Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Att ha ett förvärvsarbete och sysselsättning är viktigt för individens och familjens ekonomiska resurser och har ett tydligt samband med hälsa. Det är centralt att skapa förutsättningar för alla att ha ett arbete, särskilt för grupper som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Alla medarbetare på Folkhälsomyndigheten bidrar till myndighetens arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Tillsammans arbetar vi med stort engagemang för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Genom att ta vara på kompetensen och engagemanget hos oss alla når vi

Hur vår boende- och närmiljö planeras och utformas spelar roll när det gäller att påverka förutsättningarna för en god och jämlik hälsa.

Ekonomiska problem, psykisk ohälsa och riskkonsumtion av alkohol har tydliga samband med spelproblem. Det förebyggande arbetet kring spelproblem behöver därför samordnas med övrigt ANDTS-arbete, och även kopplas till åtgärder som rör ekonomisk trygghet och psykisk hälsa.

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsloppet. Under den tidiga barndomen är nyttan av insatser stor och god omvårdnad kan leda till livslånga positiva effekter.

Flera olika lagar påverkar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen – och därmed folkhälsan.

Genom öppna jämförelser kan du bland annat jämföra folkhälsan och kvaliteten inom skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård, i hela Sverige.

I dagarna skickas en enkät ut till drygt 110 000 personer i Sverige för att undersöka folkhälsan. Svaren på enkäten gör det möjligt att följa utvecklingen i befolkningen över tid, så att rätt åtgärder kan vidtas för en bättre folkhälsa.

Att använda digitala verktyg, t.ex. välfärdsteknik, är ett sätt att öka äldre personers sociala deltagande, självständighet och trygghet – och därmed även det psykiska välbefinnandet.

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.

Ekonomisk och social trygghet är viktigt för hälsan. Det är viktigt att stärka människors egna möjligheter till sysselsättning och därmed möjligheter att agera och generera ekonomiska resurser, men också att stödja människor när deras egna ekonomiska resurser inte räcker till.

Vår psykiska hälsa påverkas på flera sätt av hur samhället är utformat och hur det i sin tur påverkar oss som individer. Det handlar om under vilka förhållanden som vi föds, lever och växer, arbetar och åldras.

Uppdraget syftar till att ge barn och ungdomar som är mellan 8 och 16 år ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan. Bristande ekonomiska resurser kan påverka hälsan på flera sätt, till exempel genom sociala och psykologiska svårigheter och sämre förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor.

Barn och ungdomar behöver en meningsfull fritid för att må bra. Satsningen på ett Fritidskort ska öka möjligheterna att delta inom idrott, kultur, friluftsliv och övrigt föreningsliv.

Utbildning, sysselsättning och inkomst är nära sammanknutna, och har stor betydelse för psykisk hälsa.

Barnhälsovårdsenhet Nord vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm i samverkan med Karolinska Institutet.

Ångestsyndrom är ett av de vanligaste psykiatriska tillstånden i Sverige. Hittills har kunskap om befolkningens attityder till personer med ångestsyndrom varit begränsad, eftersom forskningen främst varit fokuserad på andra psykiatriska tillstånd, så som psykossjukdomar. Nu finns både svenska och

Kriget i Ukraina har tvingat miljontals barn och vuxna på flykt. Runt om i Sverige hjälper civilsamhällesorganisationer, kommuner och regioner människor som flytt hit. Vi har frågat Anna Svensson, rådgivare i folkhälsofrågor vid Röda Korset om deras arbete lokalt och regionalt för att stötta dem

Det folkhälsopolitiska ramverket består av ett övergripande, nationellt folkhälsopolitiskt mål och åtta målområden. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken har ett tydligt fokus på jämlik hälsa. Målet är att folkhälsopolitiken ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa

Minoritetspolitikens mål är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Att ta hänsyn till hälsa är en avgörande komponent för att kunna uppnå målet.

Övergripande information om Fritidskortet och varför vi behöver satsa på barns och ungdomars möjligheter till en meningsfull fritid, som en del i ett hälsofrämjande arbete.

Bland personer som har ekonomiska problem är det tre gånger så vanligt med psykiska besvär jämfört med de som har det bättre ställt. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Socialstyrelsen haft i uppdrag att kartlägga familjecentraler och andra liknande verksamhetsformer. Kartläggningens resultat visar att det finns behov av att stärka verksamhetsformerna.

Faktabladet riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården som möter personer i samband med vaccination mot covid-19. Hälso- och sjukvårdspersonal har en viktig roll för att stödja beslutet om vaccination.