37 fall per 100 000 invånare; n=3735). Andelen fall som smittats i Sverige och utomlands var 49 respektive 45 procent (n=1909 respektive n=1750). Antalet fall med kliniska infektioner…

Staphylococcus aureus tillhör människans normala flora av bakterier. De flesta barn och vuxna är periodvis bärare av dessa bakterier, vanligen i näsan, men även på andra slemhinnor och på huden.

Sammanfattad kunskap om detektion, epidemiologisk typning, vårdhygien och behandling vid infektioner med Enterobacteriaceae med ESBL, inklusive ESBL-CARBA. Förslag på handläggning för diagnostik, behandling och vård av patienter som har infektioner orsakade av Enterobacteriaceae med ESBL eller som

Handlingsplanen har tagits fram av de 26 myndigheter och organisationer som ingår i den Nationella samverkansfunktionen för arbetet mot antibiotikaresistens. Den omfattar hälso- och sjukvård, folkhälsa, den yttre miljön, djurhållning, veterinärmedicin, livsmedel och forskning. Liksom tidigare ingår

En årlig lägesrapport om Clostridioides difficile-infektion i Sverige. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Sammanfattningar av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. De omfattar handläggning av i övrigt friska individer i öppenvården och utgår från vanliga infektioners förväntade förlopp.

Bakgrund Staphylococcus aureus (gula stafylokocker) är en vanlig orsak till sår- och hudinfektioner. Cirka 30 procent av befolkningen är bärare av dessa bakterier utan att vara sjuka. Meticillinresistenta S. aureus (MRSA) är resistenta mot antibiotika av betalaktamtyp och ibland även mot andra antibiotikaklasser. De ger samma typ av infektioner som meticillinkänsliga…

Trender Under 2006 anmäldes 1 057 fall av MRSA jämfört med 975 året innan. Sedan MRSA blev anmälningspliktig år 2000 har antalet fall ökat varje år. Detta är en reell ökning men sannolikt också en följd av att antalet provtagningar med frågeställning MRSA har ökat i takt med att lokala och regionala vårdprogram implementerats…

Ökningen av antalet anmälda MRSA-fall i Sverige fortsätter under 2004 i de flesta landsting, trots de starka åtgärder som vidtagits. Totalt anmäldes 709 fall förra året, vilket är en ökning med 30 % jämfört med 2003. Av dessa fall var 35 % sannolikt smittade utomlands, medan 52 % var smittade i Sverige. Uppgift om smittland saknas för resterande anmälningar. De flesta fall rapporteras från de tre…

MRSA blev anmälningspliktig från och med år 2000. Dessförinnan övervakades läget 1995-1999 genom den frivilliga laboratorierapporten. Man kunde där få en viss uppfattning om förekomsten, men det var svårt att värdera kvaliteten och täckningsgraden på siffrorna. Under de år MRSA varit en anmälningspliktig diagnos har antalet fall ökat från 322 år 2000, 424 år 2001, 441 år 2002 till 549 år 2003. Anmälningar…

MRSA blev anmälningspliktiga från och med år 2000. Läget övervakades tidigare via den frivilliga laboratorierapporten (1995 – 1999) där man kunde få en viss uppfattning om förekomsten, men det var svårt att värdera kvaliteten och täckningsgraden på dessa siffror. Under år 2001 anmäldes 429 fall av MRSA från 19 av landets 21 landsting, vilket var en klar ökning jämfört med tidigare år. En viss del…

MRSA 2009: Sammanställning av rapporter enligt smittskyddslagen och information från SWEDRES 2009 (PDF, 1,2 MB)

Rapporten är en sammanställning av 2023 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige (Svenska HALT).

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

En årlig lägesrapport om Clostridioides difficile-infektion i Sverige. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

En årlig lägesrapport om Clostridioides difficile-infektion i Sverige. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

Epidemiologisk typning, verifiering av MRSA samt påvisning av Panton-Valentine leukocidin (PVL).

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Vilka överväganden görs när antibiotika förskrivs inom den svenska slutenvården? Hur ser läkarna på sin egen kunskap om antibiotika och resistens? Vilka stöd och hinder upplever läkarna i sin förskrivning av antibiotika? Vad kan göras för att optimera antibiotikaanvändningen och minska onödig

Tillsynsvägledningen om förebyggande åtgärder mot objektburen smitta ska fungera som ett stöd för tillsynsmyndigheterna i deras hälsoskyddstillsyn enligt miljöbalken.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Den här vägledningen vänder sig främst till kommunerna, och ska fungera som ett stöd i deras arbete med att spåra och undanröja objektburen smitta. Vägledningen tydliggör kommunens ansvar enligt miljöbalkens 9 kapitel 14–15 §§.