Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I rapporten redovisas hur kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar med folkhälsoarbete i Sverige. Det handlar om organisatoriska förutsättningar, hur folkhälsoarbetet styrs, relevanta aktörer och hur de samverkar om folkhälsofrågor, samt vilka behov av stöd som önskas.

Här visas resultat från en kartläggning av folkhälsoarbetet på lokal och regional nivå som genomfördes under 2022. Resultaten visar en nulägesbild och kan användas som ett diskussionsunderlag för att stärka och utveckla det fortsatta folkhälsoarbetet, inom din organisation eller tillsammans med andra aktörer i länet.

Folkhälsopolitiken berör de flesta sektorer i samhället. Inte minst bidrar lokala och regionala aktörer till arbetet för en god och jämlik hälsa.

Förutsättningarna för att arbeta med folkhälsa skiljer sig åt mellan olika kommuner, regioner och länsstyrelser. Det visar en kartläggning som Folkhälsomyndigheten genomfört.

Avdelningen ansvarar för myndighetens övergripande arbete med uppföljning, analys och prognoser av folkhälsan som ett stöd för den strategiska utvecklingen och att effektivisera folkhälsoarbetet.

I maj nästa år kommer den nordiska folkhälsokonferensen till Sverige. Folkhälsomyndigheten står för arrangemanget, och syftet är att skapa dialog och lärande om folkhälsoarbetet i de nordiska länderna.

I januari 2022 presenterade Folkhälsomyndigheten resultaten från det första årets utvecklingsarbete inom ramen för den nya stödstrukturen för det statliga folkhälsoarbetet. Under 2023 fortsätter utvecklingsarbetet. För uppföljningsdelen får bland annat flera nya indikatorer egna webbrapportblad.

Andelen i befolkningen som spelar om pengar har generellt minskat de senaste åren. Samtidigt omsätts mer pengar på spelmarknaden och bland unga ökar spelandet.

Folkhälsoarbetet i Sverige varierar stort inom allt från organisering, resurser, ledning och styrning, till förutsättningar för samverkan och kunskap hos politiker och tjänstepersoner. Här berättar utredarna Malin Kark och Malin Åman om en kartläggning från Fohm och hur resultaten kan bidra till lärande och reflektion.

I rapporteringssystemet Folkhälsan i Sverige ingår en mängd olika indikatorer som mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer. Resultaten innefattar både deskriptiv statistik och statistiska analyser. Till rapporteringssystemet hör en utförlig metodbeskrivning.

Sida och Folkhälsomyndigheten har ingått en ny överenskommelse för att ytterligare stärka samarbetet inom global hälsa och internationellt utvecklingssamarbete.

Covid-19-pandemin visade att många aspekter inom folkhälsoområdet kan påverkas under en pandemi. Förutom direkta konsekvenser på sjuklighet och dödlighet kan en pandemi påverka hälsan indirekt.

Folkhälsomyndigheten har till uppgift att följa och aktivt medverka i folkhälsoarbetet inom EU och internationellt. Samarbetet sker främst genom EU:s olika institutioner, Världshälsoorganisationen, WHO, och andra FN-organ.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa. På webbplatsen kan kärnindikatorerna följas på regional och lokal nivå.

Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Till det övergripande målet finns åtta målområden som är områden som har stor betydelse för människors livsvillkor.

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.

Uppföljningen av den nationella folkhälsopolitiken med det övergripande folkhälsomålet och de åtta målområdena syftar till att följa folkhälsans utveckling över tid och underlätta folkhälsoarbetet.

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Mycket av ojämlikheten i hälsa beror på faktorer som går att påverka.

Här hittar du korta filmer som beskriver olika aspekter av folkhälsa. Filmerna kan du till exempel använda som diskussionsunderlag i ditt arbete.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket välkomnar synpunkter på förslag om mål och insatsområden för en livsmedelskonsumtion i Sverige som är hälsosam och hållbar för klimat och miljö.

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom pandemin. Rapporten är ett kunskapsunderlag framtaget för Sveriges deltagande i FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF) 2021.

Vi har tagit fram en handlingsplan som samlar och vägleder det nationella arbetet med SRHR. Handlingsplanen stödjer genomförandet av SRHR-strategin och utgör en gemensam plattform för SRHR-arbetet i Sverige under perioden 2023–2033. Målgrupper för handlingsplanen är alla aktörer som har uppdrag och ansvar inom SRHR-området.

Hiv står för humant immunbristvirus och är en av många sexuellt överförda infektioner (STI).

Folkhälsa är en viktig drivkraft för att nå en hållbar regional utveckling.

Majoriteten av vuxna svenskar uppger en god eller mycket god hälsa men samtidigt uppger en hög andel sömnsvårigheter, ängslan, oro eller ångest, enligt Nationella folkhälsoenkäten 2024. Nu publiceras resultaten.