Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Kunskapsstöd om psykisk hälsa och suicidprevention inom arbetslivet, inklusive företagshälsovård och studenthälsa.

Kunskapsstöd om hur negativa normer och stigma kring psykisk ohälsa kan bemötas och hur det påverkar den psykiska hälsan.

Faktabladet lyfter kortfattat fram delar av rapporten ”Ensamhet – förekomst, konsekvenser och åtgärder – En kartläggning”. Både svenska och internationella studier visar att det finns ett tydligt samband mellan ensamhet och psykisk och fysisk ohälsa, suicidtankar och förtida död.

Utifrån resultat i undersökningen Skolbarns hälsovanor har vi tagit fram några faktablad som presenterar utvecklingen utvecklingen av barns och ungas psykiska hälsa över tid, och några tänkbara orsaker.

Det handlar om livet – så heter Sveriges strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention som stäcker sig från 2025 till och med år 2034. Här beskrivs delmål 4.

Arbetet med att minska stigmatisering inom psykisk ohälsa och suicid behöver ske på olika nivåer i samhället. Här kommer några tips om hur en region kan arbeta med att minska stigmatisering.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.

Covid-19 pandemin har inneburit förändringar i vardagen för många, särskilt för personer över 70 år. Förutom ökad risk för död till följd av sjukdomen har äldre också rekommenderats att begränsa sin vardag mer än yngre åldersgrupper. I mars 2020 infördes en rekommendation om att personer 70 år och äldre ska begränsa sina sociala kontakter och undvika platser där många personer samlas. Rekommendationen infördes för att skydda äldre personer mot smitta av covid-19, men den riskerar också att bidra till ökad fysisk och psykisk ohälsa, på både kort och lång sikt. Denna kunskapssammanställning bidrar med kunskap om hur många allvarliga sjukdomsfall och dödsfall i covid-19 som kunnat undvikas genom rekommendationen men också om kunskap om konsekvenserna för både den psykiska och den fysiska hälsan. Det blir viktigt i det fortsätta arbetet med att förebygga och minska negativa konsekvenser till följd av covid-19 samt som underlag för att eventuellt uppdatera smittskyddsåtgärden.

Här kan du läsa om vårt arbete med att förebygga självmord samt hitta kunskap och statistik om suicid. Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Förutom att liv går förlorade leder suicid till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda.

Det finns många faktorer som påverkar risken för psykisk ohälsa, både individens nära omgivning och samhället i stort. Även individens eget beteende och livsvillkor påverkar. De saker som påverkar vår psykiska hälsa är i stort desamma genom livet, även om sådant som sämre fysisk hälsa och svåra livshändelser som förlust av närstående naturligt blir vanligare när vi blir äldre.

Det handlar om livet – så heter Sveriges strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention som stäcker sig från 2025 till och med år 2034. Här beskrivs delmål 5.

Kunskapsstöd om förekomst av olika aspekter av psykisk hälsa och hur den psykiska hälsan kan stärkas bland barn och unga och på de arenor där barn och unga befinner sig.

Med utgångspunkt i ungdomars egna behov främjar och stödjer ungdomsmottagningarna psykisk hälsa. Det är ett unikt arbetssätt som kompletterar insatser från andra aktörer. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.

Kunskapsstöd om förekomst av olika aspekter av psykisk hälsa och hur den psykiska hälsan kan stärkas bland äldre och på de arenor där äldre befinner sig.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Utbildning, sysselsättning och inkomst är nära sammanknutna, och har stor betydelse för psykisk hälsa.

Det handlar om livet – så heter Sveriges strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention som stäcker sig från 2025 till och med år 2034. Här beskrivs delmål 6.

För att minska stigmatisering av personer med psykiatriska tillstånd behövs långsiktiga insatser på flera nivåer och inom olika områden i samhället. Arbetslivet är ett sådant område.

Här hittar du korta filmer som beskriver olika aspekter av folkhälsa. Filmerna kan du till exempel använda som diskussionsunderlag i ditt arbete.

Vår psykiska hälsa påverkas på flera sätt av hur samhället är utformat och hur det i sin tur påverkar oss som individer. Det handlar om under vilka förhållanden som vi föds, lever och växer, arbetar och åldras.

Här hittar du ett urval av andra webbplatser som Folkhälsomyndigheten driver och som kan vara relevanta för dig som arbetar med folkhälsa.

MEDEL FÖRDELADE: Folkhälsomyndigheten fördelar 10 000 000 kronor i statsbidrag för verksamhet till ideella organisationer som bedriver medmänskligt stöd via telefon och chatt i enlighet med förordningen om statsbidrag till ideella organisationer inom området för psykisk hälsa och suicidprevention (2020:429).

Arbete för en god och jämlik hälsa pågår runt om i landet, på lokal, regional och nationell nivå. Här hittar du intervjuer med olika professioner och från olika områden. Läs och bli inspirerad!

En del barn lever med föräldrar och vårdnadshavare som brister i sin omsorgsförmåga på grund av beroendeproblem eller psykisk ohälsa, eller för att våld förekommer i familjen. Här beskriver vi Folkhälsomyndighetens arbete med att uppmärksamma och stödja dessa barn.