Kriterier för sjukhus

Syfte

På sjukhusen vårdas patienter i en miljö där risken för uppkomst och spridning av antibiotikaresistens är hög, vilket innebär en stor patientsäkerhetsrisk.

Arbetet med att minska antibiotikaanvändningen i slutenvården skiljer sig från det arbete som har skett framgångsrikt i primärvården de senaste 20 åren. Arbetet på sjukhus är komplext och försvåras av att sjukhusen består av olika kliniker vars verksamhet och behov av behandlingsriktlinjer skiljer sig åt. Mycket antibiotika används också som förebyggande behandling inför operationer.

Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens är nära sammankopplade. Att förebygga vårdrelaterade infektioner kan bidra till att både minska spridningen av resistens och förbättra patientsäkerheten.

Exempel

• Huvudmannen säkerställer att det finns tid avsatt för stramaarbete på sjukhuset i minst i den omfattning som beskrivs för "Lokalt arbete mot akutsjukhus" i Nationell arbetsgrupp Stramas Föreslagna minimiresurser till regionala Stramagrupper.
• Huvudmannen för sjukhuset ansvarar för att alla dess vårdgivare får tillgång till vårdhygienisk expertis från en vårdhygienisk enhet i enlighet med Vägledning för vårdhygieniskt arbete.

Föreslagna minimiresurser till regionala Stramagrupper (strama.se)

Vägledning för vårdhygieniskt arbete (kunskapsstyrningvard.se)

10-punktsprogram mot antibiotikaresistens inom vård och omsorg (strama.se)

Syfte

För att arbetet ska bli framgångsrikt krävs ett strukturerat arbete via sjukhusets linjeorganisation som når ut till samtliga delar av verksamheten.

Exempel

• I sjukhusets styrdokument, till exempel verksamhetsplan eller patientsäkerhetsplan, dokumenteras årligen insatserna och uppföljningen av arbetet mot antibiotikaresistens och hur sjukhuset arbetar för att förebygga vårdrelaterade infektioner.

Syfte

För att arbetet med ansvarsfull antibiotikaanvändning och vårdrelaterade infektioner ska genomsyra hela verksamheten krävs tydlighet och kommunikation mellan aktörer som arbetar med dessa frågor.

Exempel

• Sjukhuset har en tydlig struktur för hur samarbetet ser ut. Detta skapar förutsättningar för ett systematiskt arbete.
• Representanter för sjukhusets stramagrupp samverkar regelbundet med ledningen för sjukhusets kliniker.
• Nämnda enheter och instanser samarbetar med kommunikationsenheten för att underlätta kommunikationen till personal och patienter.

Syfte

Att mäta antibiotikaförbrukningen på sjukhus är komplext. Risken för felkällor är stor. För att kunna följa antibiotikaanvändningen och förekomsten av vårdrelaterade infektioner och riskfaktorer, krävs relevanta mätverktyg. För detta behövs resurser från IT-enhet samt verksamhetsanalytiska enheter.

Exempel

• Sjukhuset genomför mätningar enligt Nationella slutenvårdsindikatorer för antibiotika. För att nå basnivån i indikatorerna behöver sjukhuset ha tillgång till Infektionsverktyget eller motsvarade. För att ta fram de nya mått såsom DOT (days of therapy) och LOT (length of therapy) som rekommenderas på avancerad nivå i de Nationella slutenvårdsindikatorerna, krävs ytterligare analysmetoder utöver Infektionsverktyget.
• Sjukhuset har lättillgängliga data över vilka patienter på en avdelning som står på antibiotika i syfte att underlätta vid antibiotikaronder.

Nationella slutenvårdsindikatorer för antibiotika (strama.se)

Syfte

Basala hygienrutiner är en förutsättning för att undvika smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Utbildning, kännedom om aktuella riktlinjer och ett aktivt arbete med hur man tillämpar riktlinjerna krävs. För att lyckas, behöver samtliga yrkeskategorier engagera sig genom att analysera vilken kunskap som finns om aktuella riktlinjer, ha förutsättningar att arbeta efter riktlinjerna samt motivation att göra rätt. Det måste vara lätt att göra rätt på den egna enheten.

