Föreningslivet som spelförebyggande arena
Föreningslivet i Sverige omfattar många människor och vitt skilda områden samt utgör en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Kartläggning är en viktig del i det spelförebyggande arbetet – även för föreningar.
Föreningar ingår i och skapar vår vardag. De fungerar som en mötesplats där individer kan utveckla sin kompetens och är vana att samarbeta med andra, samt bidra i sociala relationer. De är med andra ord viktiga nätverk utanför familjen och arbetsplatsen.
Anpassa insatserna efter föreningens behov
Det saknas ofta kunskap om hur spel om pengar och spelproblem fördelar sig i olika typer av föreningar. Föreningens sammansättning (t.ex. ålder och kön) och sociala kontext (t.ex. är man sponsrad av spelbolag eller på något annat sätt kopplad till spel) har troligen betydelsen för förekomsten av spel om pengar inom föreningen.
Sociala normer och kulturell kontext kan påverka hur spel om pengar ser ut på gruppnivå. Genom att kartlägga attityder till spel om pengar i föreningar kan man få en bild av om detta är normaliserat samt om det är svårt att problematisera kring. Att medlemmarna, styrelse och ledare i en förening tillsammans tar fram en policy om spel om pengar kan vara ett viktigt steg i att förändra attityder och beteende.
Föreningar kan behöva kunskap om:
- hur medlemmarna tidigt ska kunna upptäcka spelproblem hos sig själva och andra
- vilka redskap som finns för att hjälpa sig själv och andra för att förhindra att det uppstår problem med spel om pengar, t.ex. en gemensam policy om spel om pengar i föreningen
- var i samhället det finns kunskap och hjälp relaterat till spelande och spelproblem.
Spel och spelproblem inom idrotten
Idrottsrörelsen och dess föreningar samlar och engagerar både vuxna, ungdomar och barn. Verksamheten bidrar till positiva hälsomässiga och sociala effekter. Samtidigt visar studier att både vuxna och unga, inom delar av idrottsrörelsen och på en del av idrottsutbildningar i Sverige, har en högre risk för spelproblem. Detta gör idrottsföreningarna till en viktig arena för spelprevention.
Viktigt att kartlägga spel om pengar inom idrotten
Förebyggande arbete om spel är särskilt viktigt i verksamheter där kartläggningar visar högre risker för spelproblem. Delar av idrottens verksamhet exponeras ofta för spel. Det kan gälla vadslagning, sponsorskap från spelbolagen och marknadsföring av spel relaterat till idrott, vilket gör idrottare och andra som finns inom idrotten än mer sårbara. Utöver detta kan matchfixning förekomma, vilket i vissa fall visat sig vara kopplat till spelande och spelproblem.
Idrottsrörelsen består av många sporter på olika nivåer och i olika åldersgrupper. För att förstå hur spel om pengar är fördelat behövs mer kartläggning på olika nivåer. Att kartlägga förekomsten av spel och spelproblem har även betydelse för att förstå arten och graden av spelande i en förening.
Spelproblem vanligare bland män inom viss elitidrott och vissa idrottsinriktningar på gymnasiet
Kartläggningar av spel om pengar har i första hand gjorts inom elitidrotten och hos ungdomar på Nationella Idrottsutbildningar (NIU). Även om inte alla idrotter är inte kartlagda och det behövs mer kunskap så visar kartläggningarna på en hög förekomst av spelproblem, främst inom herridrotten och då primärt inom lagidrotten. Studierna har emellertid använt olika mätmetoder och är därför inte helt jämförbara.
En undersökning av svenska elitidrottare i fyra sporter, ishockey, fotboll, innebandy och basket, visade på en hög förekomst av problemspelande hos män. Studien inkluderade samtliga idrottare i högsta divisionen samt tredje divisionen uppifrån i fotboll och ishockey. Spel om pengar mättes under de senaste 12 månaderna och resultaten jämfördes med andelen problemspelande i samma åldersintervall inom befolkningsundersökningen Swelogs (figur 1).
Figur 1. Andelen elitidrottare inom ishockey, fotboll, innebandy och basket med ett problemspelande utifrån PGSI jämfört med den övriga befolkningen 18-35 år.
Källa: Enkätundersökning bland elitidrottare från 2016 respektive Swelogs 2015.
