Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Den här rapporten identifierar vilka åtgärder som anses vara särskilt angelägna för att minska antalet fall av yersiniainfektion hos människa. Strategidokumentet riktar sig huvudsakligen till de undertecknande myndigheterna, men kan även användas av andra myndigheter och näringen.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens Clostridioides difficile-rapporter för 2017.

Modellering av vaccinationsscenarier för att undersöka hur vaccination mot viruset som orsakar covid-19 påverkar smittspridning och sjuklighet

En årlig lägesrapport om Clostridioides difficile-infektion i Sverige. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till och med den 20 november 2021. Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2017.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar härmed att människor från Ukraina oavsett migrationsstatus får tillgång till hälso- och sjukvård som är nödvändigt ur ett smittskyddsperspektiv. Detta innefattar testning och vid behov behandling av smittsamma sjukdomar, samt vaccination enligt det nationella

Kunskapssammanställningen identifierar och beskriver de åtgärder som bör prioriteras av de undertecknande myndigheterna för att minska antalet sjukdomsfall av personer som smittats av campylobacter i Sverige.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och de symtom som rapporterades. Undersökningen gjordes med stöd av Försvarsmakten.

Under 2023 återgick antalet fall av många smittsamma sjukdomar till liknande nivåer som före pandemin. En ökning sågs dock för fall av invasiv sjukdom med grupp A-streptokocker, gonorré och TBE.

Världshälsoorganisationen arbetar för att virussjukdomarna hepatit B och C ska vara eliminerade som folkhälsohot till år 2030. Många personer i världen lever med hepatit B eller C utan att känna till det, något som uppmärksammas på Världshepatitdagen den 28 juli.

Folkhälsomyndigheten använder olika typer av syndromövervakning för att komplettera den traditionella sjukdomsövervakningen.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens Clostridioides difficile-rapporter för 2015.

Polio orsakas av poliovirus som förekommer i tre typer (polio typ 1, 2 och 3), vilka alla ger samma sjukdomsbild. Poliovirus typ 2 och 3 har utrotats och arbetet med att helt utrota sjukdomen går framåt.

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige och vi lever allt längre och med god hälsa. Skillnaderna i hälsa ökar dock mellan olika grupper i befolkningen och trots att de smittsamma sjukdomarna generellt minskat över tid finns grupper som drabbas i högre utsträckning än andra.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens Clostridioides difficile-rapporter för 2016.

Utbrott av Salmonella Enteritidis med trolig koppling till importerade ägg från Ukraina utreds.

Svenska resenärer bör före avresa ta reda på hur situationen ser ut i länder där ett utbrott pågår samt följa Folkhälsomyndighetens och Utrikesdepartementets rekommendationer.

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

Marburgvirus kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Sjukdomen är ovanlig, men har rapporterats från ett antal länder i Afrika söder om Sahara.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens Clostridioides difficile-rapporter för 2013.