Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Lagen (2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser (förstörandelagen) syftar till att förebygga att människor brukar vissa hälsofarliga substanser. Enligt § 13 ska Folkhälsomyndigheten, efter begäran av åklagare, yttra sig om det finns skäl att hos regeringen ansöka om att en beslagtagen substans ska förklaras som narkotika eller hälsofarlig vara.

Nya psykoaktiva substanser (NPS) är substanser som kan innebära hälsomässiga eller sociala risker. Folkhälsomyndigheten utreder behovet av klassificering sådana substanser som inte är läkemedel. Substanserna kan sedan regleras som narkotika eller hälsofarliga varor efter beslut av regeringen.

Enligt lagen (2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser (förstörandelagen), § 13, ska Folkhälsomyndigheten, efter begäran av åklagare, yttra sig om det finns skäl att hos regeringen ansöka om att en beslagtagen substans ska förklaras som narkotika eller hälsofarlig vara. Följande substanser är ej föremål för vidare utredning hos Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen ska klassificera nio olika substanser som narkotika.

Majoriteten av den vuxna befolkningen i Sverige har en negativ inställning till narkotika, visar en enkät. Synen på cannabis är dock mindre negativ än inställningen till annan narkotika. Det finns också skillnader i attityder mellan olika grupper, där till exempel ungas attityder skiljer sig från

Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen ska klassificera elva substanser som narkotika och en substans som hälsofarlig vara.

Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen ska klassificera nio substanser som narkotika och två substanser som hälsofarlig vara.

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att reglera 17 olika substanser som narkotika och tre som hälsofarlig vara. Flera cannabisliknande substanser omfattas av förslaget, liksom en rad nitazener.

Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen ska klassificera tolv substanser som narkotika och en substans som hälsofarlig vara.

Det finns två typer av regelverk inom dopningsområdet, dels den svenska lagstiftningen, dels idrottens regelverk.

Folkhälsomyndigheten utövar tillsyn och ger tillsynsvägledning på nationell nivå inom tillsynsområdena alkohol, hälsofarliga varor och substanser under utredning, miljöhälsa och hälsoskydd samt tobak. Här finns en sammanställning över myndighetens ansvar inom tillsynsområdet samt länkar till information om klassificering och utredning av missbrukssubstanser.

Förteckningen över vad som anses vara dopningsmedel enligt Dopningslagen (1991:1969) är avsedd som ett stöd i det praktiska arbetet för rättsväsendet, myndigheter, organisationer och institutioner.

Här hittar du regler om narkotika och hälsofarliga varor.

Tillgången till narkotika i Europa är hög. Ett brett utbud av substanser med hög styrka och i nya former och kombinationer ökar riskerna för skada. Det slår EU:s narkotikamyndighet EMCDDA fast i en ny rapport.

Folkhälsomyndigheten utövar tillsyn över verksamheter som hanterar hälsofarliga varor. Syftet med tillsynen är att kontrollera att verksamheterna använder varorna på det sätt som står beskrivet i tillståndet. Om en verksamhet inte följer reglerna för att hantera hälsofarliga varor, kan vi besluta

Denna rapport innehåller en sammanställning av de svenska resultaten från Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2021 och beskriver användningsmönster, köpvanor och upplevelser av narkotika och av undersökningen bland personer med ett aktuellt bruk.

Dödsfall till följd av förgiftningar av narkotika eller narkotikaklassade läkemedel brukar kallas narkotikarelaterad dödlighet. Oftast handlar det om oavsiktliga överdoser av opioider.

Under 2022 ökade antalet dödsfall som orsakats av narkotikaförgiftningar för första gången på fyra år. Oavsiktliga överdoser var den vanligaste dödsorsaken, och opioider var involverade i 86 procent av de fall där man kunnat identifiera substansen.

Användningen av dopningsmedel kan leda till fysiska, psykiska och sociala skador.

Narkotika används ofta för rusets eller för nöjes skull, men även av sociala skäl eller som självmedicinering mot psykisk ohälsa och andra hälsoproblem. Stigmatisering och oro för straff upplevs som hinder för personer som använder narkotika att söka och få vård. Dessa resultat är baserade på

Vanliga frågor och svar relaterade till områdena alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt frågor och svar om spel om pengar och spelproblem. Kontakta oss gärna om du inte hittar svaret på din fråga.

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till verksamheter och professioner som arbetar med hälsofrämjande och förebyggande arbete inom ANDTS på nationell, regional och lokal nivå.

Vi har regeringens uppdrag arbeta för ett samhälle fritt från dopning.

Tillgängligheten till narkotika är fortsatt hög i Europa, samtidigt som den illegala tillverkningen växer. Enligt en ny rapport från EU:s narkotikabyrå EMCDDA ökar varianterna av de syntetiska drogerna, vilket kan innebära stora hälsorisker. Även riskerna med den ökande användningen av lustgas som

Folkhälsomyndigheten arbetar med narkotikafrågan utifrån ett folkhälsoperspektiv. Vi tar fram kunskap för att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med fokus på narkotika, för att på sikt minska användningen och användningens negativa konsekvenser. Därigenom bidrar vi till att minska