Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sår och urinkateter är de vanligaste förekommande riskfaktorerna på särskilt boende och båda dessa innebär en ökad risk för VRI och antibiotikaanvändning hos vårdtagarna. Det visar årets HALT-mätning där 24 873 vårdtagare deltagit från 153 kommuner. Sammanställningen presenterar även tips, länkar och verktyg för ett lokalt systematiskt förbättringsarbete.

Denna publikation presenterar resultat från 2016-års HALT-mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende. Årets resultat visar på en sjunkande andel vårdrelaterade infektioner generellt, men att antibiotikaanvändningen är oförändrad. Sår och urinkateter är de vanligaste förekommande riskfaktorerna hos vårdtagarna och båda innebär en ökad risk för VRI och antibiotikaanvändning. Sammanställningen presenterar även tips, länkar och verktyg för ett systematiskt förbättringsarbete.

Rapporten är en sammanställning av 2021 års mätning av vårdrelaterade infektioner (VRI), antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende för äldre och inom ramen för LSS (Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Rapporten redovisar resultaten från Sveriges medverkan i den europeiska punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning vid akutsjukhus under 2022-2023 där 54 svenska sjukhus deltog från samtliga 21 regioner.

Syftet med Svenska HALT-mätningen och denna rapport är att ge en bild av hur det ser ut inom särskilt boende (SÄBO) avseende vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling. Informationen ger ett underlag för en fortsatt lokal analys och lokalt förbättringsarbete.

I denna rapport redovisas resultat för SÄBO (kategorier mixat, demens, somatik, korttid och psykiatri) och LSS separat då populationen mellan dessa boendeformer kan skilja sig åt.

Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan i Sverige. Vård och omsorg är även högriskmiljöer för spridning av antibiotikaresistenta bakterier på grund av det höga antibiotikatrycket.

Denna publikation är en sammanställning av 2020 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige. Mätningen genomfördes under ett år då covid-19 pandemin inneburit stora utmaningar för vård- och omsorgsverksamheter.

Rapporten är en sammanställning av 2023 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige (Svenska HALT).

Syftet med rapporten är att stödja och stimulera till ett lokalt och regionalt systematiskt kvalitetsarbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner och för en ansvarsfull antibiotikaanvändning inom kommunal vård- och omsorg.

Denna rapport är en sammanställning av 2018 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige.

Swedish Antibiotic Utilisation and Resistance in Human Medicine Swedres 2013 – i korthet sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan. Under 2013 minskade antibiotikaförsäljningen i Sverige med 8 procent.

En sammanfattning på svenska av rapporten SWEDRES 2011.

Denna rapport är avsedd som vägledning för verksamhetsansvariga inom vård och omsorg om vilka vaccinationer som kan vara aktuella för olika personalgrupper.

Swedish Antibiotic Utilisation and Resistance in Human Medicine Swedres 2014 – i korthet sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan. Relaterad läsning Swedres-Svarm 2014 Swedres-Svarm årsrapporter

Sammanfattningar av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. De omfattar handläggning av i övrigt friska individer i öppenvården och utgår från vanliga infektioners förväntade förlopp.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Vilka överväganden görs när antibiotika förskrivs inom den svenska slutenvården? Hur ser läkarna på sin egen kunskap om antibiotika och resistens? Vilka stöd och hinder upplever läkarna i sin förskrivning av antibiotika? Vad kan göras för att optimera antibiotikaanvändningen och minska onödig

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Clostridioides difficile är en anaerob, sporbildande tarmbakterie som kan ge upphov till alltifrån mild diarré till livshotande tjocktarmsinflammation. C. difficile-infektion (CDI) drabbar vanligen äldre individer som fått behandling med antibiotika eller andra medel som påverkar den normala tarmfloran. Den är den vanligaste orsaken till vårdrelaterad…

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten