Att förebygga suicid

Orsakerna bakom både fullbordade suicid och suicidförsök är ofta flera och komplexa. Det kan röra sig om psykisk ohälsa, men även andra faktorer såsom somatisk sjukdom och svåra livssituationer. Att förebygga suicid handlar därför inte bara om att ge individer det stöd de behöver och insatser för exempelvis en säker vård och omsorg vid risk för suicid. Det handlar också om befolkningsinriktade insatser för att exempelvis skapa trygga miljöer som minskar tillgången till medel och metoder för suicid, och insatser på samhällsnivå för goda livsvillkor.

I arbete med suicidprevention ingår att sätta in samordnade insatser för individer som befinner sig i en suicidal kris och att öka kunskaperna om suicid och suicidalitet, hos olika professioner som möter människor i sin yrkesroll, och hos allmänheten i stort. Att ge stöd till dem som förlorat en närstående i suicid är också en del av ett suicidpreventivt arbete.

Riskfaktorer för suicid

De enskilt starkaste riskfaktorerna för suicid är tidigare självmordsförsök och psykisk sjukdom. Men bakom suicidalt beteende finns ofta ett brett spektrum av riskfaktorer som tillsammans gör att en person hamnar i risk för suicid.

Exempel på riskfaktorer för suicid:

• psykiatriska faktorer som allvarlig depression, ångesttillstånd, personlighetsstörningar, ätstörningar och traumarelaterade störningar, samt skadligt bruk och beroende av alkohol och narkotika
• biologiska eller genetiska faktorer som sårbarhet eller familjehistoria med suicid
• faktorer relaterat till negativa livshändelser som förlust av en närstående, en relation, ett arbete, status eller pengar; en större besvikelse; mobbning eller kränkning
• psykologiska faktorer som konflikter med andra personer, våld eller erfarenheter av fysisk misshandel eller sexuellt utnyttjande i barndomen samt känslor av hopplöshet och ensamhet
• miljöfaktorer som tillgång till medel och metoder för suicid (t.ex. skjutvapen, giftiga gaser, läkemedel och narkotika)
• sociala faktorer som ofrivillig ensamhet och isolering och ekonomiska svårigheter såsom överskuldsättning.

Skyddsfaktorer för suicid

Riskfaktorer kan i vissa fall kompenseras av skyddsfaktorer, hos både individen själv och omgivningen.

Faktorer som tycks kunna skydda mot suicid är bland annat:

• goda, stabila relationer och stödjande sociala nätverk
• god självkänsla och tilltro till sig själv och till möjligheterna att kunna påverka och förändra den egna situationen
• upplevelse av mening och sammanhang i livssituationen
• hälsosamma levnadsvanor såsom regelbunden fysisk aktivitet och goda sömnvanor
• personer som aktivt söker hjälp eller har en god problemlösningsförmåga och strategier för att hantera sin psykiska smärta är mindre benägna att ta sitt liv.

Mer om risk- och skyddsfaktorer för psykisk hälsa

Suicidprevention hör samman med det breda förebyggande och främjande arbetet inom området psykisk hälsa. Läs mer om vad psykisk hälsa är och vad den påverkas av:

Vad påverkar vår psykiska hälsa?

Befolkningsinriktad suicidprevention

Medan psykisk ohälsa är en riskfaktor för suicid behöver ett självmord inte alltid vara en konsekvens av psykisk ohälsa. Svåra livsomständigheter, inte sällan förknippade med skuld och skam, kan leda till att en person inte orkar med sin situation eller ser någon annan lösning på sina problem, än att avsluta sitt liv. En del suicid sker också plötsligt, utan några tydliga varningstecken. Därför är det viktigt att uppmärksamma den bredd av faktorer som kan bidra till ett suicidalt beteende och arbeta brett med förebyggande insatser som tar hänsyn till problemets komplexitet.

Befolkningsinriktad suicidprevention bygger på förståelsen att många faktorer kan bidra till att en person försöker ta sitt liv. Det bygger också på en förståelse av att dessa faktorer kan finnas hos vem som helst. Medan ett individperspektiv antyder att förekomsten av suicidförsök och suicid skulle kunna minskas genom förbättrad upptäckt och insatser riktade till enskilda personer som uppvisat hög suicidrisk, handlar det befolkningsinriktade perspektivet om att adressera de bakomliggande faktorerna som kan påverka den psykiska hälsan och risken för suicid i befolkningen. Det innefattar insatser både på samhällsnivå och för grupper i samhället med en känd förhöjd risk för psykisk ohälsa eller suicid.

Det handlar om att påverka till exempel uppväxtvillkor, utbildning, arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö, inkomster och försörjningsmöjligheter, boende och närmiljöer, delaktighet och inflytande samt levnadsvanor.

En del befolkningsinriktade insatser har utvärderats inom forskningen med suicid eller suicidförsök som utfallsmått. Det kan exempelvis handla om insatser för att minska tillgången till metoder och medel för suicid, att genomföra allmän screening för depression bland grupper med ökad risk för suicid eller att genomföra utbildningskampanjer för olika yrkeskategorier. Även stödlinjer samt rapportering om suicid i media har utvärderats i förhållande till suicidrelaterade utfall.

Forskning om suicidförebyggande insatser

Zalsman och kollegor har sammanställt forskning som undersökt det vetenskapliga stödet för effekter av olika suicidförebyggande insatser. Sammanställningen som publicerades 2016 i tidskriften Lancet Psychiatry, visar sammantaget att det finns vetenskapligt stöd för:

• insatser som begränsar tillgången till medel och metoder för suicid. Det gäller speciellt reglering av smärtstillande läkemedel och skyddande barriärer vid så kallade hot-spots, alltså platser där många tar sitt liv,
• tillgång till effektiv läkemedelsbehandling och psykoterapi,
• insatser som säkerställer en sammanhållen vårdkedja för patienter med hög suicidrisk, och
• att skolbaserade preventionsprogram kan vara effektiva för att minska suicidförsök och suicidtankar bland skolungdomar.

Ett visst vetenskapligt stöd finns även för breda, kombinerade samhällsinsatser.

Sammanställningen från 2016 visade samtidigt att det inte finns tillräckligt vetenskapligt underlag för att bedöma effekterna av vissa suicidpreventiva insatser, såsom utbildningar till nyckelpersoner (så kallade gatekeeper-program), internet- och telefonbaserade stödlinjer samt suicidpreventiva utbildningar riktade till läkare och identifiering i primärvården av personer som löper ökad risk för suicid (så kallad screening).

I en senare systematisk litteraturöversikt från 2022 har Linskens och medarbetare sammanställt de studier som utvärderat effekter av olika suicidpreventiva insatser som riktar sig till hela befolkningen eller genomförs på samhällsnivå. Deras resultat överensstämmer i stort med Zalsman och kollegor.

Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) vid KI har skapat webbplatsen RESPI som står för Rekommendationer för suicidpreventiva insatser. Webbplatsen samlar information om forskning om befolkningsinriktade insatser för att minska självmordshandlingar.

respi.se

Gällande insatser inom vården och omsorgen för att förebygga suicid har Socialstyrelsen flera kunskapsuppdrag.

Suicid och suicidprevention (socialstyrelsen.se)

Kunskapsstöd

Folkhälsomyndigheten har tagit fram flera kunskapsstöd med fokus på olika suicidförebyggande insatser: