Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar härmed att människor från Ukraina oavsett migrationsstatus får tillgång till hälso- och sjukvård som är nödvändigt ur ett smittskyddsperspektiv. Detta innefattar testning och vid behov behandling av smittsamma sjukdomar, samt vaccination enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet och mot covid-19.

Rapporten visar att en fjärde vaccindos mot covid-19 gav ett mycket högt initialt skydd mot allvarlig sjukdom och död bland personer som är 65 år och äldre, och att skyddseffekten kvarstod på en hög nivå även flera månader senare.

Rapporten är en återrapportering av regeringsuppdraget och riktar sig även till beslutsfattare, tjänstemän och kommunikatörer inom nationella, regionala och lokala myndigheter samt personal inom vård och omsorg som arbetar med vaccinationerna mot säsongsinfluensa och covid-19. Folkhälsomyndigheten vill genom rapporten dokumentera och sprida resultaten av uppdraget.

Rapporten visar resultaten från denna antikroppsstudie som genomfördes i början av mars 2021 visar att 6,9 procent av studiedeltagarna (samtliga födda 1944 och hemmahörande i Göteborgsområdet) bar på antikroppar som talar för genomgången covid-19. Analysen identifierade inte någon signifikant skillnad mellan kön, civilstånd eller utbildningsnivå.

Rapporten visar att personer 65 år och äldre som vaccinerade sig med en påfyllnadsdos mot covid-19 under hösten 2022 fick ett betydligt bättre skydd mot allvarlig sjukdom och död under efterföljande vinter, än de som avstod en påfyllnadsdos.

Denna vägledning riktar sig till patientansvariga läkare för personer 18 år och äldre med allvarlig immunbrist och har utvecklats i samråd med myndigheterna Läkemedelsverket och Socialstyrelsen.

Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831). Här presenteras nationella och regionala scenarier för smittspridning av covid-19 fram till och med den 30 september 2021. Den simulerade utvecklingen utgår från…

Denna rapport bidrar till förståelse för vilka insatser och målgrupper som berörts och kan användas för att utveckla och planera fortsatt regionalt och lokalt ANDT-förbyggande arbete och arbete inom tillsynsverksamheter med stärkt fokus på jämlikhet i hälsa.

Rapporten presenterar scenarier för spridningen av covid-19 fram till 20 juli 2022. Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831). Här presenteras nationella scenarier för smittspridning av covid-19 fram till…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 67 529 fall av covid-19 motsvarande en incidens av 640 fall per 100 000 invånare. Medelåldern bland samtliga fall var 69 år och 54 procent av fallen var kvinnor. Antalet bekräftade fall av covid-19 var som högst i början och slutet av året, och som lägst under sommarmånaderna (figur 1)…

Antalet rapporterade fall av covid-19, influensa och RS-virus har minskat sedan de högsta nivåerna i december.

Smittspridningen av covid-19, RS-virus och influensa bedöms fortfarande vara hög. Den som är sjuk med symtom på luftvägsinfektion bör stanna hemma och undvika nära kontakt med andra.

Under 2021/2022 genomfördes den tionde datainsamlingen inom studien Skolbarns hälsovanor. Fler skolor än tidigare bjöds in för att resultaten ska kunna presenteras för varje region. Undersökningen visar hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan och hemma samt vilka levnadsvanor de har.

Covid-19-pandemin har gett viktiga lärdomar om hur samhället behöver förbereda sig för spridning av ett nytt och okänt virus. Folkhälsomyndigheten har nu gjort en första uppdatering av planeringsstödet till regioner, kommuner, statliga myndigheter och andra organisationer.

Spridningen av luftvägssjukdomarna influensa, RS-virus och covid-19 minskar, enligt Folkhälsomyndigheten senaste statistik.

Tidslinjeverktyget som tidigare fanns på denna sida har upphört. Samtliga händelser som fanns i tidslinjen finns dock listade nedan.

Den ökade spridningen av covid-19 i Kina bedöms inte ha väsentlig påverkan på utvecklingen av det epidemiologiska läget i Sverige. Det framgår av Folkhälsomyndighetens analys, som nu överlämnas till regeringen.

Vi går med jämna mellanrum igenom våra publikationer för att säkerställa att innehållet är aktuellt. Nedan hittar du publikationer som har tagits bort under 2024. Om du ändå behöver ta del av publikationen kan du kontakta vår registrator med angivande av publikationens titel.

Denna veckorapport publicerades den 14 november 2024 och redovisar influensaläget vecka 45 (4–10 november 2024).

Tillgången till narkotika är fortsatt hög i Europa och cannabis var under 2021 den vanligaste drogen både gällande beslag och användning. Globalt har tillgången till syntetiska droger och narkotikaklassade läkemedel ökat vad gäller utbud och olika varianter. Man ser även att användningen av

Denna veckorapport publicerades den 1 november 2024 och redovisar influensaläget vecka 43 (21–27 oktober 2024).

Denna veckorapport publicerades den 10 november 2023 och redovisar influensaläget vecka 44 (30 oktober–5 november 2023).

Under november och december 2020 genomförde Folkhälsomyndigheten en mindre undersökning kring immuniteten för covid-19 hos barn, unga och personal i totalt fyra skolor i Stockholm. Detta var ett samarbete med personal från Sachsska barn-och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset och Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset. Totalt deltog 229 personer i undersökningen, i olika åldrar…

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka levnadsvanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn?