Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade

Planeringsstödet ska fungera som bakgrund och stöd i planeringen för en pandemi för berörda nationella myndigheter, regionernas smittskyddsläkare, beredskapschefer och beredskapssamordnare, samt för övriga verksamhets- och planeringsansvariga inom regionernas och kommunernas vård och omsorg.

Vi går med jämna mellanrum igenom våra publikationer för att säkerställa att innehållet är aktuellt. Nedan hittar du publikationer som har tagits bort under 2022. Om du ändå behöver ta del av publikationen kan du kontakta vår registrator med angivande av publikationens titel.

Syftet med planen och programmet är att är de aktörer som vi bedriver tillsyn och marknadskontroll över ska känna till vilka aktiviteter vi planerar under 2024 och vilka lagkrav som gäller för dessa områden.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Återrapportering av regeringsuppdraget att genomföra samordnade nationella informationsinsatser om vaccination mot covid-19 riktade till allmänheten. Rapporten riktar sig även till tjänstemän och kommunikatörer vid nationella, regionala och lokala myndigheter.

Rapporten riktar sig till myndigheter, hälso- och sjukvården och civilsamhällets organisationer som möter och arbetar med äldre hbtq-personer. Rapporten riktar sig också till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå.

Faktabladet presenterar resultaten från en befolkningsbaserad studie om socioemotionell förmåga hos 3-åringar. Resultaten visar ett samband mellan socioemotionella svårigheter hos barnet och vissa faktorer relaterade till föräldrarna, såsom låg inkomst, låg utbildningsnivå och att föräldrarna är

Vi föreslår följande åtgärder för hur ett nationellt dopningsförebyggande arbete kan bedrivas framöver: Utveckla och förbättra tillgången på data för att möjliggöra ändamålsenlig uppföljning och analys. Utred om en nationell stödlinje bör inkludera dopning. Utveckla det generellt

Årets rapport visar att vissa skillnader mellan olika grupper till och med ökar över tid. Det gäller bland annat återstående medellivslängd och dödlighet i ett flertal diagnoser, som ökar mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Den här rapporten presenterar en kartläggande litteraturöversikt av forskning om samband mellan alkohol- eller narkotikabruk och våld i nära relationer. Bruk av alkohol och narkotika pekas ofta ut som en orsak till våld. Det saknas dock aktuella sammanställningar av studier som specifikt studerar

Detta är en litteraturöversikt över prioriteringsmodeller inom folkhälsoområdet, kunskap som kan bidra till arbetet med strategisk prioritering av behov inom folkhälsoområdet. Översikten riktar sig till dig som är beslutsfattare eller arbetar med strategiskt förebyggande arbete vid myndigheter,

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Syftet med kartläggningen är att översätta de globala målen till en svensk kontext och visa på synergierna mellan målen. Ambitionen är att bidra till ett mer effektivt och ändamålsenligt genomförande av agendan.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor

I denna rapport beskriver myndigheten hälsofrämjande insatser för romer i de före detta pilotkommunerna Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö, och i de nuvarande utvecklingskommunerna Borås, Haninge, Stockholm, Gävle och Uppsala. Folkhälsomyndigheten föreslår även utvecklingsåtgärder

Rapporten är en kartläggning av kunskapen inom ANDT-prevention. Syftet är att beskriva effekten av de interventioner som utvärderats i studier av god eller medelgod kvalitet. Översikten visar att det saknas kunskap om många av interventionerna.

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att i nära samverkan följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa 2020–2023. I denna myndighetsgemensamma promemoria sammanfattas vårt arbete och våra slutsatser 2023. 

En litteraturöversikt av longitudinella studier från Norden om barn och unga vuxna Den här rapporten redovisar resultaten från en kartläggande litteraturöversikt av nordisk forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade