Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tillsammans med 24 andra myndigheter överlämnat ett förslag för en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention till regeringen.
Psykisk hälsa och suicidprevention
LyssnaDe flesta i befolkningen uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Men det är också vanligt med olika typer av lätta psykiska besvär, så som oro, stress och sömnbesvär. Här kan du läsa mer om statistik kring psykisk hälsa och suicid, vårt uppdrag och vad vi gör, främjande och förebyggande arbete, vad psykisk hälsa är och stigmatisering.
-
Vad är psykisk hälsa?
Psykisk hälsa används ofta som ett övergripande begrepp som omfattar god psykisk hälsa, välbefinnande, psykisk ohälsa, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd.
-
Vad påverkar vår psykiska hälsa?
Faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer påverkar den psykiska hälsan.
-
Vad gör vi och andra?
Vi följer utvecklingen och bidrar med kunskap om hur samhället kan främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.
-
Främja och förebygga
Information om vad hälsofrämjande och förebyggande arbete kan innebära, förslag på konkreta insatser och stöd för planering och genomförande.
-
Suicidprevention
Här samlar vi kunskap om suicid och suicidförebyggande arbete. Här kan du som arbetar med att förebygga självmord hitta kunskap och statistik om suicid.
-
Statistik
Statistik om psykisk hälsa, t.ex. psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa i form av ängslan, oro, ångest, stress, sömnbesvär och depression.
-
Minska stigma
Stigmatisering beror på okunskap och fördomar vilket ytterst leder till nedvärderande attityder och diskriminering.
-
Publicerat
Publikationer inom psykisk hälsa och suicidprevention som vi publicerat de senaste åren.
Utvalt innehåll
Det handlar om livet
dinpsykiskahälsa.se
På vår webbplats Din psykiska hälsa kan du lära dig mer om vad som påverkar hur du mår psykiskt, vad du kan göra för att må bättre och hur du kan stötta andra.
Tillsammans minskar vi ofrivillig ensamhet
Folkhälsomyndigheten kartlägger ofrivillig ensamhet och ska senare föreslå en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet i Sverige.
Nyheter
-
Ensamhet kan öka risken för depression
Publicerad:Folkhälsomyndigheten publicerar nu det första av fyra faktablad som uppmärksammar vikten av att motverka ensamhet. Faktabladet visar på ett tydligt samband mellan ensamhet och psykisk ohälsa.
-
Viktigt att stödja balanserad användning av digitala medier
Publicerad:Forskningen visar att hög användning av digitala medier kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga upplever att de kan fastna i användandet på bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet. Det är några av slutsatserna i en ny kunskapssammanställning.
-
Ungdomsmottagningar viktigt stöd för ungas psykiska hälsa
Publicerad:Med utgångspunkt i ungdomars egna behov främjar och stödjer ungdomsmottagningarna psykisk hälsa. Det är ett unikt arbetssätt som kompletterar insatser från andra aktörer. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
Publikationer
-
Ensamhet kan påverka hälsan
Publicerad:Faktabladet lyfter kortfattat fram delar av rapporten ”Ensamhet – förekomst, konsekvenser och åtgärder – En kartläggning”. Både svenska och internationella studier visar att det finns ett tydligt samband mellan ensamhet och psykisk och fysisk ohälsa, suicidtankar och förtida död.
-
Digitala medier och barns och ungas hälsa – En kunskapssammanställning
Publicerad:Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.
-
Forskningssammanställning om digital medieanvändning och psykisk, fysisk och sexuell hälsa samt levnadsvanor bland barn och unga
Publicerad:Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.