Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ekonomisk och social trygghet är viktigt för hälsan. Det är viktigt att stärka människors egna möjligheter till sysselsättning och därmed möjligheter att agera och generera ekonomiska resurser, men också att stödja människor när deras egna ekonomiska resurser inte räcker till.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör inkomster och försörjningsmöjligheter och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 4 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsloppet. Under den tidiga barndomen är nyttan av insatser stor och god omvårdnad kan leda till livslånga positiva effekter.

Ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan. Bristande ekonomiska resurser kan påverka hälsan på flera sätt, till exempel genom sociala och psykologiska svårigheter och sämre förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor.

I faktabladet redogörs hur utbildning och inkomst kan användas för att mäta socioekonomi. Vi beskriver skillnader som finns mellan måtten och vilka för- och nackdelar de har.

Statistik i Folkhälsodata och Folkhälsostudio uppdateras löpande under året och uppdatering sker samtidigt i båda verktygen från en gemensam databas.

Folkhälsomyndighetens har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Mycket av ojämlikheten i hälsa beror på faktorer som går att påverka.

De tio friluftslivsmålen handlar om att genomföra åtgärder så att förutsättningarna för friluftslivsutövandet förbättras.

Medellivslängden sjunker för ensamstående kvinnor med förgymnasial utbildning födda i Sverige. Det visar en ny sammanställning från Folkhälsomyndigheten.

Illustrationerna för de folkhälsopolitiska målområdena underlättar kommunikationen och bidrar till igenkänning. Använd dem gärna.

Såväl före som under pandemin har psykiska besvär varit vanligare bland arbetslösa än bland sysselsatta. Däremot ökade inte skillnaderna mellan grupperna under pandemin, enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.

Det folkhälsopolitiska ramverket består av ett övergripande, nationellt folkhälsopolitiskt mål och åtta målområden. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken har ett tydligt fokus på jämlik hälsa. Målet är att folkhälsopolitiken ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa

Folkhälsoarbetet är ett gemensamt ansvar och kräver insatser från flera sektorer i samhället. Statliga myndigheter behöver tillsammans främja och driva på utvecklingen av folkhälsoarbetet inom respektive områden för att nå det folkhälsopolitiska målet.

En beskrivning av syfte, urval, svarsfrekvens, bortfall samt vilka regioner som deltagit i folkhälsoenkäten vid vilka år hittar du här.

Flera olika lagar påverkar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen – och därmed folkhälsan.

Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Suicidprevention kan ses som en samling insatser för att minska risken för suicid, och insatserna behöver ske på individ-, befolknings- och samhällsnivå.

Syftet med kartläggningen är att översätta de globala målen till en svensk kontext och visa på synergierna mellan målen. Ambitionen är att bidra till ett mer effektivt och ändamålsenligt genomförande av agendan.

Rapporten sammanfattar de kärnindikatorer som Folkhälsomyndighetens har tagit fram för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Sofia Lindstrand och Sara Birgersson berättar här om Region Östergötlands nya folkhälsostrategi. Strategiskt folkhälsoarbete behöver vara långsiktigt, och en god samverkan ger dem större kraft. Sofia och Sara ser stora folkhälsoutmaningar som bland annat klimatförändringarna, psykisk ohälsa och

Förskolan med den utformning som finns i den nordiska länderna har positiva effekter på barns hälsa och utveckling, det visar denna rapport som har tagits fram i samverkan med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och redovisar resultat från en systematisk litteraturöversikt i två

Faktabladet innehåller en snabb och översiktlig ingång till Sveriges folkhälsopolitik och dess genomförande.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Faktabladet handlar om Folkhälsomyndighetens undersökning om skalan fungerar i Sverige, dvs. om den mäter familjers socioekonomiska villkor.