Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Clostridium difficile årsrapport 2011 Förord Denna rapport utgör en årlig sammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat

Bakgrund VRE är enterokocker som är resistenta mot vankomycin, ett viktigt antibiotikum mot just enterokockinfektioner. Enterokocker är normala tarmbakterier som finns hos nästan alla människor och sällan orsakar sjukdom. VRE skiljer sig inte i det avseendet, de flesta smittade blir bärare utan att

Bakgrund Legionellabakterien är vanligt förekommande i jord och vatten. Den sprids främst via aerosoler (små vattendroppar) och kan då man andas in den ge svår lunginflammation, så kallad legionärssjuka. Det är framför allt äldre personer som insjuknar, och i huvudsak män. Personer med nedsatt

ESBL-producerande Enterobacteriaceae är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive tredje generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen vilket innebär att den inte bara sprids genom överföring av den resistenta bakterien utan också kan ”smitta” andra bakterier.

Sammanfattning och bedömning Under 2018 anmäldes 2 715 fall av gonorré motsvarande en incidens av 27 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med 6 procent jämfört med 2017 (n=2 533) vilket befäster den trend som setts sedan 2009 (figur 1). Av de rapporterade fallen var 76 procent män (n=2066). Gonorré ökade i alla åldersgrupper…

Bakgrund Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är luftvägsbakterier som orsakar öroninflammation, bihåleinflammation och lunginflammation samt mer sällan, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Kolonisation utan symtom är vanligt hos barn i förskoleåldern. I många länder har andelen

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Bakgrund Vibriobakterier är vanliga i bräckt vatten men kan även förekomma i söt- och saltvatten. Under varma somrar när vattentemperaturen under en längre period är högre än normalt gynnas bakterietillväxten. Har man ett sår på kroppen och badar utomhus kan det ge en sårinfektion. I ett fåtal fall

Sorkfeber är en virussjukdom som sprids via infekterade skogssorkars kroppsvätskor framförallt urin och avföring. Sjukdomen finns i stort sett i hela Europa, men är vanligast i norr. I Sverige finns smittade sorkar framförallt norr om Dalälven. Sjukdomens allvarlighetsgrad hos människa varierar

Clostridium difficile rapport, vecka 7 (11/2- 17/2), 2013 Rapport om det aktuella bakterieläget Redaktionen Redaktör: Barbro Mäkitalo Innehåll Varje vecka sammanställs data från den frivilliga rapporteringen av C. difficile. Sedan oktober 2011 deltar samtliga 26 laboratorier i den frivilliga

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Haemophilus influenzae (Hi) är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i luftvägarna, t.ex. bihåle-, öron- och lunginflammation. Den kan också ge upphov till allvarliga infektioner som meningit och sepsis. Det finns flera olika typer av Haemophilus influenzae. Typ b (Hib) var den vanligaste

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Meningokocksjukdomsläget för år 2001 var trots en mindre ökning av antalet fall fortfarande mycket gott. Totalt anmäldes 75 fall av invasiv meningokockinfektion, varav 66 var odlingsverifierade och resterande endast kliniskt anmälda. Detta innebär att Sverige fortsatte att i ett europeiskt perspektiv tillhöra de länder med låg incidens av meningokockinfektion (mindre än ett fall per 100 000 invånare)…

Under 2005 anmäldes totalt 304 fall av infektion med Entamoeba histolytica. En stor del av dessa anmälningar baseras på mikroskopisk påvisning av morfologiskt oskiljaktiga Entamoeba histolytica/E. dispar-cystor i feces. Då denna diagnostik till stor del bedrivs på parasitologiska laboratorier ute i

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades tre fall av difteri. De rapporterade fallen hade en åldersspridning mellan 46–74 år. Hos alla tre hade korynebakterier påvisats i prover från hudsår. Ett av fallen, som hade smittats utomlands, hade infektion orsakad av Corynebacterium

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 150 fall av denguefeber i Sverige motsvarande en incidens av 1,4 fall per 100 000 invånare. Antalet fall ökade kraftigt jämfört med 2022 då endast 50 fall rapporterades. Detta innebär att antalet fall är jämförbart med det antal fall som rapporterades innan pandemin (figur 1). Av de rapporterade…

Harpest är en bakterieorsakad zoonos som finns över hela norra halvklotet. Majoriteten av de svenska harpestfallen smittas genom myggbett, men också genom direktkontakt med infekterade djur, inandning av förorenat damm eller intag av smittat vatten. Sjukdomsbilden varierar beroende på smittväg, men

Under 2007 anmäldes totalt 174 fall av tularemi, varav 168 angavs ha smittats i Sverige. Det är en viss minskning från de 241 fallen föregående år. Män var i vanlig ordning överrepresenterade bland fallen och utgjorde 57 %. Majoriteten av de infekterade personerna var i åldern 40 till 70 år.

Utfall och trend Under 2015 rapporterades 11 fall av paratyfoidfeber, vilket var ungefär lika många som rapporterades föregående år (10 fall). Totalt rapporterades 21 fall av tyfoidfeber under 2014 vilket var en liten minskning jämfört med 2014 (26 fall) (figur 1). Figur 1: Antal anmälda fall av

Trikinos är en parasitsjukdom. Trikiner kan finnas hos vildsvin, men även hos andra vilda djur i Sverige som björn, rödräv, lodjur och varg. Människor kan smittas om de äter otillräckligt tillagat kött från t.ex. vildsvin eller björn. Hos svenska tamgrisar är trikiner sällsynt och förekom senast

Bestämning av mässling-specifika IgM och IgG-antikroppar med ELISA.