I den här rapporten presenterar vi resultat från en undersökning om acceptans för vaccination mot covid-19 bland invånare i Sverige födda utanför Europeiska unionen (EU) och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Storbritannien.

Resultaten visar att majoriteten (75 procent) av de 1 382 personer som svarat på frågan om vaccinationsvilja är positiva och antingen planerar att vaccinera sig mot covid-19 (67 procent) eller redan har vaccinerat sig (8 procent).

Vissa skillnader sågs utifrån utbildningsnivå, ålder och tid i Sverige. Andelen som var positivt inställda till vaccination var högre bland deltagare med gymnasial och eftergymnasial utbildning jämfört med förgymnasial utbildning. Andelen positiva var också högre bland de äldre deltagarna jämfört med de yngre. Deltagare som varit längre tid i Sverige var också mer positiva än de som varit i landet kortare tid.

Av deltagarna svarade 8 procent att de troligen inte kommer att vaccinera sig mot covid-19, och 5 procent att de absolut inte kommer att vaccinera sig.

Som skäl till att ta vaccinet uppgavs att skydda sig själv eller andra från sjukdom samt en önskan om att återgå till det normala.

De 178 svarande som inte vill vaccinera sig uppgav olika skäl såsom, oro för biverkningar, att de önskar mer information om vaccinet, att de önskar vänta till senare och att de inte tror att de ska bli allvarligt sjuka i covid-19. En mindre andel uppgav en osäkerhet om de tillhör målgruppen för vaccination och att de inte kan vaccinera sig av hälsoskäl.

Att ha frågor och funderingar inför en vaccination är naturligt. På frågan om de kommer att vaccinera sig var det sammantaget 40 procent som svarade ”ja, troligen”; ”nej, troligen inte”; ”vet ej/vill inte svara”. Det visar på vikten av att fortsätta arbetet med kommunikation om vaccination mot covid-19, så att alla i samhället nås av den information de behöver inför sitt beslut. Det är också viktigt att göra vaccinationen tillgänglig, och att det är så lätt som möjligt att vaccinera sig för dem som vill göra det.

Deltagarna uppger flera källor till information om vaccination mot covid-19. De vanligaste källorna var media, myndigheter, familj, vänner och bekanta samt sociala medier.

Undersökningen genomfördes under våren 2021 från mitten av april till mitten av maj. Resultaten är tidsbundna på så vis att erfarenheter av och inställningar till vaccination kan ändras över tid. Resultaten från denna undersökning kan inte tolkas gälla eller representera alla personer i Sverige födda utanför EU/EES och Storbritannien. Samtidigt stämmer den höga vaccinationsviljan och skälen till att vaccinera sig relativt väl överens med andra undersökningar i befolkningen om vaccination mot covid-19.

Undersökningen utfördes mot bakgrund av att det i befolkningsundersökningar om vaccinacceptans kan finnas en svårighet att uppnå ett tillräckligt högt antal deltagare födda utanför Europa. Denna undersökning är ett komplement till den befolkningsundersökning av acceptans för covid-19 vaccination som Folkhälsomyndigheten genomför via myndighetens webbpanel, Hälsorapport.

Undersökningen ingår som en del i en överenskommelse mellan Folkhälsomyndigheten och institutionen för global folkhälsa vid Karolinska institutet om att följa vaccinacceptans bland invånare födda utanför Europa.

In this report, we present results from a survey into acceptance of the COVID-19 vaccination among residents born outside the EU/EEA and the UK.

The results show that the majority (75 percent) of the 1,382 people who answered the question about willingness to get vaccinated are positive and either plan to be vaccinated against covid-19 (67 percent) or that they had already been vaccinated (8 percent). Some differences were identified on the basis of level of education, age and time in Sweden. The proportion with a positive attitude towards vaccination was higher among participants with upper secondary and higher education qualifications compared with those with pre-upper secondary education. The proportion of those who were positive was also higher among the older participants compared with younger ones. Respondents who had been in Sweden for longer reported a higher willingness to vaccinate compared with those who had not been in Sweden for as long.

Eight per cent of the participants said that they are unlikely to get vaccinated against COVID-19 and five per cent that they will absolutely not get vaccinated.

The reason for getting vaccinated was stated to be to protect themselves or others against illness and a desire to return to normal life.

The 178 respondents who did not want to be vaccinated stated various reasons: concerns about side-effects, that they wanted more information about the vaccine, that they wanted to wait until later and that they do not believe they will become seriously ill with COVID-19. A small proportion cited uncertainty about whether they belong to the target group for vaccination and the fact that they cannot get vaccinated for health reasons.

