Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning och bedömning Infektion orsakad av rotavirus är inte anmälningspliktig och därmed saknas information om antalet laboratoriebekräftade fall och incidens. Sedan september 2019 ingår vaccination mot rotavirusinfektion i barnvaccinationsprogrammet (vaccinet Rotarix, innehållande en

Information från Folkhälsomyndigheten

Harpest är en bakterieorsakad zoonos som finns över hela norra halvklotet, framför allt i Nordamerika och de norra delarna av Europa och Asien. Majoriteten av de svenska harpestfallen smittas genom myggbett, men också genom direktkontakt med infekterade djur, inandning av förorenat damm eller intag

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 1 048 fall av harpest motsvarande en incidens på 10,1 fall per 100 000 invånare, vilket är nära tio gånger fler än 2018 (n=107; figur 1). Medianåldern var 53 år med en spridning på 1-94 år. Liksom tidigare år rapporterades fler män (54 procent) än kvinnor med harpest…

Information från Folkhälsomyndigheten

Influensasäsongen 2021–2022 Denna rapport sammanfattar influensasäsongen 2021–2022. 2 Innehåll Sammanfattning ........................................................................................................... 3 Sammanfattning av säsongen i Sverige ...................................................................... 3 Säsong 2021–2022 på norra halvklotet …

Bakgrund Salmonella (S.) är en zoonotisk bakterie som är vanlig i stora delar av världen hos många olika djurslag, till exempel nötkreatur, grisar, hönsfåglar, vilda fåglar, hund, katt, orm och sköldpadda. Bakterien utsöndras i avföringen och kan sedan spridas vidare via vatten, livsmedel eller

Infektioner med Vibrio species har i Sverige varit anmälningspliktiga sedan 2004. Bakterier som tillhör denna grupp är till exempel Vibrio vulnificus, Vibrio alginolyticus, Vibrio parahemolyticus samt icke-toxinbildande Vibrio cholerae. Gemensamt för dessa är att de kan finnas naturligt i miljön

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten.

Sammanfattning och bedömning Under 2018 anmäldes 91 fall av Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP) vilket motsvarar en incidens på 0,9 fall per 100 000 invånare och år (figur 1). Medianåldern för fallen var 49 år och 52 procent var män (n=47). Förekomst av PNSP var vanligast i åldersgruppen 1-4 år (n=29;…

Enterokocker är en grupp tarmbakterier som oftast är harmlösa och tillhör normalfloran. Ibland kan de orsaka infektioner såsom urinvägsinfektioner och även allvarligare infektioner, till exempel hjärtklaffinfektioner. Enterokockerna har också blivit allt vanligare som orsak till sjukhusförvärvade

Influensasäsongen 2019–2020 Denna rapport publicerades den 25 juni 2020 och sammanfattar influensasäsongen 2019–2020. Uppdaterad 10 juli i texten för karaktärisering. Uppdaterad 1 juli 2020 pga trasig länk på sid 4 samt texten för karaktärisering av A(H1N1)pdm09-stammarna (se blått). 2 Innehåll Sammanfattning …

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet mot flera smittsamma…

Shigella är en tarmbakterie som utsöndras via avföring och sprids fekal-oralt, genom direktkontakt med infekterade människor eller via förorenade livsmedel. I många länder med dåliga sanitära förhållanden är shigella ett allvarligt medicinskt problem och en vanlig orsak till barnadödlighet.

Enterohemorragisk E.coli (EHEC) är en toxinbildande tarmbakterie. EHEC-infektion är vanligast hos små barn, men förkommer i alla åldersgrupper. Infektionen kan ge blodig diarré samt leda till njursvikt på grund av s.k. hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS). Dödsfall förekommer. EHEC-infektion är en

Under 2012 anmäldes 85 fall, vilket är 11 procent mindre än 2011. Det är ett lågt antal i jämförelse med 1990-talet, men i samma storleksordning som det årliga antalet under de senaste fem åren (figur 1). Som vanligt var en majoritet av fallen, två tredjedelar, personer som besökte endemiska ursprungsländer. En tredjedel var resenärer…

Vibriobakterier är vanliga i bräckt vatten men kan även förekomma i sötvatten och saltvatten. Under varma somrar när vattentemperaturen under en längre period är högre än normalt gynnas bakterietillväxten. Har man ett sår på kroppen och badar utomhus kan det ge en sårinfektion. I ett fåtal fall kan infektionen nå…

Information från Folkhälsomyndigheten

SCB:s enkät

ELISPOT-metod som kvantifierar interferon-gammaproducerande T-celler efter M. tuberculosis (ESAT-6 och CFP-10)-stimulering.

Under 2010 anmäldes 179 fall med invasiv Haemophilus influenzae, en incidens på 1,9. Den var den högsta incidensen sedan sjukdomen blev anmälningspliktig år 2004. Ökningen berodde på ett ökat antal sjukdomsfall bland äldre. Jämfört med föregående tre år var incidensen lite högre bland småbarn. I övriga åldersgrupper har sjukdomsincidensen varit nästan oförändrad. I majoriteten av fallen hade bakterien…

Influensasäsongen 2020–2021 Denna rapport publicerades den 10 juni 2021 och sammanfattar influensasäsongen 2020–2021, uppdaterades 23 juli 2021, sid 4, 8, 17 2 Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. © Folkhälsomyndigheten, 2021. 3 Innehåll Sammanfattning …

RS-virus (Respiratory syncytialvirus) är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektion och den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn yngre än ett år.