Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
Lyssna337 träffar på Psykisk ohälsa bland barn inom Hela webbplatsen
-
Publikationer borttagna 2023
Uppdaterad:Vi går med jämna mellanrum igenom våra publikationer för att säkerställa att innehållet är aktuellt. Nedan hittar du publikationer som har tagits bort under 2023. Om du ändå behöver ta del av publikationen kan du kontakta vår registrator med angivande av publikationens titel.
-
Riskfaktorer för ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem – en sammanfattning
Publicerad:Rapporten sammanfattar resultaten från en kartläggande litteraturöversikt av nordisk forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem.
-
Hur hänger livsvillkor och hälsa ihop?
Uppdaterad:För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor. Dessa villkor och förutsättningar kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer.
-
Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer – Resultat från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor
Publicerad:Rapporten beskriver utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer jämfört med heterosexuella, perioden 2005–2012.
-
Värmeböljor största klimathotet mot människors hälsa
Publicerad:Klimatförändringen har flera negativa konsekvenser för människors hälsa. I Sverige utgör effekterna av värmeböljor det största hotet. Det visar Folkhälsomyndighetens risk- och sårbarhetsanalys, där totalt 14 olika hälsorisker bedömts.
-
Existentiell hälsa och folkhälsa – Slutredovisning
Publicerad:Förslag för fortsatt arbete Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga
-
Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? – Samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020
Publicerad:Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell
-
Folkhälsopolitikens målområde 1: Tidiga livets villkor
Publicerad:Uppdaterad:Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör tidiga barndomen och dess koppling till en god och jämlik hälsa.
-
Socioemotionell förmåga hos små barn: betydelsen av föräldrars inkomst, utbildning och födelseland
Publicerad:Faktabladet presenterar resultaten från en befolkningsbaserad studie om socioemotionell förmåga hos 3-åringar. Resultaten visar ett samband mellan socioemotionella svårigheter hos barnet och vissa faktorer relaterade till föräldrarna, såsom låg inkomst, låg utbildningsnivå och att föräldrarna är
-
Covid-19-pandemin och befolkningens psykiska hälsa – vad indikerar longitudinella studier?
Uppdaterad:Resultaten pekar på ett oförändrat eller minskat psykiskt välbefinnande och en ökning av psykiska besvär jämfört med före pandemin. Effekterna är generellt små. Det visar en uppföljning av vår litteraturöversikt med studier från länder i Europa och Nordamerika. En studie från Sverige är inkluderad
-
Metodbeskrivning för Swelogs befolkningsundersökning om spel och hälsa 2018
Publicerad:I metodbeskrivningen för Swelogs 2018 framgår det hur datainsamlingen har gått till, hur frågeformuläret har utformats, hur svarsfrekvenserna blev och hur svarsdata har viktats.
-
Stödja ett fortsatt utvecklingsarbete i barnhälsovården – Återredovisning av regeringsuppdrag
Publicerad:Rapporten riktar sig i första hand till regeringen och verksamma inom barnhälsovård. Den kan även vara av intresse för myndigheter, organisationer samt andra aktörer på nationell, regional och lokal nivå där utvecklingsarbete i barnhälsovård är av relevans.
-
Äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor
Uppdaterad:Äldre hbtq-personer har på gruppnivå en sämre hälsa än andra äldre och upplever oftare depression, ångest och social isolering. Förtroendet för vård och omsorg är lågt inom gruppen och många känner en oro över att i framtiden bli beroende av vård- och omsorgsinsatser.
-
Att leva med hiv 2021–2022 – Resultat från en enkätundersökning bland personer som lever med hiv i Sverige
Publicerad:Resultaten i rapporten pekar på att personer som lever med hiv rapporterar hög livskvalitet och nöjdhet med livet som helhet. Samtidigt framgår att livet med hiv kan innebära olika utmaningar, såsom att inte kunna vara så öppen med sin hivstatus som man önskar. Det kan kopplas till hivrelaterat
-
Elvaårsuppföljning av spel och hälsa bland personer som tidigare haft spelproblem – Resultat från Swelogs uppföljningsstudie 1998–2009
Publicerad:Rapporten visar resultatet av en elvaårsuppföljning av personer med spelproblem och är en del av den fleråriga befolkningsstudien Swedish longitudinal gambling study (Swelogs). Studien omfattar perioden mellan 1997/1998 och 2009.
-
Definitioner, mål, ramverk och uppföljningssystem för miljörelaterad hälsa – En sammanställning inom ramen för Miljömålsrådet
Publicerad:Rapporten innehåller relevanta definitioner och en sammanställning av de olika mål och policyramverk som knyter an till miljörelaterad hälsa. Rapporten samlar även de uppföljningssystem som finns för miljörelaterad hälsa i Sverige i dag.
-
Vem gör vad inom folkhälsoområdet
Uppdaterad:Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.
-
Folkhälsopolitikens målområde 5: Boende och närmiljö
Publicerad:Uppdaterad:Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör boende och närmiljö och dess koppling till en god och jämlik hälsa.
-
Upplevelser av covid-19-pandemin bland barn med funktionsnedsättning
Publicerad:Faktabladet riktar sig till personer som arbetar med att stödja barn med funktionsnedsättning, andra aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå samt beslutsfattare på alla nivåer.
-
Årsredovisning 2020
Publicerad:Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.
-
Kartläggning av definitioner och förståelse av existentiell hälsa utifrån litteraturen
Publicerad:Underlagsrapport; regeringsuppdrag existentiell hälsa i folkhälsopolitiken I denna underlagsrapport presenterar Folkhälsomyndigheten metod och resultat från en kartläggning av definitioner och förståelse av existentiell hälsa utifrån litteraturen. Vi har sammanställt svensk och internationell litteratur. Kartläggningen visar…
-
Folkhälsopolitikens målområde 4: Inkomster och försörjningsmöjligheter
Publicerad:Uppdaterad:Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör inkomster och försörjningsmöjligheter och dess koppling till en god och jämlik hälsa.
-
Så tog vi fram rekommendationerna för barns och ungas skärmanvändning
Uppdaterad:Rekommendationerna för barns och ungas skärmanvändning bygger på vår och Mediemyndighetens rapport Digitala medier och barns och ungas hälsa – En kunskapssammanställning. De har utvecklats genom forskningssammanställning, enkäter och dialoger med barn, unga, föräldrar och experter.
-
FNs politiska högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF) – Agenda 2030 och strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom pandemin
Publicerad:Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom
-
Vuxnas attityder till cannabis och annan narkotika
Publicerad:Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar förebyggande och hälsofrämjande inom narkotikaområdet, exempelvis kommuner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer men även beslutsfattare. Den ger aktuell kunskap om befolkningens inställning till narkotika och kan bidra till en