Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Under november och december 2020 genomförde Folkhälsomyndigheten en mindre undersökning kring immuniteten för covid-19 hos barn, unga och personal i totalt fyra skolor i Stockholm. Detta var ett samarbete med personal från Sachsska barn-och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset och Astrid Lindgrens

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Version 1, aug 2022 Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot kikhosta för gravida från gravidvecka 16. Syftet med vaccinationen är att skydda de allra yngsta spädbarnen mot svår sjukdom i kikhosta. För att skyddet skall överföras till barnet

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning. 

Kunskapsöversikten för hälso- och sjukvårdspersonal är ett stöd inför samtal med gravida om vaccination mot influensa.

Uppdaterade rekommendationer för vilka som rekommenderas mpox-vaccination med anledning av en ökad spridning av klad 1.

Vaccinationer som ingår i nationella vaccinationsprogram ska erbjudas av regionerna eller andra utpekade aktörer till definierade målgrupper, vara kostnadsfria för individen och registreras i det nationella vaccinationsregistret. Vaccinationer som ingår i nationella vaccinationsprogram har bedömts uppfylla smittskyddslagens tre kriterier om att effektivt kunna förhindra spridning av smittsamma sjukdomar…

Avsikten med rapporten är att ge en bild av hur elimineringsarbetet gällande hepatit B och C gått hittills, som ett stöd för regionerna i arbetet med eliminering av hepatit.

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Modellering av vaccinationsscenarier för att undersöka hur vaccination mot viruset som orsakar covid-19 påverkar smittspridning och sjuklighet

I den här rapporten presenterar vi resultat från en enkätundersökning om acceptans för vaccination mot covid-19 bland invånare i Sverige födda utanför Europeiska unionen (EU) och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Storbritannien. Undersökningen genomfördes under våren 2021 från mitten

Rapporten är en återrapportering av regeringsuppdraget och riktar sig även till beslutsfattare, tjänstemän och kommunikatörer inom nationella, regionala och lokala myndigheter samt personal inom vård och omsorg som arbetar med vaccinationerna mot säsongsinfluensa och covid-19. Folkhälsomyndigheten

Rekommendationer är inte bindande, utan regioner och vårdgivare beslutar själva om rekommendationerna ska följas, hur de ska implementeras och om eventuella avgifter för patienterna. Regioner är skyldiga att erbjuda befolkningen vaccinationer som ingår i nationella vaccinationsprogram. Vaccinationer som ges inom ramen för nationella program ska dessutom vara kostnadsfria för individen och registreras…

Regeringen gav i slutet av maj 2020 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell operativ plan för framtida vaccination mot sjukdomen covid-19, orsakad av det nya coronaviruset SARS-CoV-2. I den här slutredovisningen beskriver vi arbetet med prioriteringsordning, distribution och

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Information från Folkhälsomyndigheten

Kari Johansen Enheten för vaccinationsprogram Nyheter från forskningsvärlden – kommande influensa-, covid-19 och RSV vacciner - kort dialog kring framtida vaccinationskampanjer, vilka vacciner blir tillgängliga…• Alla anställda vid Folkhälsomyndigheten intygar skriftligt att vi eller våra familjemedlemmar inte har några intressen i bolagen som producerar vacciner • NB Detta är en vetenskaplig sammanställning…

Ellen Wolff Senior hälsoekonom, PhD Hälsoekonomiska bedömningar• Begränsade resurser, men ett oändligt behov – Hur får vi mesta möjliga hälsa på pengarna? • Estimera kostnader och hälsoeffekter – Kostnader mäts som hälso- och sjukvårdskostnader, och ev. kostnader för produktionsförlust –

Guiden ger stöd i arbetet att få förståelse för vilka faktorer som påverkar vaccinationstäckning och vaccinationsacceptans. Den ger även stöd i att lättare utveckla och genomföra både anpassade och breda insatser för att öka och behålla vaccinationstäckningen och acceptansen. Relaterad information

Allmänna vaccinationsprogram riktar sig till stora grupper i befolkningen, t.ex. alla barn, medan särskilda vaccinationsprogram riktar sig till definierade riskgrupper.

Först beslutar regeringen om vilka vaccinationsprogram som ska finnas, och om vilka sjukdomar de ska omfatta. Folkhälsomyndigheten ansvarar för att ta fram underlag till regeringens beslut. Därefter tar Folkhälsomyndigheten fram föreskrifter som bland annat reglerar till vilka personer som vaccinationerna ska erbjudas, hur många doser som ska ges och med vilka intervall. Föreskrifterna skickas ut…