Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hepatit B orsakas av ett virus som sprids via blod eller sexuell kontakt. Smittämnet är globalt mycket spritt. I vissa delar av Afrika och Asien är 10–20 procent av befolkningen smittad.

Rekommendationerna utgör ett stöd för vaccinerande verksamheter i bedömningen av vilka som bör erbjudas vaccination mot hepatit B. Målgruppen är i första hand landstingens smittskyddsenheter samt hälso- och sjukvårdspersonal, och då särskilt personal inom barnhälsovården, specialistsjukvård och primärvård.

Haemophilus influenzae typ b (Hib) är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, till exempel bihåle-, öron- och lunginflammation. Den kan också ge upphov till allvarliga invasiva infektioner såsom hjärnhinneinflammation (meningit) och blodförgiftning (sepsis), särskilt hos barn under fem år. Bakterien kan även ge olika typer av svåra infektioner såsom struplocksinflammation (epiglottit) och ledinfektion.

Avsikten med rapporten är att ge en bild av hur elimineringsarbetet gällande hepatit B och C gått hittills, som ett stöd för regionerna i arbetet med eliminering av hepatit.

Utbrottet är över. Mellan 2016 och 2018 utreddes ett utbrott av hepatit A i Europa som var kopplat till sexuell smitta.

På WHO:s Världshepatitdag den 28:e juli uppmärksammas virala hepatiter som folkhälsohot. Dessa hepatiter orsakas av virus, och både hepatit B och C kan ge akut och kronisk sjukdom. Enligt WHO:s uppskattning känner bara en av tio till sin diagnos, därför är tillgång till testning viktigt för att nå målet om att eliminera sjukdomarna.

Utöver de nationella vaccinationsprogrammen (allmänna och särskilda) kan Folkhälsomyndigheten ge ut rekommendationer om vaccinationer. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan regioner beslutar själva om rekommendationerna ska följas och om eventuella avgifter för patienterna.

Antalet rapporterade fall per år av både hepatit B och C har minskat i Sverige de senaste åren. Men alla personer som är infekterade känner inte till sin diagnos, och arbetet med att nå fler för testning måste fortsätta, visar en rapport som publiceras i samband med Världshepatitdagen den 28 juli.

Stelkramp (tetanus) är en mycket allvarlig sårinfektion som obehandlad ofta leder till döden.

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Difteri orsakas av en bakterie som utsöndrar ett toxin. Toxinet kan skada flera organ, till exempel hjärtat och njurarna. Vaccinationsprogrammet mot difteri har haft en mycket god effekt och sjukdomen är mycket ovanlig i Sverige.

Kikhosta är en väldigt smittsam luftvägsinfektion som ger en långvarig och besvärlig hosta. För de yngsta spädbarnen kan kikhosta vara en mycket allvarlig och ibland livshotande sjukdom. Vaccination har minskat förekomsten av kikhosta kraftigt men sjukdomen förekommer fortfarande.

Vägledningen har tagits fram för att ge stöd vid vaccination enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. I publikationen beskriver vi allmänna principer vid vaccination samt ger råd om hur vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet kan planeras.

Information for parents that describes the illnesses that are part of the vaccination programme for children and gives an overview of the vaccinations given within the child health centre and the student health services.

Faktablad till föräldrar om vaccination mot rotavirusinfektion i det svenska vaccinationsprogrammet. Översättningar finns till andra språk.

Vägledning om profylax mot hepatit A, både före och efter exponering. Bland annat beskrivs vilka personer som kan ha ökad risk för smitta, hos vilka närkontakter till den smittade behovet av postexpositionsprofylax bör bedömas och hur profylaxen bör erbjudas.

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger styrs bland annat av Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Denna vägledning lyfter fram relevant forskning och kunskap inom området samt erbjuder ett ramverk och instruktioner på strategisk och saklig nivå. Vägledningen kan även användas som kunskapsunderlag i utbildningar och i olika former av beslutsunderlag.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att människor från Ukraina oavsett migrationsstatus får tillgång till vaccinationer inom det nationella vaccinationsprogrammet för barn och mot covid-19.

Information for parents with children who have not been vaccinated against the diseases included in the Swedish vaccination programme.

Denna rapport är avsedd som vägledning för verksamhetsansvariga inom vård och omsorg om vilka vaccinationer som kan vara aktuella för olika personalgrupper.

Ett faktablad till vårdnadshavare om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund i det svenska vaccinationsprogrammet. Översättningar finns till andra språk.

Faktabladet vänder sig till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta. Finns översatt till olika språk.

Ett faktablad till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund i det svenska vaccinationsprogrammet.

Prematura (för tidigt födda) barn är mer sårbara för vissa infektionssjukdomar än fullgångna barn. Detta gäller särskilt kikhosta, som kan vara livshotande för de allra yngsta spädbarnen. Barn födda före gestationsvecka 32+0 behöver därför ett tidigt och förstärkt skydd.

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning.