Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Analyserad och kommenterad statistik om matvanor samt statistik i tabeller och diagram.

Det vi äter kan främja hälsa och välbefinnande och förebygga ohälsa, men också leda till ohälsa. Vi följer befolkningens matvanor med hjälp av fyra indikatorer i undersökningen Hälsa på lika villkor. Dessa är konsumtion av grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, fisk och skaldjur samt sötad dryck.

Matvanorna i den vuxna befolkningen har försämrats under de senaste åren. Det visar Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor. Vad som ligger bakom utvecklingen behöver undersökas vidare. Möjligen kan covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna ha påverkat förutsättningar för

Folkhälsomyndighetens övervakning visar att vinterkräksjukan är igång för säsongen. Det innebär att smittspridningen väntas öka den närmaste tiden, både i samhället och inom vården.

Säsongen för vinterkräksjuka är nu igång. Både i samhället och inom vården väntas en ökning av antalet smittade under de närmaste veckorna.

I Sverige finns det riktlinjer och rekommendationer på flera olika områden som har som syfte att främja hälsosamma matvanor och förebygga matrelaterad ohälsa.

Här har vi samlat information om pågående uppdrag som myndigheterna har fått om en förändrad livsmedelskonsumtion i Sverige. Här finns underlag med våra förslag på mål och insatser för en livsmedelskonsumtion som bidrar till hälsan i befolkningen och en god miljö.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket för att ta fram förslag på nationella mål, indikatorer och insatsområden som kommer att vägleda arbetet mot en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Dagens livsmedelskonsumtion är inte hållbar för hälsa, miljö och klimat. Våra matvanor ökar risken för sjukdomar som diabetes, fetma, hjärt- kärlsjukdom och olika cancerformer. På uppdrag av regeringen föreslår nu Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket nationella mål och insatsområden till stöd

I rapporten listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Den här rapporten beskriver syfte och bakgrund till de 59 frågor som ingick i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) 2024.

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Kartläggande litteraturöversikt av svensk forskning som publicerats om matmiljö i Sverige. Matmiljö kan definieras som den del av ett livsmedelssystem där människor interagerar med systemet för att välja vad de ska köpa, tillaga och äta.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i

Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt har gemensamt tagit fram en strategi för arbetet med cryptosporidiuminfektion. Rapporten listar de åtgärder som myndigheterna anser som särskilt angelägna för att minska risken för

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Målgruppen för rapporten är folkhälsosamordnare eller -strateger samt beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, men även olika professioner och forskare som har fokus på levnadsvanor, livsvillkor och samhälleliga förutsättningar.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade

Kartläggning av hur respektive miljökvalitetsmål kopplar till en god och jämlik hälsa. Rapporten beskriver hur hälsa hanteras inom miljömålsarbetet i dag samt vilka nationella och internationella mål och policyramverk som är relevanta.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.