Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
LyssnaRelaterade sökfrågor: ångor vete verksamhet
204 träffar på vaccinera barn inom Hela webbplatsen
-
Hur kan man undvika att barn smittas av RSV?
Uppdaterad:RS-virus sprids genom nära kontakt med en infekterad person och genom kontakt med föremål där smittan kan ha hamnat. Därför är handtvätt och rengöring av ytor de viktigaste förebyggande åtgärderna. Desinfektionsmedel samt tvål och vatten tar bort viruspartiklarna. Tänk på att: De personer som
-
Om ett barn inte fått några vaccinationer mot difteri och stelkramp tidigare, hur gör man då?
Uppdaterad:Vaccinera så snart som möjligt med 2 månaders intervall mellan de första två vaccinationerna och med minst 6 månader mellan den andra och tredje vaccinationen. Vilket eller vilka vacciner som kan användas beror på vad barnet saknar utöver vaccination mot difteri och stelkramp.
-
Sjukdomsinformation om smittkoppor
Uppdaterad:Smittkoppor var en virussjukdom som tidigare drabbade människor i hela världen. Smittkoppor var den första sjukdomen som man framgångsrikt kunde vaccinera mot. År 1980 förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) världen vara fri från smittkoppor. Annan benämning: Variola.
-
Sjukdomsinformation om RS-virusinfektion
Uppdaterad:RS-virus (Respiratory syncytialvirus) är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektion och den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn yngre än ett år.
-
Finns kikhosta i Sverige?
Uppdaterad:Ja, kikhosta finns i Sverige men sjukdomen är relativt ovanlig bland små barn idag tack vare att många väljer att vaccinera sig och sina barn.
-
Kan det levande försvagade influensavaccinet ges till gravida?
Uppdaterad:Nej, det levande försvagade influensavaccinet ska inte ges till gravida. Detta vaccin (Fluenz tetra) ges som nässpray till barn 2–17 år. Gravida rekommenderas att vaccinera sig med ett inaktiverat influensavaccin som ges som injektion och innehåller delar av avdödat virus.
-
Finns det några ovanliga biverkningar efter MPR-vaccination?
Uppdaterad:Allvarliga biverkningar efter MPR-vaccination är mycket ovanliga. Av dem som får feber kan enstaka barn drabbas av en feberkramp. Det inträffar i så fall vanligen i samband med en snabb temperaturstegring. I mycket sällsynta fall kan ett barn drabbas av tillfällig trombocytopeni (lågt antal blodplättar) efter MPR-vaccination. Allvarliga allergiska biverkningar i form av astma, nässelutslag och allergisk…
-
Varför ges första dosen av MPR-vaccinet först vid 18 månaders ålder i Sverige?
Uppdaterad:Om risken att få mässling är hög är det viktigt att vaccinera tidigt, för att förhindra sjukdomsfall. I Sverige, där risken att barn smittas av mässling är låg, är det istället bättre att vaccinera vid en högre ålder, eftersom vaccinationssvaret då blir bättre. De flesta mödrar har antikroppar mot mässling, påssjuka och röda hund i sitt blod. Antikroppar förs över till barnet via moderkakan och ger…
-
Mässling 2003
Uppdaterad:Under 2003 anmäldes tre personer med mässling varav en tror sig vaccinerad i hemlandet före ankomst till Sverige. Alla tre smittades i Västasien, två i Förenade Arabemiraten och en i Pakistan. Sedan mässlingvaccin successivt infördes i det allmänna vaccinationsprogrammet under 1970-talet och
-
Vem ska erbjudas vaccination?
Uppdaterad:Spädbarn erbjuds vaccination genom barnvaccinationsprogrammet. Kompletterande vaccinationer ska erbjudas till tidigare ovaccinerade barn upp till sex års ålder. Från och med den 1 december 2022 ska vuxna och barn över två år med vissa kroniska sjukdomar och tillstånd också erbjudas vaccination genom det nya vaccinationsprogrammet mot pneumokocker för riskgrupper. Vaccination mot pneumokocker ska också…
-
Haemophilus influenzae (invasiv) 2005
Uppdaterad:Trender I alla länder inom EU ingår numera vaccination mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) i vaccinationsprogrammet, vilket har medfört att incidensen hos barn under fem år, den grupp som hade den högsta incidensen innan man började vaccinera, har minskat avsevärt. Införandet av vaccinationsprogrammen har kommit olika långt i de olika EU-länderna, som också tillämpar olika vaccinations-scheman…
-
Haemophilus influenzae (invasiv) 2004
Uppdaterad:I alla länder inom EU ingår numera vaccination mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) i vaccinationsprogrammet, vilket har medfört att incidensen hos barn under fem år, den grupp som hade den högsta incidensen innan man började vaccinera, har minskat avsevärt. Införandet av vaccinationsprogrammen har kommit olika långt i de olika EU-länderna, som också arbetar enligt olika vaccinationsscheman och…
-
Haemophilus influenzae (invasiv) 2003
Uppdaterad:I alla länder inom EU ingår numera vaccination mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) i vaccinationsprogrammet, vilket har medfört att incidensen hos barn under fem år, den grupp som hade den högsta incidensen innan man började vaccinera, har minskat avsevärt. Införandet av vaccinationsprogrammen har kommit olika långt i de olika EU-länderna, som också arbetar enligt olika vaccinations-scheman och…
-
Kikhosta 2011
Uppdaterad:Kikhosta är fortfarande en svår sjukdom i Sverige, framför allt för barn under de första levnadsmånaderna. Drygt 70% av alla barn yngre än 3 månader med kikhosta blir inlagda på sjukhus. För äldre barn och vuxna kan det ibland vara en sjukdom med besvärande och långvarig hosta. Sjukdomen orsakas av en gramnegativ bakterie som fäster på luftvägsslemhinnan där den orsakar skada på framför allt cilieskiktet. Sverige…
-
Invasiv pneumokockinfektion 2012
Uppdaterad:Pneumokocker är en av de vanligaste orsakerna till luftvägsinfektioner, men kan även ge invasiva infektioner som blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation. Allvarliga pneumokockinfektioner är vanligast bland de yngsta och de äldsta. Personer med t.ex. vissa blodsjukdomar, immunbrist och
-
Invasiv pneumokockinfektion 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 anmäldes 1 408 fall av invasiv pneumokockinfektion vilket motsvarar en incidens på 13,8 fall per 100 000 invånare. Incidensen är på samma nivå som under 2015-2017. Köns- och åldersfördelning bland fallen var samma som tidigare år. Medianålder var runt 70 år
-
Hur mycket mässling, påssjuka och röda hund finns det idag i Europa och i resten av världen?
Uppdaterad:Alla tre sjukdomarna förekommer fortfarande såväl i Europa som i resten av världen. Förekomsten i länder där vaccin ingår i vaccinationsprogrammet beror på när vaccinationsprogrammet startade och hur många som valt att vaccinera sig. Länder med låg vaccinationstäckning drabbas av större epidemier. Enligt WHO rapporterades över 250 000 fall av mässling i världen under 2015, men underrapporteringen…
-
Kikhosta 2014
Uppdaterad:Under 2014 rapporterades 703 fall av kikhosta, en incidens på 7,2 per 100 000. Det var den högsta incidensen sedan 2008 och en trefaldig ökning jämfört med 2013. Antalet rapporterade fall började öka successivt under sommaren och toppen nåddes i september med 156 fall (figur 1). Incidensen
-
Hur fungerar vacciner?
Uppdaterad:Vacciner stimulerar kroppens immunförsvar så att individen får ett skydd mot sjukdom. När kroppen träffar på ett smittämne (virus, bakterie, parasit eller svamp) stimuleras immunförsvarets celler. Efter genomgången sjukdom får kroppen ett immunologiskt minne. Nästa gång kroppen blir utsatt för
-
Hepatit A 2016
Uppdaterad:Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids framför allt via kontaminerat livsmedel och vatten, eller från person till person vid nära kontakt. Symtomen är feber, illamående, aptitlöshet och så småningom gulaktig hy och ögonvita. Barn i förskoleåldern är ofta asymtomatiska. Resenärer…
-
Hepatit A 2017
Uppdaterad:Bakgrund Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids framför allt via kontaminerat livsmedel och vatten, eller från person till person vid nära kontakt. Symtomen är feber, illamående, aptitlöshet och så småningom gulaktig hy och ögonvita. Barn i förskoleåldern är ofta asymtomatiska…
-
Kikhosta 2015
Uppdaterad:Under 2015 rapporterades 603 fall av kikhosta, en incidens på 6,1 per 100 000. Antalet fall minskade jämfört med 2014 men sjukdomsförekomsten var fortfarande högre än under åren 2008–2013. Flest fall rapporterades i januari–februari och augusti–september. Figur 1. Antalet rapporterade fall av
-
Hepatit A 2012
Uppdaterad:Hepatit A-virus orsakar inflammation i levern som oftast märks genom att patienten får gulsot. Viruset utsöndras med avföringen och sprids via kontaminerade livsmedel och vatten eller direkt från person till person vid nära kontakt. Misstänkt inhemska livsmedelsburna utbrott förekommer. Virus kan
-
Sjukdomsinformation om mässling
Uppdaterad:Mässling är en vanlig och mycket smittsam barnsjukdom i länder med låg vaccinationstäckning. Dödligheten kan vara hög hos spädbarn. Mässling förekommer nuförtiden sällan i Sverige på grund av ett väl fungerande allmänt vaccinationsprogram. Annan benämning: Morbilli.
-
Invasiv meningokockinfektion 2009
Uppdaterad:Under 2009 rapporterades 65 fall (incidensen 0,7) av invasiv meningokockinfektion. Sjukdomsincidensen är något högre än under 2006–2008, men ligger fortfarande på en låg nivå i ett europeiskt perspektiv. I genomsnitt har dödligheten i sjukdomen varit 12 % under den senaste femårsperioden. År 2009