Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Stafylokocker finns av många olika slag. Av dessa är särskilt tre sjukdomsframkallande.

Under 2010 anmäldes 1 580 fall av MRSA, vilket motsvarar en incidens på 17. Det var 100 fler fall än 2009, en ökning med 7 %. Sedan MRSA blev anmälningspliktig år 2000 har antalet fall ökat varje år. Ökningen är sannolikt en kombination av en reell incidens ökning och en ökad provtagning med frågeställning MRSA i takt med att lokala och regionala vårdprogram implementerats. Andelen fall som troligast…

Helgenomsekvensering för epidemiologisk typning av stafylokocker (helgenomsekvensering, SNP-analys).

Sedan MRSA blev anmälningspliktig år 2000 har antalet rapporterade fall ökat varje år. Ökningen är sannolikt en kombination av en reell incidensökning och en ökad provtagning i takt med att lokala och regionala vårdprogram implementerats. Sedan 2006 kompletteras den epidemiologiska informationen i fallanmälningarna genom ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och landets smittskydds- och vårdhygienenheter…

Infektion med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) blev anmälningspliktig år 2000, men anmäldes liksom MRSA tidigare via den frivilliga laboratorierapporten. Antalet anmälda fall per år har legat mellan 10 och 20 de senaste åren. Under året anmäldes totalt 18 fall, flera av dessa var asymptomatiska bärare som hittades vid smittspårning. Två personer uppgavs vara smittade utomlands.

I början av 1980-talet rapporterades de första infektionerna med tarmbakterier som bildade ”extended spetrum beta-lactamases” (ESBL) från Europa. Sedan 2001 har invasiva isolat av Escherichia coli övervakats nationellt (ResNet) och inom europeiska unionen (EARSS). Sedan några år ingår även

Här listas de smittämnen som för 2017 ingår i Folkhälsomyndighetens nationella mikrobiella övervakningsprogram

Delrapport 1 i regeringsuppdrag om Tillgänglighet till antibiotika

ESBL-producerande bakterier är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen, vilket innebär att smittan sprids inte bara genom spridning av den resistenta bakterien utan också att resistensmekanismen kan ”smitta” andra

Bakgrund Vankomycinresistenta enterokocker (VRE) är en vanlig orsak till vårdrelaterade infektioner i många delar av världen, framför allt bland högriskgrupper såsom patienter med nedsatt immunförsvar och intensivvårdspatienter. VRE sprids framförallt på sjukhus. Liksom MRSA, blev VRE anmälningspliktig enligt den svenska smittskyddslagen…

Beskrivning av indikatorer Bilaga 2 till Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2020 2 Innehåll Beskrivning av indikatorer ............................................................................................. 3 3 Beskrivning av indikatorer I tabellen nedan redovisas de indikatorer som ingår i

Bilaga till vägledningen Smittspårning och undanröjande av objektburen smitta

I följande dokument finns mer detaljer om definitioner, kommentarer och källor för de indikatorer som presenteras i Folkhälsodata.

Information från Folkhälsomyndigheten

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Komplement till den epidemiologiska årsrapporten för smittsamma sjukdomar och innehåller en samling av diagram och tabeller för en del av de sjukdomar som årligen rapporteras.

Beskrivning av indikatorer Bilaga 2 till Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2022 2 Innehåll Beskrivning av indikatorer ............................................................................................. 1 Innehåll .........................................................................