Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hälsofarliga varor är de substanser som är listade i bilagan till förordningen om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Substanserna är farliga för människors liv eller hälsa, och som människor kan använda för att bli berusade eller påverkade på andra sätt.

Folkhälsomyndigheten utövar tillsyn över verksamheter som hanterar hälsofarliga varor. Syftet med tillsynen är att kontrollera att verksamheterna använder varorna på det sätt som står beskrivet i tillståndet. Om en verksamhet inte följer reglerna för att hantera hälsofarliga varor, kan vi besluta om förelägganden eller förbud.

Grundförfattning. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 3 januari 2014.

Här hittar du regler om narkotika och hälsofarliga varor.

Här kan du läsa om de regler som gäller för dig som tillverkar, importerar, inför, bedriver handel med eller på annat sätt i din verksamhet hanterar alkohol, hälsofarliga varor, e-cigaretter, tobaksfria nikotinprodukter, tobaksvaror eller örtprodukter för rökning.

I år planerar Folkhälsomyndigheten att bedriva tillsyn och marknadskontroll inom tio områden. De områden som presenteras i planen regleras av skyddslagstiftning som syftar till att skydda människor från skador och minska riskerna för hälsan.

Folkhälsomyndigheten är en statlig myndighet. Det innebär att det du skickar till oss via e-post, post eller fax i regel blir en allmän handling och kan begäras ut av vem som helst. Vid en begäran om allmän handling görs alltid en sekretessprövning.

Tillsyn och marknadskontroll enligt lagen om tobak och liknande produkter samt tillsyn enligt alkohollagen, lagen om tobaksfria nikotinprodukter och lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor

Från och med den 1 juli 2015 publiceras Folkhälsomyndighetens författningar i Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa med mera (HSLF-FS). De författningar som har getts ut före den 1 juli 2015 i Folkhälsomyndighetens författningssamling (

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och förebygga ohälsa.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Kartläggning av hur respektive miljökvalitetsmål kopplar till en god och jämlik hälsa. Rapporten beskriver hur hälsa hanteras inom miljömålsarbetet i dag samt vilka nationella och internationella mål och policyramverk som är relevanta.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Rapporten beskriver nationella myndigheters arbete inom området alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS) under 2022. Syftet är att redovisa vilket arbete som myndigheterna har bedrivit, men också att svara på om det har gjorts i enlighet med

Rapporten innehåller relevanta definitioner och en sammanställning av de olika mål och policyramverk som knyter an till miljörelaterad hälsa. Rapporten samlar även de uppföljningssystem som finns för miljörelaterad hälsa i Sverige i dag.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de miljöer och grupper i samhället som riskerar de allvarligaste konsekvenserna av covid-19.

Denna rapport syftar till att synliggöra den kunskap som Folkhälsomyndigheten producerat under 2016-2020 för att verka för ett effektivt och kunskapsbaserat förebyggande arbete enligt regeringsuppdraget att stödja genomförandet av ANDT-strategin 2016–2020.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär.

Information från Folkhälsomyndigheten