Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna rapport analyserar kunskapsläget för uppföljningstid efter hivexposition och ger rekommendationer för uppföljningstid för hivtestning. Rapporten riktas till personal inom hälso- och sjukvård samt övriga mottagningar där hivtestning tillhandahålls.

Rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till 20 november 2022.

Rapporten vänder sig till personal inom smittskyddet och hälso- och sjukvården som underlag för bedömningar när de i sin yrkesverksamhet möter personer som lever med hiv.

I denna rapport identifieras vilka åtgärder som anses vara särskilt angelägna for att minska incidensen av listeriainfektion (listerios) hos människa. Dokumentet riktar sig huvudsakligen till de undertecknande myndigheterna, men kan även användas av andra myndigheter och näringen.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Rapporten är en tvärsnittsstudie baserad på hälsoenkäten i det nationella kvalitetsregistret InfCareHIV. Syftet med studien är att kartlägga självrapporterade upplevelser av hälsa, följsamhet till behandling samt upplevelse av biverkningar bland personer som lever med hiv i Sverige.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Vägledningen tar upp relevant miljölagstiftning och framförallt miljöfaktorer såsom städning och rengöring, luftkvalitet och ventilation, allergener, smittskydd och hygien. I vägledningen framgår exempel på vad som kan ingå i verksamhetsutövarens egenkontroll inom hälsoskydd och vad som kan

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Information från Folkhälsomyndigheten

I rapporten redovisas att samtliga åtta folkhälsopolitiska målområden har bäring på hållbar regional utveckling. Det finns även tydliga beröringspunkter mellan målområdena och den regionala utvecklingspolitikens fyra strategiska områden. Jämförelsen visar också att arbetet inom de två

Kunskapssammanställningen identifierar och beskriver de åtgärder som bör prioriteras av de undertecknande myndigheterna för att minska antalet sjukdomsfall av personer som smittats av campylobacter i Sverige.

Rapporten innehåller en kort bakgrund om vilka hälsorisker som har identifierats för Sverige utifrån ett förändrat klimat. Vidare beskrivs klimatanpassningsarbetet i Sverige och Folkhälsomyndighetens ansvarsområde och uppdrag, samt några viktiga samhällsmål som styr och stödjer

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen som genomfördes vid campus Umeå mellan 31 augusti–14 september 2020, samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 samt de symtom som rapporterades.

This report summarizes the influenza A(H1N1)2009 pandemic in Sweden between April 24, 2009 and May 23, 2010. The report is based on data from the various surveillance systems used during the pandemic. The systems are presented in some detail to facilitate the reader’s understanding of the quality

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

I rapporten presenteras statistik över dödligheten på nationell och regional nivå, och jämförs även med tidigare år. Syftet med rapporten är att genom sammanställd data kunna bedöma pandemins påverkan på överdödligheten i Sverige.

I rapporten analyseras förutsättningar för att testa Läkemedelsindustriföreningens förslag på ersättningsmodell för nya essentiella antibiotika.

Rapporten är unik eftersom den har genomförts vart fjärde år sedan 1987. Rapporten har fokus på kunskap och attityder om hiv hos allmänheten (16–44 år) i Sverige. Rapporten ger en bild av hur kunskapsläget och attityderna har förändrats över tid.

Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det övergripande målet är en god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen. Strategin innehåller även fyra långsiktiga delmål och sju

Rapporten redogör resultaten från en enkätundersökning av den svenska befolkningens kunskap om och attityder till hiv som Folkhälsomyndigheten nyligen genomfört.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt har gemensamt tagit fram en strategi för arbetet med cryptosporidiuminfektion. Rapporten listar de åtgärder som myndigheterna anser som särskilt angelägna för att minska risken för