Det finns även två svenska studier som undersökt spel och spelproblem någon gång i livet; en omfattar fitnessutövare och en annan andra idrottare på elitnivå som sökt universitetsstipendier. Studierna visar en liknande förekomst av spelproblem som i undersökningen ovan.
Även bland gymnasieungdomar på idrottsprogram är problemspelande vanligare än i populationen 16-40 år (figur 2). I en undersökning av elever på nationella idrottsutbildningar (NIU) har förekomsten av problemspelande visat sig likna elitidrottarnas (figur 1). I de sex olika sporter som ingick (ishockey, fotboll, innebandy, basket, längdskidor, golf) var det större skillnad mellan könen än mellan sporterna.
Figur 2. Andelen gymnasieungdomar på idrottsprogram med ett problemspelande utifrån PGSI jämfört med ungdomar 16-19 år i den övriga befolkningen 16-19 år.
Källa: Kartläggning bland NIU-elever 2017 respektive Swelogs 2015.
Riskfaktorer för spelproblem inom idrotten
De faktorer som samvarierar med problemspelande inom idrotten är främst:
- riskabel alkoholkonsumtion
- återkommande prat om spel om pengar under träning
- att ha en hemmiljö där spel om pengar är viktigt
- att satsa pengar på sin egen match
- upplevelsen av att spelbolagen uppmuntrar till spel
- impulsivitet triggat av positiva känslor som upprymdhet.
I intervjustudier med herrelitidrottare inom tre sporter (fotboll, ishockey och basket) framkommer att de själva ser höga löner och mycket fritid som två faktorer som bidrar till spel om pengar och spelproblem. Detta trots att spelproblem tycks vara lika vanligt bland de undersökta elitidrottarna med lägre löner och mindre fritid. Att vinna pengar beskrivs dock som en kick och likställs med känslan av att vinna en match.
Överlag beskrivs spel om pengar som normaliserat inom delar av herr lagidrotten, och idrottarna beskriver att de som är yngre inspireras till att spela om pengar av de äldre idrottarna.
Idrotten kan förebygga spelproblem
Det förebyggande arbetet behöver vara systematiskt och kvalitetssäkrat, från kartläggning av behov till uppföljning. Det kan uppnås genom att följa de åtta faserna som presenteras i vägledningen Att lyckas med ANDTS-prevention. Undersökningen på ett antal elitidrottare visar till exempel, att det oftast saknas en policy om spel inom föreningen/klubben. Elever på nationella idrottsutbildningar uttrycker även en stor osäkerhet om vilken attityd lärarna och ledarna har till spel om pengar. Bara var tionde elev uppgav att lärarna och ledarna hade en restriktiv attityd till spel om pengar.
Snabbguide – att lyckas med ANDTS-förebyggande arbete
Det finns dock goda möjligheter att förebygga spelproblem inom idrotten. Med ökad kunskap om spelproblem och samsyn på spel om pengar går det att skapa positiva förändringar av spelandet. En spelpolicy kan hjälpa de involverade att veta vilka ramar som gäller och är också till god hjälp för att regelbundet prata om spel om pengar i föreningen. I Länsrapportens undersökning 2023 uppgav drygt hälften av kommunerna att ett villkor för att som idrottsförening få kommunalt föreningsstöd var att man hade en policy om ANDT. Enbart 7 procent av de kommuner som hade svarat på enkäten hade inkluderat spel om pengar i detta villkor och det är ingen skillnad jämfört med 2022.
Läs mer
Länsrapporten – verktyg för uppföljning och utveckling
Länsrapporten är Folkhälsomyndighetens årliga undersökning som vänder sig till landets samtliga 21 länsstyrelser och 290 kommuner. Syftet är att ta fram underlag för uppföljning av den nationella politiken på ANDTS-området. Resultatet kan även fungera som ett verktyg för uppföljning, planering och utveckling av arbetet på lokal och regional nivå. Frågor om spel om pengar inkluderades för första gången i undersökningen 2021. Svarsfrekvensen för 2023 var 89 procent bland kommunerna.
Folkhälsomyndigheten utförde kartläggningar av kommuners och regioners arbete med spel om pengar år 2017 och 2018/2019. Frågorna och metoden skiljer sig från Länsrapporten vilket gör det svårt att jämföra resultaten.
Länsrapportens undersökning (ANDTS) (folkhalsomyndigheten.se)