It is natural to have questions before a vaccination. In this survey, a total of 40 percent of respondents replied yes - probably, no - probably not, or don’t know/unwilling to respond when answering the question regarding if they will be vaccinated against COVID-19. This illustrates the importance of continuing to work on communication about vaccination against COVID-19, so that everyone in society is reached with the information they need to make their decision. It also illustrates the importance of making the vaccination available and making it as easy as possible to get vaccinated for those wishing to do so.

The respondents cite several sources of information about vaccination against COVID-19, the most common being the media, government agencies, family, friends and acquaintances, as well as social media.

The survey was conducted in spring 2021, between mid-April and mid-May. The results of the survey are time-bound inasmuch as experiences of and attitudes towards vaccination can change over time. The results from this survey cannot be interpreted to apply to or represent all residents in Sweden born outside the EU/ EEA and the United Kingdom.

At the same time, the high willingness to get vaccinated and the reasons for doing so are relatively well in line with other studies in the population on vaccination against covid-19.

This survey was conducted in light of the fact that it may be difficult to achieve a sufficiently high number of participants born outside of Europe in population surveys on vaccine acceptance. This survey is a complement to the Public Health Agency of Sweden's population survey regarding COVID-19 vaccine acceptance, conducted via the agency’s web panel Hälsorapport

The survey is part of an agreement between the Public Health Agency of Sweden and the Department of Global Public Health at Karolinska Institutet to monitor vaccine acceptance among residents born outside Europe. It is a complement to the survey among the population of acceptance of the COVID-19 vaccination conducted by the Public Health Agency of Sweden via the agency’s online panel, “Hälsorapport”.

Vaccination mot covid-19 startade i Sverige vid årsskiftet 2020/2021 och genomförs i enlighet med den nationella plan för vaccination mot covid-19 som Folkhälsomyndigheten tagit fram på uppdrag av regeringen. Analys av vaccinationstäckning är en del i den nationella planen och där ingår att följa befolkningens acceptans för vaccination mot covid-19.

Acceptans för vaccination innefattar befolkningens kunskap, attityder och beteende samt praktiska och strukturella aspekter kopplat till vaccination.

I den här rapporten redovisar vi resultat från en undersökning om vaccinacceptans hos invånare i Sverige som huvudsakligen är födda utanför Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och Storbritannien. Undersökningen är ett komplement till en befolkningsundersökning av acceptans för covid-19-vaccination som Folkhälsomyndigheten genomför.

Kunskap om acceptans för covid-19-vaccination är viktig i arbetet med strategier, uppföljning och kommunikation relaterat till vaccinationsinsatsen mot covid-19, nationellt, regionalt och lokalt.

Att möjliggöra en hög och jämlik vaccinationstäckning i hela befolkningen är en viktig del i det svenska pandemiarbetet. Det är också i linje med det svenska folkhälsopolitiska målet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Undersökningen ingår som en del i en överenskommelse mellan Folkhälsomyndigheten och institutionen för global folkhälsa vid Karolinska institutet (KI) om att följa vaccinacceptansen bland invånare födda utanför Europa. Undersökningen har genomförts i samarbete mellan KI och World Values Survey Association.

Ansvarig chef är Louise Mannheimer på enheten för samordning av vaccination mot covid-19.

Folkhälsomyndigheten

Anders Tegnell
Avdelningschef
Avdelningen för folkhälsoanalys och datautveckling

Vaccinationerna mot covid-19 startade i Sverige vid årsskiftet 2020/2021 och är ett av flera redskap för att lindra följderna av pandemin. Vaccinationerna bidrar till att färre människor blir allvarligt sjuka, och erbjudandet om vaccination ges först till dem med störst behov av skydd enligt myndighetens prioriteringsordning. Den tydligaste riskfaktorn för allvarlig sjukdom är hög ålder, men även vissa sjukdomstillstånd och hälsotillstånd innebär en ökad risk. Även individers socioekonomiska situation tas i beaktande i prioriteringsordningen för vaccination mot covid-19. Det beror på att covid-19, liksom många andra sjukdomar, har drabbat personer med sämre socioekonomiska förutsättningar i större utsträckning (1).

Vaccination mot covid-19 är ett erbjudande och det är därför viktigt att människor när de får erbjudandet förstår situationen, hur de berörs av vaccinationen och känner sig stärkta att fatta ett välgrundat beslut. Ett brett kommunikationsarbete om vaccination mot covid-19 pågår nationellt, regionalt och lokalt. Budskapen är förankrade i fakta, och val av budskap, format och kommunikationsvägar anpassas efter målgruppernas olika behov (2).

