Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 138 fall av kikhosta i Sverige motsvarande en incidens av 1,3 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är en ökning av antalet fall jämfört med 2022 (n=13) men fortsatt färre jämfört med året innan pandemin (2019: n=782; incidens 7,6).

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Denna rapport analyserar kunskapsläget för uppföljningstid efter hivexposition och ger rekommendationer för uppföljningstid för hivtestning. Rapporten riktas till personal inom hälso- och sjukvård samt övriga mottagningar där hivtestning tillhandahålls.

En kvalitativ studie om erfarenheter av och reflektioner om sexualitet, relationer och internet Rapportens syfte är att ge fördjupad kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland målgruppen unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning.

Rapporten beskriver resultaten från undersökningen SRHR2017 med fokus på homosexuella, bisexuella och transpersoner i åldrarna 16–84 år som svarade på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Rapporten beskriver resultat om deras upplevelser av sitt sexliv, digitala arenor

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

En interaktiv arbetsbok som är speciellt utvecklat och utvärderat för att underlätta arbetet med att kvalitetssäkra hiv- och STI-preventivt arbete. Efter att frågorna har besvarats ger svaren en tydlig bild av projektets förutsättningar att nå önskat resultat.

Vaccinationen av gravida är till för att ge spädbarnet skydd mot kikhosta genom att antikroppar överförs till barnet under graviditeten. Skyddet som förs över till barnet finns kvar en begränsad tid och behöver fyllas på för att ge samma skydd vid varje graviditet.

Denna rapport publicerades den 20 juni 2024 och sammanfattar influensasäsongen 2023–2024.

Planeringsstödet riktar sig framför allt till smittskyddsenheterna samt kommunikationschefer och kommunikatörer vid de nationella, regionala och lokala myndigheter som har ett ansvar för att kommunicera i samband med en pandemi.

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur

Rapporten är en kunskapssammanställning om hälsoeffekter av värme och av vetenskapligt förankrade råd för att hantera negativa hälsoeffekter av höga temperaturer i Sverige.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Rapporten är unik eftersom den har genomförts vart fjärde år sedan 1987. Rapporten har fokus på kunskap och attityder om hiv hos allmänheten (16–44 år) i Sverige. Rapporten ger en bild av hur kunskapsläget och attityderna har förändrats över tid.

Varje rörelse räknas handlar om vardagsrörelsen och i boken ges tips på hur stillasittandet kan brytas till fördel för mer rörelse i vardagen. Boken ger en kort inblick i vad forskningen säger om varför det är så viktigt samt hur aktuella rekommendationer om fysisk aktivitet ser ut och hur mycket

Rapporten beskriver en metod för kartläggning av bebyggelse som riskerar att utveckla höga temperaturer. Metoden utgår ifrån de geografiska data om marktäckning som finns lätt tillgängliga för kommuner och länsstyrelser.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Rekommendationer för falldefinitioner vid smittskyddsanmälan är en enkel, översiktlig och gemensam vägledning för de sjukdomsfall som ska anmälas enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168) respektive smittskyddsförordningen (SFS 2004:255).

Rapporten är baserad på den första större enkätstudien bland unga och unga vuxna som lever med hiv i Sverige. Syftet är att ge aktuell kunskap om gruppens hälsoläge, kunskap, attityder och beteende avseende sexuell och reproduktiv hälsa. Översatt till engelska.

Riskgrupper i ålder 18–64 år, inklusive gravida, rekommenderas vaccin mot covid-19 en gång per år, inför höst/vintersäsongen. Personer som är  80 år och äldre samt personer 65 år och äldre med behov av daglig omsorg rekommenderas två vaccindoser årligen.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån