Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
Lyssna184 träffar på difteri inom Hela webbplatsen
-
Att förebygga vårdrelaterade infektioner – ett kunskapsunderlag
Publicerad:Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.
-
Varför ger man MPR-vaccinationen i en enda spruta?
Uppdaterad:Det viktigaste skälet till utvecklingen av kombinationsvacciner är att det minskar antalet injektioner. Alla vacciner har från början tagits fram som enskilda vacciner, och därefter har man utarbetat kombinationsvacciner. Detsamma gäller till exempel vaccin mot difteri och stelkramp eller kombinerat vaccin mot hepatit A och B. Kraven för godkännande av kombinationsvacciner är desamma som för enskilda…
-
Barnvaccinationer-tabell_200709.pdf
Publicerad:Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, SE-831 40 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Vaccinationsschema - allmänt vaccinationsprogram för barn
-
Föreskrifter (HSLF-FS 2016:51) om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
Publicerad:Publikation från Folkhälsomyndigheten
-
Föreskrifter (HSLF-FS 2016:51) om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
Publicerad:Publikation från Folkhälsomyndigheten
-
Föreskrifter (HSLF-FS 2016:51) om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
Publicerad:Publikation från Folkhälsomyndigheten
-
Varför rekommenderas gravida vaccination mot kikhosta?
Uppdaterad:Folkhälsomyndigheten rekommenderar att gravida vaccinerar sig mot kikhosta under varje graviditet för att skydda barnet mot sjukdomen under tiden som nyfödd. Genom vaccinationen bildas en hög nivå av skyddande antikroppar som överförs till barnet. Då skyddas barnet mot kikhosta efter födseln fram
-
Behöver man ge en extra vaccination mot stelkramp vid sårskada?
Uppdaterad:Nej, inte om barnet hunnit få sina tre vaccinationer vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Om skadan inträffar kort före den tredje vaccinationen vid 12 månaders ålder kan denna tidigareläggas. Barn får sin fjärde vaccindos redan 4 år efter den tredje, och behöver inte någon extra dos vid sårskada före
-
Hur länge ska man skjuta upp vaccinationen om barnet är för tidigt fött?
Uppdaterad:Vaccinationerna ska som regel inte skjutas upp. Det är tvärtom särskilt viktigt att för tidigt födda barn vaccineras i tid, eftersom de vanligtvis inte hunnit få normal mängd antikroppar från modern. (Största mängden antikroppar överförs nämligen under den senare delen av graviditeten.) Barn födda
-
När krävs läkarordination för vaccination av barn?
Uppdaterad:Läkarordination krävs när man inte följer de ramar för ålder och tidsintervall mellan doserna som står i föreskrifterna om vaccination av barn, t.ex. vid påskyndat vaccinationsschema med start vid 2 månaders ålder, tidigareläggning av andra dosen MPR-vaccin eller för att ge dos 5 av dTp-vaccin
-
Om ett barn nyligen fått gammaglobulin / immunglobulin, vilka vacciner kan då ges?
Uppdaterad:Vanligt gammaglobulin innehåller bland annat antikroppar mot mässling, röda hund, påssjuka och vattkoppor. Dessa antikroppar kan försämra vaccinationssvaret efter MPR-vaccination (eller efter vaccination med andra levande vacciner). MPR-vaccin och varicellavaccin bör därför inte ges tidigare än tre
-
Stelkramp 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades fyra fall av stelkramp varav två kvinnor och två män. Alla var över 60 år med okänd vaccinationsstatus. De senaste tio åren har 0–4 fall rapporterats per år (medianålder 79 år). Kvinnor är överrepresenterade och utgör 68 procent av de fall som
-
Hur många doser av Hib-vaccin behövs?
Uppdaterad:Barn under ett års ålder bör få tre doser av konjugerat Hib-vaccin, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje ges minst sex månader efter den andra. I det svenska vaccinationsschemat ingår vaccination mot Hib vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Dessa tre vaccinationer ges med ett
-
Stelkramp 2017
Uppdaterad:Bakgrund Stelkramp orsakas av en sporbildande bakterie, Clostridium tetani, som normalt finns i tarmen hos många djur, men även i jord som har gödslats. Smitta sker då bakterien kommer in genom ett sår. Bakterien kan bilda ett toxin som blockerar nervimpulserna från vissa celler i ryggmärgen.
