Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Stigmatisering av personer med olika typer av psykisk ohälsa har negativa konsekvenser för samhället i stort men också för den enskilda individen. Men det går att förändra. I arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och självmord är insatser för att minska stigmatiseringen en viktig del.

Faktabladet sammanfattar och diskuterar olika för- och nackdelar med att använda befintliga frågeformulär för att mäta stigmatisering. Faktabladet riktar sig främst till personer som är verksamma inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

I detta faktablad beskriver vi vad stigmatisering är och vilka konsekvenser det har. Faktabladet riktar sig främst till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Arbetet med att minska stigmatisering inom psykisk ohälsa och suicid behöver ske på olika nivåer i samhället. Här kommer några tips om hur en region kan arbeta med att minska stigmatisering.

För att minska stigmatisering av personer med psykiatriska tillstånd behövs långsiktiga insatser på flera nivåer och inom olika områden i samhället. Arbetslivet är ett sådant område.

I det här faktabladet beskriver vi befolkningens attityder till personer med ångestsyndrom, både i Sverige och internationellt. Särskilt vanlig är föreställningen att ångesten är orsakad av personen själv och att man kan komma över sina problem genom att ta sig samman.

De flesta i Sverige tror att psykisk ohälsa gör det svårare att få anställning, vänner och familj. Det visar resultatet av en befolkningsundersökning som Folkhälsomyndigheten har genomfört. Samtidigt svarar många att de tror att de flesta som lever med långvarig psykisk ohälsa har meningsfulla liv.

Insatser för att minska stigmatisering är en central del av samhällets förebyggande och främjande arbete inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Faktabladet beskriver vad som är viktigt att tänka på i arbetet med att genomföra insatser för att minska stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Faktabladet riktar sig främst till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Med det här kunskapsstödet riktar vi oss främst till arbetsgivare och specifikt till HR-personal. Det kan även vara användbart för dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

I september 2019 genomförde Folkhälsomyndigheten en nationell konferens i syfte att bidra till mer kunskap, möjlighet till erfarenhetsutbyte och visa på goda exempel i det förebyggande arbetet.

Analyserad och kommenterad statistik om psykisk hälsa samt statistik i tabeller och diagram.

Om stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa Allmänhetens stigmatisering Allmänhetens stigmatisering innebär att den negativa inställningen, eller attityden, till en viss grupp vanligen delas av flertalet i befolkningen (medvetet eller omedvetet). Självstigmatisering Personer som tillhör den stigmatiserade gruppen kan ta till sig allmänhetens attityder…

Ångestsyndrom är ett av de vanligaste psykiatriska tillstånden i Sverige. Hittills har kunskap om befolkningens attityder till personer med ångestsyndrom varit begränsad, eftersom forskningen främst varit fokuserad på andra psykiatriska tillstånd, så som psykossjukdomar. Nu finns både svenska och

Suicid är något som många känner sig obekväma att prata om. Ibland hänvisas det till att suicid omgärdas av ett tabu eller stigma. Men kopplingen mellan stigma och suicid är komplex.

Narkotika används ofta för rusets eller för nöjes skull, men även av sociala skäl eller som självmedicinering mot psykisk ohälsa och andra hälsoproblem. Stigmatisering och oro för straff upplevs som hinder för personer som använder narkotika att söka och få vård. Dessa resultat är baserade på Sveriges deltagande i Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2021.

Här kan du läsa om vårt arbete med att förebygga självmord samt hitta kunskap och statistik om suicid. Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Förutom att liv går förlorade leder suicid till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda.

Mycket kan göras på regional och lokal nivå för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Här finns exempel på insatser inom olika områden.

Hiv står för humant immunbristvirus och är en av många sexuellt överförda infektioner (STI).

Övervikt och obesitas (fetma) beror på flertalet faktorer varav många har sin grund i vår biologi och genetik, eller i strukturella förutsättningar. Därför är de svåra att påverka som enskild individ.

På denna sida har vi samlat filmer och grafik inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Rapporten presenterar resultatet av en befolkningsundersökning om kunskaper och attityder till psykisk ohälsa och suicid. Den vänder sig till yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan underlaget vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention,

Det handlar om livet – så heter Sveriges strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention som stäcker sig från 2025 till och med år 2034. Här beskrivs delmål 4.

Rapporten ger en övergripande beskrivning av nuläget inom området och lyfter viktiga aspekter av utvecklingen. Fokus ligger på det arbete som Folkhälsomyndigheten, men också andra aktörer, har bedrivit under 2020.

Genom en ny undersökning har Folkhälsomyndigheten beräknat hur många personer i Sverige som hade ett problematiskt narkotikabruk under åren 2007–2020. Förekomsten varierade mellan 63 000 och 83 000 personer, vilket är högre än vad tidigare undersökningar för samma år har visat.