Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Statistik i tabeller och diagram om mag- och tarmbesvär.

Klimatförändringen påverkar temperatur, nederbörd och växtsäsong vilket väntas gynna både smittbärande djur och smittämnen. Det gäller både de som förekommer i Sverige i dag och de som kommer med ett varmare klimat.

Detta utbrott av salmonella är över.

Tyfoidfeber är en svår sjukdom som i regel kräver sjukhusvård. Den finns över hela världen men är vanligare i fattigare länder med orent vatten och dålig hygien. I Sverige är den ovanlig, cirka tio fall rapporteras per år och i stort sett alla är smittade utomlands.

Utbrottet av salmonella Kentucky är över men smittkällan kunde inte identifieras.

Utbrottet av Salmonella monofasisk Typhimurium är över.

Kolera satte skräck i många under 1800-talet. Sjukdomen kom då från Indien och härjade i Europa, bara i Sverige dog vid den första pandemin (en sjukdom som sprider sig över flera världsdelar) över 12 000 personer. Mellan 1834 och 1874 rapporterades elva epidemier med kolera i Sverige och totalt dog

Rapporten beskriver hanteringen av dricksvattenburna sjukdomsutbrott i Sverige och de utbrott under åren 1992–2011 som Folkhälsomyndigheten samlat in detaljerad information om inom ett nordiskt projekt. Vi jämför dessa utbrott med utbrott i andra nordiska länder och tidigare tidsperioder.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

I denna rapport identifieras vilka åtgärder som anses vara särskilt angelägna for att minska incidensen av listeriainfektion (listerios) hos människa. Dokumentet riktar sig huvudsakligen till de undertecknande myndigheterna, men kan även användas av andra myndigheter och näringen.

I rapporten redovisas 17 hälsorisker i fallande ordning efter risknivå. För varje risk redovisas hälsokonsekvenser, sannolikhet och sårbarhet och kapacitet. Rapporten kan utgöra ett användbart kunskapsstöd för de nationella myndigheter och länsstyrelser som berörs av klimatanpassningsförordningen (

Nedan redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2016.

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende Metodbeskrivningen vänder sig till dig som praktiskt ska utföra mätning av vårdrelaterade infektioner, riskfaktorer och antibiotikaanvändning på särskilt boende. Här hittar du fördjupad information om

Rapporten redovisar resultaten från Sveriges medverkan i den europeiska punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning vid akutsjukhus under 2022-2023 där 54 svenska sjukhus deltog från samtliga 21 regioner.

Vaccination mot rotavirus ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn sedan september 2019. Här finns information för personal inom barnhälsovården som erbjuder vaccination mot rotavirusinfektion.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Årets rapport visar att vissa skillnader mellan olika grupper till och med ökar över tid. Det gäller bland annat återstående medellivslängd och dödlighet i ett flertal diagnoser, som ökar mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Den här vägledningen om bassängbad utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2021:11) om bassängbad ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

Vägledningen utgör ett stöd när förebyggande åtgärder och rutiner tas fram, regionalt och lokalt, i dialog med vårdhygienisk expertis. Målgrupper är chefer och medicinskt ansvariga inom vård- och omsorgsverksamheter i regioner och kommuner, inklusive privata verksamheter, samt regionernas

Kunskapssammanställningen identifierar och beskriver de åtgärder som bör prioriteras av de undertecknande myndigheterna för att minska antalet sjukdomsfall av personer som smittats av campylobacter i Sverige.