Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Kunskapssammanställningen identifierar och beskriver de åtgärder som bör prioriteras av de undertecknande myndigheterna för att minska antalet sjukdomsfall av personer som smittats av campylobacter i Sverige.

Information från Folkhälsomyndigheten

Den nationella handlingsplanen för SRHR utgår från det övergripande målet om en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i strategin för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). 

Information från Folkhälsomyndigheten

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.

Den här litteraturöversikten sammanfattar det aktuella kunskapsläget när det gäller hiv- (humant immunbristvirus) och STI (sexuellt överförda infektioner) -preventiva insatser som är riktade till migranter, vilka är en viktig målgrupp enligt Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra

Vacciner är bland de säkraste typerna av läkemedel som har utvecklats. Säkerhetskraven är mycket höga eftersom vaccin ges till friska individer. Vacciner har först testats i kliniska studier och sedan introduktionen i vaccinationsprogram har vaccinernas effekt och säkerhet följts över tid. Vaccin mot mässling och röda hund har funnits och använts sedan 1960-talet och getts till många miljoner individer…

Barn under ett års ålder bör få tre doser av konjugerat Hib-vaccin, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje ges minst sex månader efter den andra. I det svenska vaccinationsschemat ingår vaccination mot Hib vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Dessa tre vaccinationer ges med ett kombinationsvaccin som innehåller…

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Nej. Det finns inga paralleller mellan ökningen av allergisjukdomar under de senaste decennierna och användningen av vacciner i det svenska vaccinationsprogrammet. Om enskilda vacciner kan utlösa senare allergi är omdebatterat. Frågan har varit särskilt aktuell för kikhostevaccin som innehåller beståndsdelar som kan stimulera bildningen av antikroppar (IgE) som kopplas till allergi. I en engelsk studie…

Vaccinationen mot kikhosta infördes första gången i det svenska vaccinationsprogrammet för barn under 1950-talet. 1978 såg man att skyddet mot kikhosta genom vaccinationen sjönk. Man såg också misstänkta reaktioner av det vaccin som användes då. Det gjorde att man beslöt att ta bort kikhosta ur det allmänna vaccinationsprogrammet…

Det nationella vaccinationsregistret (NVR) infördes den 1 januari 2013. Alla vaccinationer som ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet, och som är utförda på barn i Sverige efter den 1 januari 2013, ska rapporteras till NVR. Från den 1 december 2022 ska även vaccinationer som ges inom det särskilda vaccinationsprogrammet för riskgrupper rapporteras in. Detta gäller endast en sjukdom: pneumokocker…

Grundskydd erhålls för såväl difteri som stelkramp med tre doser, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje minst 6 månader efter den andra dosen. En påfyllnadsdos bör ges cirka fem år senare. I det svenska vaccinationsprogrammet ges vaccin mot difteri och stelkramp vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Barn födda från och med 2002 erhåller en fjärde vaccination vid 5 års ålder, och…

Under 2007 anmäldes 689 fall av kikhosta, varav 553 var laboratorieanmälda. Flest fall, 207, anmäldes från Skåne. Från Stockholm anmäldes 146 och från Västra Götaland 67 fall. Bland barn under ett år rapporterades 41 fall i åldersgrupp 0–2 månader, det vill säga före rekommenderad ålder för första…

Under 2014 rapporterades 703 fall av kikhosta, en incidens på 7,2 per 100 000. Det var den högsta incidensen sedan 2008 och en trefaldig ökning jämfört med 2013. Antalet rapporterade fall började öka successivt under sommaren och toppen nåddes i september med 156 fall (figur 1). Incidensen

Information från Folkhälsomyndigheten

1 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115001HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens allmänna råd om vaccination mot pneumokocker; beslutade den 1 juli 2015.

Influensasäsongen 2020–2021 Denna rapport publicerades den 10 juni 2021 och sammanfattar influensasäsongen 2020–2021, uppdaterades 23 juli 2021, sid 4, 8, 17 2 Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. © Folkhälsomyndigheten, 2021. 3 Innehåll Sammanfattning …

I följande dokument finns mer detaljer om definitioner, kommentarer och källor för de indikatorer som presenteras i Folkhälsodata.

Mykoplasmainfektion orsakad av bakterien Mycoplasma pneumoniae förekommer över hela världen och angriper luftvägarna. Vanliga symtom är heshet, hosta och huvudvärk, men även allvarligare komplikationer som lunginflammation förekommer. Smittsamheten är stor och smittan förekommer i alla

Påssjuka är en virusinfektion som ger feber och svullna spottkörtlar, men den kan också ge hjärnhinneinflammation och testikelinflammation hos män efter pubertet. Efter införandet av vaccination 1982 har påssjuka blivit en ovanlig sjukdom. Under de senaste fem åren har 24-52 fall per år

Beskrivning av indikatorer Bilaga 2 till Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2022 2 Innehåll Beskrivning av indikatorer ............................................................................................. 1 Innehåll .........................................................................

Folkhälsomyndigheten

Infektion med salmonellabakterier (Salmonellos) är vanligt över hela världen. Sjukdomen är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa.