Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Influensavacciner av den typ som vi använder varje höst har använts i decennier. Dessa äggbaserade influensavacciner började användas på 1940-talet. I början var de vaccinerna inte spjälkade (sönderdelade viruspartiklar som renats) utan så kallade helcellsvacciner, vilka gav mer biverkningar än dagens vacciner. Miljarder människor…

Skyddet efter MPR-vaccination utvecklas gradvis. Två veckor efter vaccinationen kan man påvisa antikroppar och efter 3-4 veckor har de flesta svarat på vaccinet och bildat skyddande antikroppar. Men, även vaccinationer som ges kort tid innan avresa medför ett visst skydd. Biverkningar och reaktioner på vaccinationen kan uppstå 1-2 veckor efteråt. En vaccination bör därför bokas in i god tid före avresa…

Det finns inget bestämt intervall som måste gå mellan vaccinationerna när de fördelas på olika tillfällen. Eventuella biverkningar från den föregående vaccinationen bör ha klingat av helt innan nästa vaccinationstillfälle och många vaccinationsmottagningar tillämpar ett intervall på minst 1-2 veckor.

Om man har immunitet sedan tidigare, genom att ha haft sjukdomen eller genom vaccination, så kommer immunförsvaret att känna igen viruset och neutralisera det. Risken för biverkningar är låg eftersom kroppen redan har ett skydd.

Skyddseffekten av HPV-vaccin mot cellförändringar, cancer och kondylom samt förekomsten av olika biverkningar kommer att följas fortlöpande genom både kliniska studier och uppföljning av vaccinationsprogram. Alla doser av HPV-vaccin som ges inom barnvaccinationsprogrammet registreras i det nationella vaccinationsregistret. Detta gör det möjligt att följa…

Det finns inget bestämt intervall som måste gå mellan två olika vaccinationer när de fördelas på olika tillfällen. Eventuella biverkningar från den föregående dosen bör ha klingat av helt innan nästa vaccinationstillfälle och många vaccinationsmottagningar tillämpar ett intervall på minst 1-2 veckor.

Det viktigaste skälet till utvecklingen av kombinationsvacciner är att det minskar antalet injektioner. Alla vacciner har från början tagits fram som enskilda vacciner, och därefter har man utarbetat kombinationsvacciner. Detsamma gäller till exempel vaccin mot difteri och stelkramp eller

De studier som gjorts beskriver ett bra skydd mot allvarlig RSV-infektion av monoklonala antikroppar. Läkemedlen fungerar ungefär som ett vaccin, men ger skydd under en kortare tid än en vaccination. Ett av läkemedlen har effekt i ca en månad och behöver upprepas under säsongen och det andra läkemedlet har effekt under fem – sex månader. De biverkningar…

I de flesta fall går det bra att ta flera vacciner vid samma vaccinationstillfälle, som vaccin mot covid-19, influensa och pneumokocker. När flera vacciner tas samtidigt finns en risk för mer uttalade, men ofarliga, biverkningar, tex feber. För särskilt sköra personer kan detta vara jobbigt och därför ofta ett skäl för dessa att sprida vaccinationerna…

Det finns ingen anledning att avråda från vaccination av ett friskt barn. Om det inte finns någon kontraindikation så är det möjligt att vaccinera barn med något av de inaktiverade influensavaccinerna som godkänts för barn från 6 månaders ålder och med det levande försvagade vaccinet från 2 års

I de flesta fall går det bra för gravida att ta två av dessa vacciner vid samma vaccinationstillfälle. Att vaccinera med tre vaccin samtidigt bör undvikas under graviditet. När flera vacciner tas samtidigt finns en risk för mer uttalade, men ofarliga, biverkningar, till exempel feber. Detta kan bli särskilt ansträngande för gravida och därför…

Du behöver vara frisk när du vaccinerar dig mot covid-19 för att inte riskera att du smittar andra, till exempel den som vaccinerar dig eller personer du möter på vägen till vaccinationen. Man brukar också vilja undvika att vaccinera någon som har feber eftersom det kan vara svårt att bedöma eventuella biverkningar av vaccinet. Det kan också…

I de flesta fall går det bra att ta flera vacciner vid samma vaccinationstillfälle, som vaccin mot covid-19, influensa och pneumokocker. När flera vacciner tas samtidigt finns en risk för mer uttalade, men ofarliga, biverkningar, till exempel feber. För särskilt sköra personer kan detta vara jobbigt och därför ofta ett skäl för dessa att sprida…

Detta möjliggör kvalitetssäkring av insamlad data och bidrar till att säkrare statistiska underlag kan tas fram vid analys av vacciners effekt och biverkningar. Utan personnummer i registret kan man till exempel inte säkert veta om en person vaccinerats flera gånger eller om olika personer vaccinerats en gång vardera. Personnummer behövs även då uppgifter från olika källor kopplas samman i forskningssyfte…

1 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115001HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens allmänna råd om vaccination mot pneumokocker; beslutade den 1 juli 2015.

1 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115002HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens allmänna råd om vaccination mot influensa1; beslutade den 1 juli 2015. Bakgrund

Under 2014 rapporterades 703 fall av kikhosta, en incidens på 7,2 per 100 000. Det var den högsta incidensen sedan 2008 och en trefaldig ökning jämfört med 2013. Antalet rapporterade fall började öka successivt under sommaren och toppen nåddes i september med 156 fall (figur 1). Incidensen

Under 2015 rapporterades 603 fall av kikhosta, en incidens på 6,1 per 100 000. Antalet fall minskade jämfört med 2014 men sjukdomsförekomsten var fortfarande högre än under åren 2008–2013. Flest fall rapporterades i januari–februari och augusti–september. Figur 1. Antalet rapporterade fall av

Information från Gullers

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Delrapport 1 i regeringsuppdrag om Tillgänglighet till antibiotika

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten