Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Analyserad och kommenterad statistik om sociala relationer samt statistik i tabeller och diagram.

Under lång tid har andelen barn som kan prata med sin mamma om problem varit hög. Andelen som kan prata med sin pappa har dock ökat över tid. Var femte flicka och var tionde pojke känner sig ensam.

Hur är den psykiska hälsan bland unga i Sverige i dag? I en stor kartläggning lyfts ungas egna röster om psykisk hälsa, deras behov och möjliga utvecklingsområden från samhällets sida.

Faktabladet sammanfattar resultaten från en kartläggande litteraturöversikt av forskning om samband mellan alkohol- eller narkotikabruk och våld i nära relationer och en kompletterande analys av svenska data om sambandet mellan alkoholkonsumtion och våld i nära relationer.

Tabeller och korta sammanfattningar från Swelogs befolknings-undersökning 2021 om spel om pengar, problemspelande och hälsa

Den här rapporten presenterar en kartläggande litteraturöversikt av forskning om samband mellan alkohol- eller narkotikabruk och våld i nära relationer. Bruk av alkohol och narkotika pekas ofta ut som en orsak till våld. Det saknas dock aktuella sammanställningar av studier som specifikt studerar sambanden mellan alkohol eller narkotika och våld i nära relationer i den allmänna befolkningen.

I denna rapport tittar vi närmare på olika aspekter av skolmiljön, såsom relationer till lärare, klasskamrater och skolrelaterade krav, och vilken betydelse de har för skolbarns psykiska hälsa.

En kartläggande litteraturöversikt om tillgång till och användning av preventivmedel bland kvinnor med migrationserfarenhet i Europa, Nordamerika och Australasien

Broschyren presenterar kunskap om hur spelproblem orsakar negativa ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser för närstående till personer med spelproblem. Syftet är att skapa medvetenhet om de närståendes situation och behov av stöd.

Rapporten redovisar vi resultaten från en kartläggande litteraturöversikt som undersökt hur begreppet socialt deltagande (eng. social participation) beskrivs och tillämpas i studier om flyktingar. Vi redogör också för sambandet mellan ett socialt deltagande och olika aspekter av psykisk hälsa.

Analyserad och kommenterad statistik om sociala relationer.

Rapporten beskriver resultaten från undersökningen SRHR2017 med fokus på homosexuella, bisexuella och transpersoner i åldrarna 16–84 år som svarade på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Rapporten beskriver resultat om deras upplevelser av sitt sexliv, digitala arenor och pornografi, relationer och egenmakt, reproduktiv hälsa, sex mot ersättning och sexuella trakasserier och våld.

Den här rapporten har undersökt hur sexuellt samtycke förstås, praktiseras och upplevs i sexuella relationer bland vuxna i Sverige idag. Rapporten är baserad på en kvalitativ intervjustudie med 31 sexuellt aktiva personer 23–61 år där de flesta identifierar sig som heterosexuella.

I den här rapporten sammanställs kunskap om skillnader i psykisk ohälsa mellan olika grupper av äldre personer (65 år och äldre). Av rapporten framkommer att det finns en betydande variation i fördelningen av psykisk ohälsa. Exempelvis har kvinnor mer psykisk ohälsa än män, och äldre personer med kortare utbildning har högre risk för psykisk ohälsa än de med längre utbildning. Vidare är psykisk ohälsa vanligare bland personer som saknar kontantmarginal. Skillnader finns också beroende på andra sociala och även hälsomässiga faktorer.

Länkar till olika områden där det finns statistik om barn.

Under 2021/2022 genomfördes den tionde datainsamlingen inom studien Skolbarns hälsovanor. Fler skolor än tidigare bjöds in för att resultaten ska kunna presenteras för varje region. Undersökningen visar hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan och hemma samt vilka levnadsvanor de har.

Folkhälsomyndigheten publicerar nu det första av fyra faktablad som uppmärksammar vikten av att motverka ensamhet. Faktabladet visar på ett tydligt samband mellan ensamhet och psykisk ohälsa.

WHO:s rapport med internationella resultat från 45 olika länder 2017/18 visar att skolbarn i Sverige har jämförelsevis goda relationer till föräldrar och lärare samt goda levnadsvanor. De rör sig dock lite och har oftare psykosomatiska besvär jämfört med skolbarn i andra länder.

Som förälder, styr vilket innehåll ditt barn tar del av och prata med barnen om vad de gör och hur de kan påverkas av digitala medier. Förklara vad man behöver för att må bra och hjälp till att skapa goda vanor.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt den ofrivilliga ensamheten och ska föreslå en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser. Uppdraget ska vara klart senast 1 februari 2025.

Att inte ha någon att dela sina innersta tankar och känslor med är en form av emotionell ensamhet. Den här tiden på året kan det kännas extra svårt. Män under 45 år hör till en grupp som dubbelt så ofta uppger att de känner sig emotionellt ensamma, jämfört med kvinnor. Det är en form av ensamhet

Reflektera över om du mår bra. Tänk på att du behöver skärmfri tid och hitta en bra balans mellan skolarbete, en aktiv fritid, sömn, fysisk aktivitet, sociala relationer och digitala medier. En bra tumregel är max två till tre timmar skärmtid per dag.

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka levnadsvanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn?

I dagarna skickas en enkät ut till drygt 110 000 personer i Sverige för att undersöka folkhälsan. Svaren på enkäten gör det möjligt att följa utvecklingen i befolkningen över tid, så att rätt åtgärder kan vidtas för en bättre folkhälsa.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.