Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2016.

Rekommendationer för falldefinitioner vid smittskyddsanmälan är en enkel, översiktlig och gemensam vägledning för de sjukdomsfall som ska anmälas enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168) respektive smittskyddsförordningen (SFS 2004:255).

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Vibriobakterier är vanliga i bräckt vatten men kan även förekomma i sötvatten och saltvatten. Under varma somrar när vattentemperaturen under en längre period är högre än normalt gynnas bakterietillväxten. Har man ett sår på kroppen och badar utomhus kan det ge en sårinfektion. I ett fåtal fall kan

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Bakgrund Vibriobakterier är vanliga i bräckt vatten men kan även förekomma i söt- och saltvatten. Under varma somrar när vattentemperaturen under en längre period är högre än normalt gynnas bakterietillväxten. Har man ett sår på kroppen och badar utomhus kan det ge en sårinfektion. I ett fåtal fall

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades totalt 90 fall av vibrioinfektion motsvarande en incidens av 0,9 fall per 100 000 invånare (figur 1). Hälften av fallen smittades i Sverige (n=45) och 18/36 av de utlandssmittade infekterades i länder kring Medelhavet. För nio fall saknades

Infektion med Vibrio kan orsakas av olika vibriobakterier t ex Vibrio cholerae serotyp icke-O1/O139, V. parahaemolyticus, V. alginolyticus och V. vulnificus. Vibriobakterier är vanliga i bräckt vatten men kan även förekomma i sötvatten och saltvatten. Under varma somrar när vattentemperaturen under en längre period är högre än normalt, d v s mer än…

Identifiering av Vibrio cholerae och detektion av gener för koleratoxin, pili samt serotyperna O1 och O139 med PCR.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Bakgrund Infektion med Vibrio kan orsakas av olika vibriobakterier t ex Vibrio cholerae serotyp icke-O1/O139, V. parahaemolyticus, V. alginolyticus och V. vulnificus. Vibriobakterier är vanliga i bräckt vatten men kan även förekomma i sötvatten och saltvatten. Under varma somrar när vattentemperaturen under en längre period är högre än normalt, d v…

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades totalt 178 fall av vibrioinfektion (figur 1) motsvarande en incidens av 1,8 fall per 100 000 invånare. Det är den högsta incidensen sedan vibrioinfektion blev anmälningspliktig 2004. Av fallen smittades 76 procent i Sverige (n=135/178). Av de

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Rapporten beskriver hanteringen av dricksvattenburna sjukdomsutbrott i Sverige och de utbrott under åren 1992–2011 som Folkhälsomyndigheten samlat in detaljerad information om inom ett nordiskt projekt. Vi jämför dessa utbrott med utbrott i andra nordiska länder och tidigare tidsperioder.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen