Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Det hittills största salmonellautbrottet i Sverige inträffade 1953. Utbrottet pågick från mitten av juni till slutet av december. Totalt insjuknade 8 845 personer med salmonella av vilka 2 400 lades in på sjukhus och cirka 90 personer avled.

Rapporten identifierar och beskriver åtgärder som bör prioriteras för att minska antalet fall av salmonella i Sverige. Den beskriver mål, principer och synsätt för den svenska salmonellakontrollen samt angelägna åtgärder. Dokumentet kan även användas av näringen som en kunskapssammanställning i

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Kunskapssammanställningen identifierar och beskriver de åtgärder som bör prioriteras av de undertecknande myndigheterna för att minska antalet sjukdomsfall av personer som smittats av campylobacter i Sverige.

I denna rapport identifieras vilka åtgärder som anses vara särskilt angelägna for att minska incidensen av listeriainfektion (listerios) hos människa. Dokumentet riktar sig huvudsakligen till de undertecknande myndigheterna, men kan även användas av andra myndigheter och näringen.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Dokumentet är en sammanställning av befintlig kunskap om spridning av MRSA från människa till lantbrukets djur. Dokumentet är tänkt att kunna användas som stöd till behandlande läkare och smittskyddsläkare med syfte att förhindra spridning av MRSA från människor till lantbrukets djur.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

I rapporten redovisas 17 hälsorisker i fallande ordning efter risknivå. För varje risk redovisas hälsokonsekvenser, sannolikhet och sårbarhet och kapacitet. Rapporten kan utgöra ett användbart kunskapsstöd för de nationella myndigheter och länsstyrelser som berörs av klimatanpassningsförordningen (

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Begreppet "binnikemask" kan avse tre olika sjukdomar, orsakade av nöt-, svin- respektive fiskbinnikemasken. De två första orsakas av bandmaskar av släktet Taenia, den sistnämnda av bandmasken Diphyllobothrium latum.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Hepatit E-virus är en av orsakerna till smittsam gulsot. Viruset utsöndras med avföringen och sprids främst via förorenat livsmedel eller vatten. Infektionen är ofta lindrig men kan i vissa fall leda till leversvikt eller kronisk sjukdom. Det finns 4 genotyper av hepatit E-virus. Genotyp 1 och 2

Erysipeloid är en bakterieinfektion hos såväl människa som djur. Infektionen finns över hela världen. Sjukdomen är en zoonos som kan överföras mellan djur och människor.

Hepatit E-virus kan orsaka inflammation av levern. Oftast är infektionen lindrig och många personer får inga symtom alls. Hos personer som är immunsupprimerade eller har en underliggande leversjukdom kan dock infektionen i vissa fall leda till kronisk sjukdom eller leversvikt. Viruset utsöndras med

Hepatit E-virus är en av orsakerna till smittsam gulsot. Viruset utsöndras med avföringen och sprids främst via förorenat livsmedel eller vatten. Infektionen är oftast lindrig men kan i vissa fall leda till leversvikt eller kronisk sjukdom. Det finns fyra genotyper av hepatit E-virus. Genotyp 1 och

Hepatit E-virus är en av orsakerna till smittsam gulsot. Viruset utsöndras med avföringen och sprids främst via förorenat livsmedel eller vatten. Infektionen är oftast lindrig men kan i vissa fall leda till leversvikt eller kronisk sjukdom. Det finns fyra genotyper av hepatit E-virus. Genotyp 1 och

Under 2007 anmäldes totalt 3 933 fall med salmonellainfektion, vilket är något färre än de 4 056 som rapporterades 2006. 24 % hade smittats i Sverige jämfört med 25 % 2006, då andelen inhemska fall ökade från att tidigare år ha legat på 10–20 %. Att ökningen håller i sig skulle kunna förklaras av

Leptospiros är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Sjukdomen går hos människa under flera olika namn, bland annat Weils sjukdom och fältfeber. Leptospiros hos människa var i Sverige under 1900-talets första hälft inte ovanligt, numera ses nästan inga fall

Det finns över 100 olika arter av atypiska mykobakterier. Vissa ger aldrig sjukdom hos människa, andra gör det ibland. Andra benämningar: Icke tuberkulösa mykobakterier, miljömykobakterier, anonyma mykobakterier.

Brucellos är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Människan smittas framför allt via opastöriserade mejeriprodukter, i första hand mjölk eller ost. Otillräckligt uppvärmt kött utgör också en risk. Andra benämningar: Maltafeber, undulantfeber.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Säkerhetsdatablad smittämnen - Mycobacterium tuberculosis Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Reg nr