• Samtliga nyanställda får utbildning i basala hygienrutiner och andra smittförebyggande åtgärder.
• På sjukhuset förs återkommande diskussioner minst en gång per år på arbetsplatsträffar med utgångspunkt i resultaten från de egna följsamhetsmätningarna.

Syfte

Ansvarsfull antibiotikaanvändning innebär att behandlingen behöver anpassas utifrån hur sjuk patienten är och var i sjukdomsförloppet patienten befinner sig, det vill säga ”rätt antibiotika, i rätt tid, till rätt patient”. I varje situation är det viktigt att eftersträva det mest gynnsamma preparatet ur ett ekologiskt perspektiv, utan att göra avkall på patientsäkerheten. För detta krävs ökad kunskap och diskussion om vad ansvarsfull antibiotikaanvändning innebär och vilka verktyg som finns. Utbildningarna kan vara digitala eller fysiska och planeras utifrån lämpliga målgrupper och intervall.

Exempel på insatser

• Ha diskussioner om ansvarsfull antibiotikaanvändning på arbetsplatsmöten, gärna tillsammans med stramarepresentant.
• Lokala utbildningar som till exempel antibiotikaquiz och lunchföreläsningar.
• Utbildning om appen Strama Nationell.
• Sjukhuset genomför nationella utbildningar strukturerat, de finns till exempel på webbplatsen antibiotikasmart.se eller på strama.se.
• Utbildningar i samband med introduktionsprogram vid anställning av ny personal.
• Utbildningar för AT- BT och ST-läkare.

Antibiotikasmarta sjuksköterskor (strama.se)

Stramas webbutbildning för läkare och sjuksköterskor (strama.se)

Syfte

I Sverige finns sedan 2010 Stramas 10-punktsprogram mot antibiotikaresistens inom vård och omsorg. För att kunna utvärdera och förbättra sjukhusets arbete med 10-punktsprogrammet över tid, behövs återkommande lägesbeskrivning på sjukhusnivå.

Exempel

• Sjukhuset gör en årsrapport som beskriver det samlade arbetet på sjukhusnivå inom respektive punkt av 10-punktsprogrammet. Hänvisningar görs med fördel till de arbeten som utförs på olika enheter som till exempel smittskydd, vårdhygien, patientsäkerhetsnätverk och kommunikationsavdelning.

10-punktsprogram mot antibiotikaresistens inom vård och omsorg (strama.se)

Syfte

Drygt en tredjedel av alla vårdskador utgörs av vårdrelaterade infektioner. En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppkommer hos en person till följd av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom vård och omsorg. Vårdrelaterade infektioner och smittspridning kostar pengar, förekommer i alla patientnära verksamheter och leder till förlängda vård- och behandlingstider. Antibiotikakrävande infektioner som uppstår i vård och omsorg bidrar dessutom till selektion och spridning av antibiotikaresistenta bakterier.

Att ha en handlingsplan för att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning är en viktig del av verksamhetens samlade patientsäkerhetsarbete. Den tas fram med utgångspunkt i Vägledning för vårdhygieniskt arbete.

Exempel

• Handlingsplaner skapas och implementeras på övergripande nivå (hälso- och sjukvårdens ledning) respektive på klinik- eller verksamhetsnivå. Handlingsplanerna är kopplade till de åtta avsnitten i Vägledning för vårdhygieniskt arbete.

10-punktsprogram mot antibiotikaresistens inom vård och omsorg (strama.se)

Vägledning för vårdhygieniskt arbete (kunskapsstyrningvard.se)

Kunskapsstöd vårdhygien (kunskapsstyrningvard.se)

Syfte

Att verksamheterna arbetar med systematiskt förbättringsarbete för att upprätthålla god patientsäkerhet är en viktig del i ansvarfull antibiotikaanvändning.

