Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Forskningen visar att hög användning av digitala medier kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga upplever att de kan fastna i användandet på bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet. Det är några av slutsatserna i en ny kunskapssammanställning.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

En kartläggande litteraturöversikt om tillgång till och användning av preventivmedel bland kvinnor med migrationserfarenhet i Europa, Nordamerika och Australasien

Rapporten redovisar vi resultaten från en kartläggande litteraturöversikt som undersökt hur begreppet socialt deltagande (eng. social participation) beskrivs och tillämpas i studier om flyktingar. Vi redogör också för sambandet mellan ett socialt deltagande och olika aspekter av psykisk hälsa.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Vi har fokuserat på hur användningen av digitala medier på fritiden påverkar hälsan, det vill säga till exempel dataspelande, sociala medier, videodelningstjänster, och underhållning – men inte till exempel användning som har med skolan att göra, eller e-böcker, poddar eller musik. Vi använder begreppen digital medieanvändning…

Forskning visar att mycket skärmtid har samband med sämre sömn och andra negativa hälsoeffekter.

Avdelningen ansvarar för strategiskt och operativt stöd i kommunikationsfrågor kopplade till myndighetens uppdrag.

Covid-19 pandemin har inneburit förändringar i vardagen för många, särskilt för personer över 70 år. Förutom ökad risk för död till följd av sjukdomen har äldre också rekommenderats att begränsa sin vardag mer än yngre åldersgrupper. I mars 2020 infördes en rekommendation om att personer 70 år och äldre ska begränsa sina sociala kontakter och undvika platser där många personer samlas. Rekommendationen infördes för att skydda äldre personer mot smitta av covid-19, men den riskerar också att bidra till ökad fysisk och psykisk ohälsa, på både kort och lång sikt. Denna kunskapssammanställning bidrar med kunskap om hur många allvarliga sjukdomsfall och dödsfall i covid-19 som kunnat undvikas genom rekommendationen men också om kunskap om konsekvenserna för både den psykiska och den fysiska hälsan. Det blir viktigt i det fortsätta arbetet med att förebygga och minska negativa konsekvenser till följd av covid-19 samt som underlag för att eventuellt uppdatera smittskyddsåtgärden.

Som förälder, styr vilket innehåll ditt barn tar del av och prata med barnen om vad de gör och hur de kan påverkas av digitala medier. Förklara vad man behöver för att må bra och hjälp till att skapa goda vanor.

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.

Reflektera över om du mår bra. Tänk på att du behöver skärmfri tid och hitta en bra balans mellan skolarbete, en aktiv fritid, sömn, fysisk aktivitet, sociala relationer och digitala medier. En bra tumregel är max två till tre timmar skärmtid per dag.

Här hittar du ett urval av andra webbplatser som Folkhälsomyndigheten driver och som kan vara relevanta för dig som arbetar med folkhälsa.

Använd inte skärmar innan läggdags. En bra riktlinje är 30–60 minuter innan man ska sova. Lämna mobil, och andra bärbara digitala enheter utanför sovrummet under natten.

År 2021/2022 presenteras för första gången resultat från Skolbarns hälsovanor för var och en av Sveriges 21 regioner. Det är möjligt tack vare det utökade urvalet i undersökningen, från cirka 10 000 elever till närmare 100 000 elever.

Många kommersiella digitala medier är utformade på ett sätt som kan vara skadligt för barns och ungas hälsa. En viktig del i det förebyggande arbetet är att ändra utformningen av de kommersiella digitala medierna så att de inte stimulerar till ökad användning eller bidrar till utsatthet.

WHO:s rapport med internationella resultat från 45 olika länder 2017/18 visar att skolbarn i Sverige har jämförelsevis goda relationer till föräldrar och lärare samt goda levnadsvanor. De rör sig dock lite och har oftare psykosomatiska besvär jämfört med skolbarn i andra länder.

Faktabladet informerar om de regler som finns för spelreklam och ansvariga aktörer. Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med förebyggande insatser inom området spel om pengar.

I samband med suicidpreventiva dagen den 10 september lanserar Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen nytt kunskapsmaterial om stöd till efterlevande vid suicid. I en bred informationsinsats lyfts även vikten av att stödja den som mår dåligt.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och

Som förälder, styr vilket innehåll ditt barn tar del av och skapa goda vanor och rutiner för balans mellan till exempel lek, sömn och fysisk aktivitet. Titta på skärmen tillsammans med ditt barn.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.