-
När infördes registret och vad ska rapporteras?
Uppdaterad:Det nationella vaccinationsregistret (NVR) infördes den 1 januari 2013. Alla vaccinationer som ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet, och som är utförda på barn i Sverige efter den 1 januari 2013, ska rapporteras till NVR. Från den 1 december 2022 ska även vaccinationer som ges inom det
-
Kikhosta 2006
Uppdaterad:Under 2006 anmäldes 795 fall av kikhosta, varav 617 fall anmäldes endast från mikrobiologiska laboratorier. Flest fall anmäldes från Skåne (195) och Stockholm (191). Trender Kikhosta går normalt i vågor med 3–4 års mellanrum och år 2006 var, liksom år 2003, ett år med låg förekomst. Dessa två år
-
Folkhälsomyndighetens föreskrifter HSLF-FS 2015:6 UPPHÄVD
Publicerad:1 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn; beslutade den 1 juli 2015.
-
Stelkramp 2016
Uppdaterad:Stelkramp orsakas av en sporbildande bakterie, Clostridium tetani, som normalt finns i tarmen hos många djur, men även i jord som har gödslats. Smitta sker då bakterien kommer in genom ett sår. Då kan den bilda ett toxin som blockerar nervimpulserna från vissa celler i ryggmärgen. Sjukdomen
-
Kikhosta 2011
Uppdaterad:Kikhosta är fortfarande en svår sjukdom i Sverige, framför allt för barn under de första levnadsmånaderna. Drygt 70% av alla barn yngre än 3 månader med kikhosta blir inlagda på sjukhus. För äldre barn och vuxna kan det ibland vara en sjukdom med besvärande och långvarig hosta. Sjukdomen orsakas av
-
Rekommendationer för vaccination av prematura barn_tabell 190115.pdf
Publicerad:Folkhälsomyndigheten, 2019-01-14 Rekommendationer för vaccination av prematura barn Rekommendationer för vaccination med en extra dos hexavalent vaccin* Gestationsvecka vid födelsen Tidigaste ålder vid vaccination Vårdnivå vid vaccination Övervakning efter vaccination <26+0 Gestationsvecka 34+
-
Kikhosta 2004
Uppdaterad:Sedan acellulärt kikhostevaccin infördes i barnvaccinationsprogrammet 1996 har incidensen av rapporterad kikhosta i landet minskat tiofalt från cirka 150 till 9–17 per 100 000 under åren 2001–2004. En särskild uppföljning av kikhosteläget i landet genomförs sedan 1997 av SMI på uppdrag av det
-
Slutrapport av Regeringsuppdrag S2015/07984/FS: Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos asylsökande
Publicerad:Ett dokument från Folkhälsomyndigheten
-
Sjukdomsinformation om parainfluensavirus
Uppdaterad:Humant parainfluensavirus (HPIV) är en viktig orsak till infektion i luftvägarna, såväl hos barn som vuxna. Parainfluensavirus är en mycket vanlig orsak till förkylning och krupp.
-
Kikhosta 2007
Uppdaterad:Under 2007 anmäldes 689 fall av kikhosta, varav 553 var laboratorieanmälda. Flest fall, 207, anmäldes från Skåne. Från Stockholm anmäldes 146 och från Västra Götaland 67 fall. Bland barn under ett år rapporterades 41 fall i åldersgrupp 0–2 månader, det vill säga före rekommenderad ålder för första…
-
Kikhosta 2005
Uppdaterad:Trender Under år 2005 anmäldes 1360 fall av kikhosta, varav 1071 var laboratorieverifierade. Incidensen av rapporterad kikhosta i landet var därmed 15 per 100 000, vilket ska jämföras med cirka 150 per 100 000 innan de nya acellulära kikhostevaccinerna infördes i barnvaccinationsprogrammet år 1996.