Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är ett kunskapsunderlag som redovisar Folkhälsomyndighetens fortlöpande arbete att helgenomkarakterisera de olika genetiska grupperna av SARS-CoV-2 som cirkulerar i samhället. Detta för att stärka kunskapsläget kring viruset och dess möjliga utveckling samt för att bidra med en förmåga att upptäcka nyintroduktioner av viruset.

SARS-CoV-2 ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Det här är den tredje delen i rapportserien och täcker veckorna 24-44 2020. Rapporten innehåller en genomgång av läget globalt, i Europa och i Sverige avseende övervakningen av genetiska grupper. Rapporten visar fördelningen av genetiska grupper över tid samt analyserar förändringar av genetiska

Detta är den andra delrapporten och innehåller resultat från blodgivare. Delrapporten omfattar undersökning genomförd vecka 12-13, vecka 17-24, vecka 42-43 och vecka 48-49 2020, samt vecka 9-10 och vecka 21-22 2021.

Vi genomför undersökningar av förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2. Undersökningarna kan antingen omfatta deltagare från ett mindre geografiskt område eller en specifik åldersgrupp.

Den fjärde delen av rapportserien om genetisk karakterisering av SARS-CoV-2 i Sverige omfattar vecka 45, 2020 till vecka 14, 2021. Under denna period har övervakningsprogrammet för helgenomsekvensering av SARS-CoV-2 utökats till att omfatta 10 procent av de positiva proverna.

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition under rapportperioden; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

En stickprovsundersökning i slutet på september visar att nivåerna av SARS-CoV-2 i befolkningen var på liknande nivå som i mars 2022. I undersökningen, som genomfördes i 11 av Sveriges regioner, var 1,5 procent av befolkningen positiva för viruset SARS-CoV-2 som orsakar covid-19.

Denna studie visar att i månadsskiftet april-maj 2021 hade cirka 33 procent av befolkningen påvisbara nivåer av antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen kunde fastställas. Andelen med påvisbara antikroppar var högre i åldersgruppen 65 år eller äldre än i andra åldersgrupper och anledningen till det…

Delrapporten omfattar undersökningar genomförda vecka 17-24, vecka 42-43 och vecka 48-49 2020, vecka 9-10, vecka 21-22, vecka 38-39 och vecka 47-48 2021 samt vecka 9-11 och vecka 34-36 2022. En sammanfattande slutrapport över alla delundersökningar kommer att sammanställas.

Detta är den första genetiska karakteriseringen av SARS-CoV-2 i Sverige. Den fokuserar på de genetiska grupper som identifierats i diagnostiken under den tidiga fasen av pandemins utbredning i Sverige och omfattar isolat från fall diagnosticerade under perioden 31 januari 2020 när landets första fall av covid-19 diagnosticerades, till och med den 15 mars 2020 då samhällssmitta av covid-19 hade konstateras i Sverige.

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

Rapporten visar resultaten från denna antikroppsstudie som genomfördes i början av mars 2021 visar att 6,9 procent av studiedeltagarna (samtliga födda 1944 och hemmahörande i Göteborgsområdet) bar på antikroppar som talar för genomgången covid-19. Analysen identifierade inte någon signifikant

Sekvensering och genetisk typning av SARS-CoV-2 görs av Folkhälsomyndigheten vid specifika frågeställningar som kräver djupare sekvensanalys.

Resultaten från denna antikroppsstudie som genomfördes i november 2021 visar att 96,4 procent av studiedeltagarna (samtliga födda 1944 och hemmahörande i Göteborgsområdet) bar på antikroppar mot SARS-CoV-2 vid tidpunkten för provtagning.

Rapporten Indikationer för helgenomsekvensering av SARS-CoV-2 inom det nationella mikrobiella övervakningsprogrammet riktar sig de kliniska mikrobiologiska laboratorierna. Indikationen anpassas vid förändringar i det epidemiologiska läget.

Denna undersökning visar att cirka 97 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i mars 2023 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet.

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och antikroppar mot SARS-CoV-2 och de symtom som rapporterades. Undersökningen genomfördes med stöd av Försvarsmakten.

This report presents an analysis of COVID-19 vaccine effectiveness (VE) after a fourth dose in relation to SARS-CoV-2 infection and severe outcomes due to the omicron variant among persons aged 65 years and older in Sweden.

Under november och december 2020 genomförde Folkhälsomyndigheten en mindre undersökning kring immuniteten för covid-19 hos barn, unga och personal i totalt fyra skolor i Stockholm. Detta var ett samarbete med personal från Sachsska barn-och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset och Astrid Lindgrens

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och antikroppar mot SARS-CoV-2 och de symtom som rapporterades. Undersökningen genomfördes med stöd av Försvarsmakten.

Denna undersökning visar att i slutet av juni 2020 hade cirka 19 procent av invånarna i stadsdelsområdet Rinkeby-Kista i Stockholm stad påvisbara nivåer av antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen eller mellan åldersgrupper kunde bestämmas. Analysen visar att man har en högre sannolikhet att ha påvisabara antikroppar mot SARS-CoV-2 om man arbetar inom yrken omfattande många kontakter med andra människor, exempelvis arbete inom hälso- sjukvård, omsorg och serviceyrken. Vidare visade analysen att det var större sannolikhet att vara antikroppspositiv om man bor i ett hushåll med fem eller fler personer.

Rapporten visar att cirka 98 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i april 2024 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen kunde fastställas.

Rapporten visar att cirka 96 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i mars 2023 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen kunde fastställas.

Två nationella stickprovsundersökningar visar att ingen av de slumpvis utvalda deltagarna bar på SARS-CoV-2 i övre luftvägarna 24–28 augusti och 21–25 september. De tredje och fjärde nationella undersökningarna.