Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 47 Denna rapport publicerades

Information från Folkhälsomyndigheten

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 39 Denna rapport publicerades

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten.

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten.

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Metodbeskrivning Bilaga 3 till ”Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2022” 2 Innehåll Introduktion ................................................................................................................. 3 Datakällor ..........................................................................

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Information från Gullers

Zikaviruset sprids med myggor och kan ge en mild febersjukdom med hudutslag, ögoninflammation och ibland ledvärk. Viruset har numera spridning i tropiska delar av Afrika, Asien och Oceanien samt Central- och Sydamerika.

Syfilis var tidigare en mycket vanlig sexuellt överförd smitta, men sjukdomen blev allt mer sällsynt i Sverige mot 1900-talets slut. I andra delar av världen är dock syfilis fortfarande vanligt. Annan benämning: Lues.

Pesten har genom historien varit en av våra mest fruktade infektionssjukdomar och har bland annat kallats för digerdöden. Pest sprids fortfarande i flera delar av världen, men finns inte i Sverige. Sjukdomen överförs till människor från gnagare via infekterade loppor, men kan också smitta mellan

Clostridioides difficile är en anaerob, grampositiv sporbildande tarmbakterie. Sporerna kan överleva i omgivningen runt smittade personer under lång tid och därigenom lätt spridas till andra. Cirka 2–5 procent av befolkningen och framförallt spädbarn har bakterien i tarmen utan att visa tecken till sjukdom. Bakterien kan bilda gifter, toxiner, som verkar irriterande…

Bakgrund Clostridioides difficile är en anaerob, grampositiv sporbildande tarmbakterie. Bakterien kan bilda gifter, toxiner, som verkar irriterande på tarmslemhinnan. Sjukdomsbilden kan variera från mycket lindrig diarré till en mer sällsynt livshotande sjukdomsbild med hög feber och blodiga

Pneumokocker är en av de vanligaste orsakerna till luftvägsinfektioner, men kan även ge invasiva infektioner som blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation. Allvarliga pneumokockinfektioner är vanligast bland de yngsta och de äldsta. Personer med t.ex. vissa blodsjukdomar, immunbrist och

Infektion med Salmonella är efter Campylobacter den vanligaste anmälningspliktiga zoonosen i Sverige. Bakterierna sprids med kontaminerade livsmedel, mellan människor och via direktkontakt med djur, till exempel reptiler. Sverige har sedan 1950-talet bekämpat Salmonella i hela smittspridningskedjan

Cryptosporidium är ett urdjur, en så kallad protozo, som kan överföras mellan djur och människor och som ofta sprids via förorenade livsmedel eller vatten. Den utsöndras via avföring och kan orsaka vattniga diarréer, buksmärtor och illamående. De två arter som vanligen smittar människa är C. parvum

Bakgrund Listerios är en ovanlig men allvarlig sjukdom som orsakas av bakterien Listeria monocytogenes. Symtomen på listerios är oftast milda men kan hos personer med nedsatt immunförsvar orsaka invasiv sjukdom med symtom som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Det är endast den invasiva

Hepatit C orsakas av ett virus som sprids via blod och som bara finns hos människor. Smittämnet är globalt sett mycket utbrett och vanligt, men förekomsten i Sverige är förhållandevis låg. Sjukdomen har hos oss en stark koppling till intravenöst narkotikamissbruk.

Vid antibiotikabehandling rubbar man den normala tarmfloran vilket kan leda till diarrébesvär. Den viktigaste orsaken till svårare diarré i samband med antibiotikabehandling är överväxt av bakterien Clostridioides difficile.