Exempel

• Förbättringsarbeten som genomförs av exempelvis hygienombud/VRI-team på klinikerna eller som kvalitetsarbeten under ST.
• Införande av antibiotikaronder fysiskt eller digitalt.
• Strukturerat införande av antibiotikasmarta sjuksköterskor/team.
• Strukturerat arbete utifrån Gröna korset.
• Införande av rondkort.
• Aktivt arbete med förbättrad kommunikation med patienter och anhöriga om antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner, till exempel med hjälp av skriftlig patientinformation.

10-punktsprogram mot antibiotikaresistens inom vård och omsorg (strama.se)

Vägledning för vårdhygieniskt arbete (kunskapsstyrningvard.se)

Kunskapsstöd vårdhygien (kunskapsstyrningvard.se)

Syfte

Socialstyrelsens föreskrifter för basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10) gäller för allt patientnära vårdarbete inom hälso- och sjukvård. Vårdhygienisk egenkontroll är ett verktyg för att bedöma vårdhygienisk standard i sjukhusvården. Följsamheten till båda verktygen är en förutsättning för att minimera smittspridningen i vården.

Exempel

• Sjukhuset mäter följsamheten till de basala hygienrutinerna utifrån metoder som rekommenderas av den lokala vårdhygieniska enheten.

Sjukhuset använder rekommenderat mätverktyg som Svensk Förening för Vårdhygien tagit fram:

Modell för ett systematiskt vårdhygieniskt förbättringsarbete (sfvh.se)

Syfte

NAG Strama har tagit fram ett antal indikatorer för rationell antibiotikaanvändning på sjukhus. Syftet med indikatorerna är att de ska vara en hjälp för sjukhusen att förbättra sin antibiotikaanvändning genom att mäta och följa upp denna på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt. Följsamhet till behandlingsrekommendationerna är en viktig kvalitetsindikator för verksamheterna. Vidare behövs aktiv återkoppling av data till förskrivarna.

Exempel

• Sjukhuset använder Nationella slutenvårdsindikatorer för antibiotika och tar fram data för indikatorer på basnivå. För detta krävs tillgång till Infektionsverktyget eller motsvarande.
• Sjukhuset har en dokumenterad struktur för hur resultaten följs upp och återkopplas till medarbetarna.

Nationella slutenvårdsindikatorer för antibiotika (strama.se)

Syfte

Antibiotikaresistens hos bakterier varierar över tid, mellan olika regioner och påverkas av lokala terapival samt smittspridning. Vid smittspridning och utbrott kan bakterier med en specifik resistensprofil anhopas, vilket blir viktigt att känna till ur ett behandlingsperspektiv. För att en patientsäker behandling ska vara möjlig, är det därför viktigt att sjukhuset presenterar epidemiologiska resistensdata på ett lättillgängligt sätt.

Exempel

• Sjukhuset publicerar uppdaterade och lättillgängliga resistensdata på sin hemsida.
• Sjukhuset presenterar fortlöpande data för sjukhusets Stramagrupp och ronder där infektionskliniken/smittskydd/vårdhygien deltar.

Sjukhuset samarbetar med Svebar (Svensk bevakning av antibiotikaresistens) för resistensövervakning med tidig varning för särskilt oönskad resistens.

Syfte

Uppföljningen av vårdrelaterade infektioner är en viktig del av sjukhusens patientsäkerhetsarbete. För att detta ska göras systematiskt, krävs en dokumenterad struktur för mätning, uppföljning och återkoppling.

Exempel

Sjukhuset använder något av följande rekommenderade mätverktyg:

• Mätning och uppföljning av riskfaktorer som till exempel kateterdygn och vårdrelaterade infektioner med hjälp av Infektionsverktyget (eller motsvarande).
• Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner.
• Mätning och uppföljning av antal infektioner med C. difficile på sjukhusnivå i absoluta tal och antal i relation till 1 000 vårddygn.
• Uppföljning av frekvens av postoperativa infektioner.