Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Bakgrund Streptococcus pneumoniae med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP, som definieras som MIC ≥ 0.5 mg/L) blev anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen 1996. I maj 2012, infördes en reviderad falldefinition där endast PNSP med MIC för penicillin > 1 mg/L var anmälningspliktigoch de

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

ESBL-producerande bakterier är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen, vilket innebär att smittan sprids inte bara genom spridning av den resistenta bakterien utan också att resistensmekanismen kan ”smitta” andra bakterier. Förekomsten av ESBL hos bakterierna är ofta kopplad…

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Enterokocker är en grupp tarmbakterier som oftast är harmlösa och tillhör normalfloran. Ibland kan de orsaka infektioner såsom urinvägsinfektioner och även allvarligare infektioner, till exempel hjärtklaffinfektioner. Enterokockerna har också blivit allt vanligare som orsak till sjukhusförvärvade

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Under perioden 2000-2006 anmäldes endast 18-35 fall av VRE per år. Med början 2007 skedde en kraftig ökning av antalet rapporterade fall på grund av ett antal stora sjukvårdsrelaterade utbrott. Det första som började 2007, drabbade Stockholm, Västmanland och Halland och omfattade till och med år

Staphylococcus aureus (gula stafylokocker) är en vanlig orsak till sår- och hudinfektioner. Cirka 30 procent av befolkningen är bärare av dessa bakterier utan att vara sjuka. Meticillinresistenta S. aureus (MRSA) är resistenta mot antibiotika av betalaktamtyp och ibland även mot andra antibiotikaklasser. De ger samma typ av infektioner som meticillinkänsliga S…

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Listerios är en ovanlig men allvarlig sjukdom som orsakas av bakterien Listeria monocytogenes. Typiska smittkällor är opastöriserade ostar och fiskprodukter som inte upphettats (gravad och kallrökt lax). Sjukdomen drabbar äldre personer och personer med nedsatt immunförsvar som till exempel svårt

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Infektion med Salmonella är efter Campylobacter den vanligaste anmälningspliktiga zoonosen i Sverige. Infektionen ger framförallt diarré och feber. Bakterien utsöndras i avföringen och kan sedan spridas vidare via vatten eller livsmedel. Smittdosen för Salmonella är hög och det krävs ofta runt 100 000 bakterier för infektion. På grund…

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Bakgrund Meticillinresistenta stafylokocker är en variant av bakterien Staphylococcus aureus som förvärvat resistens mot betalaktamantibiotika (penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer). I denna grupp ingår de antibiotika som vanligen används vid behandling av stafylokockinfektioner. MRSA har

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Folkhälsomyndighetens interna handlingsplan för klimatanpassning år 2017-2020.

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker