Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Insatser för folkhälsan ska vara både hälsomässigt och ekonomiskt effektiva. De ska också bidra till en mer jämlik hälsa. Hälsoekonomiska analyser ger oss stöd i att bedöma vilka insatser som är mest kostnadseffektiva.

I faktabladet beskrivs vad regionala statistikområden och socioekonomiska områdestyper är. För att visa ett exempel på redovisning av hälsoutfall efter socioekonomisk områdestyp används typ 2-diabetes.

Digitala medier har blivit en stor del av många barns och ungas vardag. Det finns många positiva aspekter med användningen, samtidigt kan den också ha en negativ inverkan på till exempel sömn, motion och skolarbete. Den digitala världen kan också innebära utsatthet som mobbning, hot och sexuella

Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Suicidprevention kan ses som en samling insatser för att minska risken för suicid, och insatserna behöver ske på individ-, befolknings- och samhällsnivå.

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka vanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn? Det tar Folkhälsomyndigheten reda på genom undersökningen Skolbarns hälsovanor.

Denna text riktar sig till dig som äger och sköter bostadsfastigheter, omsorgsboenden, skolor, förskolor och andra lokaler för allmänna ändamål. Här finns information om Folkhälsomyndighetens rekommendationer gällande inomhustemperatur.

Rapporten riktar sig i första hand till regeringen och verksamma inom barnhälsovård. Den kan även vara av intresse för myndigheter, organisationer samt andra aktörer på nationell, regional och lokal nivå där utvecklingsarbete i barnhälsovård är av relevans.

Utblick folkhälsa erbjuder läsaren en snabb överblick av publicerad forskning inom folkhälsoområdet. Varje blad sammanfattar en litteraturöversikt i en målgruppsanpassad text, begränsad till en enda sida.

Sverige har deltagit i en utvärdering av processen bakom besluten om skolan under covid-19-pandemin. Resultaten visar att en bred samsyn om barns och ungas bästa och ett brett samarbete bidrog till öppna skolor och begränsad distansundervisning.

Rapporten beskriver erfarenheter och insikter från ungdomar om snus och snusanvändning, framförallt nikotinsnus. Den baseras på intervjuer med 25 ungdomar mellan 13 och 19 år om användning, exponering, hälsa och smaksättning av snus.

Folkhälsomyndigheten utövar tillsyn över verksamheter som hanterar hälsofarliga varor. Syftet med tillsynen är att kontrollera att verksamheterna använder varorna på det sätt som står beskrivet i tillståndet. Om en verksamhet inte följer reglerna för att hantera hälsofarliga varor, kan vi besluta om förelägganden eller förbud.

Samtliga organisationer som tagit emot statsbidrag från Folkhälsomyndigheten ska redovisa hur beviljade medel, det vill säga pengarna, har använts.

Syftet med kartläggningen är att översätta de globala målen till en svensk kontext och visa på synergierna mellan målen. Ambitionen är att bidra till ett mer effektivt och ändamålsenligt genomförande av agendan.

Förslaget bygger på analyser och underlag som myndigheter, organisationer och föreningar har lämnat, breda dialoger med många aktörer verksamma inom området, till exempel representanter från kommuner och regioner samt vägledande principer för arbetet inom området som pekats ut i internationella

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Vägledningen är framför allt ett stöd för dig som handläggare av serverings- och provsmakningstillstånd på kommunen. Vägledningen vänder sig även till förtroendevalda och beslutsfattare i kommunen i arbetet med att ta fram eller revidera riktlinjer för serverings- och provsmakningstillstånd. Den vänder sig även till dig som arbetar med tillsyn av alkohollagen på regional nivå.

Rapporten syftar till att ge en översikt av miljöfaktorer som luftkvalitet, buller, grönska samt inomhusmiljö och de viktigaste trenderna.

Rapporten ger en övergripande beskrivning av nuläget inom området och lyfter viktiga aspekter av utvecklingen. Fokus ligger på det arbete som Folkhälsomyndigheten, men också andra aktörer, har bedrivit under 2020.

Här hittar du material som kan vara till praktisk hjälp i ditt arbete, såsom arbetsmodeller, handledningar, e-guider och metodbeskrivningar. Vissa har tagits fram med tanke på specifika sakområden men kan vara användbara också inom andra fält.

Enligt nya beräkningar kan minskat stillasittande och ökad fysisk aktivitet leda till lägre samhällskostnader och betydande vinster för individers hälsa.

Vägledningen kan användas av alla som arbetar med hivpreventiva projekt och insatser inom landsting, kommun och civila samhällets organisationer för att kvalitetssäkra arbetet inom hivprevention och få en tydlig bild av förutsättningarna för projektet att nå önskat resultat.

Rapporten ger en samlad bild av och sprida information om Folkhälsomyndighetens arbete inom området suicidprevention under de senaste åren. Rapporten innehåller exempel på bland annat samarbetsprojekt som genomförts med andra aktörer samt material och publikationer som tagits fram om suicid och

Detta dokument är en vägledning för att stödja kommuner som har ansvar att utfärda saneringsintyg så lokalt anpassade rutiner kan tas fram.

Broschyren ger en överblick över områdena spel om pengar och spelproblem. Syftet är skapa medvetenhet om att problem med spel om pengar ger negativa konsekvenser och att det finns ett behov av att förebygga spelproblem.