Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten beskriver de faktorer som har vägts in i beslutet om en rekommendation av vaccination mot covid-19 till ungdomar som är 16 år och äldre, samt till särskilda grupper barn från 12 års ålder.

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Rapporten utgör en dokumentation av simuleringsmodellen NCDSim. Modellen är ett verktyg för analys och framskrivning av den framtida sjukligheten i cancer och hjärt-kärlsjukdom och hur den påverkas av olika påverkbara riskfaktorer.

En delrapport inom regeringsuppdraget om att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion med särskilt fokus på socioekonomiska skillnader

Den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?” (HLV) är en befolkningsundersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. På den här sidan finns information om undersökningen och länkar till relaterade sidor och publikationer.

Vägledningen är framför allt ett stöd för dig som handläggare av serverings- och provsmakningstillstånd på kommunen. Vägledningen vänder sig även till förtroendevalda och beslutsfattare i kommunen i arbetet med att ta fram eller revidera riktlinjer för serverings- och provsmakningstillstånd. Den

Rapporten belyser vikten av att utforma grönskande utemiljöer för barn i förskola och grundskola för ett naturligt solskydd som samtidigt ger flera positiva hälsoeffekter för barn. Vi tar bland annat upp solexponering, temperatur, luft och fysisk aktivitet.

I denna rapport presenterar vi resultat från en undersökning av sambandet mellan skolbarns fysisk aktivitet och deras rapporterade psykiska hälsa.

I denna rapport tittar vi närmare på olika aspekter av skolmiljön, såsom relationer till lärare, klasskamrater och skolrelaterade krav, och vilken betydelse de har för skolbarns psykiska hälsa.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Denna rapport innehåller delar av resultaten från 2009/10 års undersökning och jämförelser med de föregående årens resultat, uppdelat på kön och ålder. Rapporten vänder sig till sakkunniga, praktiker och politiker inom området barn och ungas uppväxtvillkor.

I den här rapporten finns förslag till åtgärder om hur det skulle vara möjligt att följa upp minoritetsgruppernas hälsosituation och hur framtida samråd och dialoger kan utformas.

Underlag i regeringsuppdrag I den här rapporten beskrivs dialoger med olika aktörer för att utveckla arbetet med att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion. Dialoger har förts med representanter för näringsliv, civilsamhälle, kommuner, regioner

Hur våra samhällen och städer är utformade påverkar hur vi arbetar, umgås och förflyttar oss. Detta påverkar i sin tur vår hälsa. Folkhälsomyndigheten har tagit fram materialet för att belysa vikten av att planera och bygga hälsofrämjande livsmiljöer för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Förslaget bygger på analyser och underlag som myndigheter, organisationer och föreningar har lämnat, breda dialoger med många aktörer verksamma inom området, till exempel representanter från kommuner och regioner samt vägledande principer för arbetet inom området som pekats ut i internationella

Faktabladet vänder sig till främst till professionen inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention men även yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket för att ta fram förslag på nationella mål, indikatorer och insatsområden som kommer att vägleda arbetet mot en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär har ökat i alla socioekonomiska grupper, när tonåringars uppfattning om familjens ekonomi används som mått. Resultaten visar också att besvären är vanligare bland tonåringar som uppger att de lever i

Rapporten beskriver hur Folkhälsomyndigheten i ett pilotprojekt har testat att tillämpa en systemanalytisk metod på några avgränsade områden inom livsmedelskonsumtion.

Faktabladet sammanfattar WHO:s rekommendationer kring policyer för att skydda barn mot skadlig marknadsföring av livsmedel och drycker och sätter dem i relation till dagens livsmedelskonsumtion, samt ger även exempel på vad som görs i och utanför Sverige.

Skattning av kostnader för cancer, hjärt- och kärlsjukdom, psykiatriska tillstånd och typ 2-diabetes Stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet uppskattas ha kostat samhället 16,5 miljarder kronor 2023, för de fyra sjukdomsgrupperna cancer, hjärt- och kärlsjukdom,

God hälsa är det viktigaste i livet för de flesta människor. I Folkhälsomyndighetens podd Liv & hälsa diskuterar vi aktuella ämnen inom området folkhälsa.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Rapporten sammanfattar aktuell kunskap om cannabis ur ett folkhälsoperspektiv och riktar sig till dig som behöver baskunskaper om cannabis, till exempel för ANDTS-förebyggande arbete på regional och lokal nivå.