Erfarenheter från tidigare arbete med, och undersökningar av, faktorer som påverkar individers beslut om vaccination är relativt samstämmiga. Tillgängligheten till vaccination, tilliten till vårdgivaren och myndigheterna, samt om man själv känner sig berörd spelar in. De som avvaktar eller tvekar inför vaccination uppger ofta att de har frågor och funderingar om biverkningar, att de inte tror att de skulle bli allvarligt sjuka eller att de saknar tillräcklig information om vaccinet. Det praktiska runt vaccinationstillfället som plats och tidpunkt för vaccination är andra faktorer som uppges spela in. Från undersökningar under pandemin med covid-19 uppger de som väljer att vaccinera sig bland annat att de gör det för att skydda sig själva eller andra mot sjukdom samt utifrån en önskan om att återgå till en normal vardag (3, 4).

Som en del i uppföljningen av vaccinationsinsatsen mot covid-19 följer Folkhälsomyndigheten regelbundet vaccinationstäckning och vaccinationsacceptans hos allmänheten i stort samt i olika grupper i samhället (5). Vaccinationstäckning för vaccination mot covid-19 följs via det nationella vaccinationsregistret och löpande görs analyser av täckning i olika grupper. Vaccinacceptans inkluderar individers kunskap, attityder och beteende, men även praktiska och strukturella aspekter kopplat till vaccination. Det är en komplex blandning av faktorer som kan påverka om en individ vaccinerar sig och som också kan ändras över tid. Folkhälsomyndigheten genomför undersökningar om befolkningens acceptans för vaccination mot covid-19 via sin webbpanel Hälsorapport (4).

Vaccinationsinsatser planeras och genomförs regionalt inom ramen för regionernas hälso- och sjukvårdsuppdrag. Både i det praktiska arbetet med vaccinationerna mot covid-19 och i kommunikationsarbetet behövs fortlöpande kunskap om vaccinationstäckning och om vaccinacceptans. Detta för att så effektivt som möjlighet anpassa insatserna och säkerställa att arbetet med vaccination mot covid-19 når alla. Det är nödvändigt för att vaccinationsinsatserna ska fylla sitt syfte i hanteringen av pandemin, för att förebygga svåra sjukdomsfall och död och främja en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

Under pandemin har utrikesfödda invånare i Sverige i större utsträckning drabbats av allvarlig sjukdom och död till följd av covid-19-infektion, och i analyser av vaccinationstäckning i prioriteringsfas 1 och 2 sågs en lägre täckningsgrad för denna grupp (6, 7). För att stärka kunskapen om vaccinationsviljan och om upplevda faktorer som främjar och hindrar möjligheten till vaccination, har Folkhälsomyndigheten gett KI i uppdrag att undersöka acceptansen för vaccination mot covid-19 bland invånare i Sverige som är födda utanför Europa. Undersökningen är ett komplement till Folkhälsomyndighetens befolkningsundersökning i hälsorapport om acceptans för vaccination mot covid-19 (4).

Syftet med rapporten är att presentera inställningen till vaccination mot covid-19 bland invånare i Sverige som är födda utanför EU/EES och Storbritannien samt upplevda faktorer som kan möjliggöra eller utgöra hinder för vaccination. Målet med rapporten är att bidra till ökad kunskap som kan stödja prioriteringar och insatser i det nationella, regionala och lokala arbetet med vaccination mot covid-19.

Undersökningens deltagare är invånare i Sverige som huvudsakligen är födda utanför EU/EES och Storbritannien. Deltagarna är från 18 år och äldre och kommer ifrån två olika datainsamlingar.

Den första datainsamlingen utgår från deltagare i Migrant World Value Survey (mWVS) som är ett pågående samhällsvetenskapligt forskningsprojekt med flera deltagarländer (8). WVS gjorde ett urval från folkbokföringen i augusti 2018 av personer som kommit till Sverige från något av de sju största utomeuropeiska immigrantländerna: Syrien, Iran, Irak, Afghanistan, Turkiet, Somalia och Eritrea. Urvalet har sedan kompletterats med personer anlända 2019-2021.

Den andra insamlingen innefattade rekrytering av deltagare från opinionsinstitutet Novus webbaserade Sverigepanel. Syftet med panelen är att ge en så representativ bild som möjligt av vad de som bor i Sverige tycker i olika frågor. Sverigepanelen består av cirka 50 000 slumpmässigt rekryterade medlemmar från hela landet. Panelrekryteringen sker genom obundna slumpmässiga urval, det vill säga inte självrekrytering. I denna undersökning har endast utrikesfödda deltagare som bor i Sverige tillfrågats.

WVS datainsamling skedde 19 april till 17 maj 2021. Mixed module tillämpades, det vill säga både personliga intervjuer (CAPI) och webbaserad inhämtning (CAWI). Intervjuerna genomfördes i samarbete mellan personal på WVS och personal på kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI) samt i olika civilsamhällesorganisationer. Novus datainsamling skedde under ungefär samma tidsperiod och deltagarna svarade via webbenkät.

Totalt tillfrågades 2 787 personer av deltagarna i mWVS och av dessa valde 1 328 att delta. Därefter togs 251 personer bort eftersom de inte var födda utanför EU/EES och Storbritannien och 80 personer togs bort på grund av ofullständigt ifylld enkät. Då återstod 997 personer. Antalet initialt tillfrågade utrikesfödda är inte känt för Novus del. Detta beror på att urvalet ingår i ett större urval som normalt sett inte redovisas. Totalt deltog 446 personer från Novus datainsamling i undersökningen.

Av de sammantaget 1443 deltagarna i undersökningen som utgör underlaget till resultaten är 69 procent från mWVS och 31 procent från Novus datainsamling. Underlaget består av 701 kvinnor (49 procent), 738 män (51 procent) och 4 deltagare uppger annan könstillhörighet. Deltagarna är i åldrarna 18–77 år. Huvuddelen i underlaget från WVS datainsamling är deltagare i åldrarna 25–44 år och från Novus datainsamling är huvuddelen av deltagarna 55 år och äldre. I båda underlagen är en låg andel deltagare under 25 år. Deltagarna ifrån mWVS datainsamling hade kortare utbildning och hade varit kortare tid i Sverige, jämfört med deltagarna i Novus insamling. Deltagarna i underlaget uppgav i huvudsak födelseland utanför EU/EES och Storbritannien. Frekvent förekommande födelseländer i underlaget är Syrien, Eritrea, Turkiet och Iran. Deltagarna som svarade annat på frågan om födelseland fick svara i fritext och där uppgavs sammanlagt 98 olika länder fördelat över hela världen. Ett fåtal av dessa uppgav länder inom EU/EES och Storbritannien. I underlaget från mWVS ingick 39 deltagare som själva var födda i Sverige men där någon av föräldrarna har utländskbakgrund.

Frågeformuläret bestod av 38 frågor, varav 9 så kallade filterfrågor, vilka endast besvaras av de som har svarat på ett visst sätt på föregående fråga. Frågorna fokuserade på följande områden:

• bakgrund
• inställning till vaccin
• erfarenheter av sjukdomen covid-19
• information kring covid-19
• smittskyddsåtgärder
• hälsa och konsekvenser av pandemin
• förtroende och tillit.

Frågeformuläret har utarbetats i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten, World Values Survey Association och Karolinska Institutet. Det tillhandahölls på 7 olika språk (svenska, tigrinja, arabiska, somaliska, dari, turkiska och engelska). Översättningarna kontrollerades med hjälp av tillbakaöversättning.

Denna rapport fokuserar främst på inställning till vaccin och information kring vaccination mot covid-19. Här redovisas 11 av frågorna i syfte att övergripande beskriva inställningen till vaccin mot covid-19 och vilka faktorer som påverkar vid beslutet att vaccinera sig eller inte (bilaga 1). Flera av frågorna har använts i tidigare undersökningar, till exempel Folkhälsomyndighetens Hälsorapport och Hälsa på lika villkor (4, 9). Vid varje fråga som presenteras, redovisas även antalet som har svarat på frågan. Notera att ett högre bortfall i frågan ger osäkrare resultat.

Undersökningen om acceptans för vaccination mot covid-19 bland invånare i Sverige födda utanför EU/EES och Storbritannien genomfördes 19 april–17 maj 2021. Vid den tidpunkten hade de flesta regioner, utöver att erbjuda vaccination till prioriterade grupper i fas 1 och 2, börjat erbjuda vaccination till grupper i fas 3, där bland annat personer i åldern 60–64 år och uppåt ingår (1).

Majoriteten av deltagarna är födda utanför EU/EES och Storbritannien. Resultaten visar hur deltagarna i denna undersökning har svarat men kan inte tolkas gälla eller representera alla personer i Sverige födda utanför EU/EES och Storbritannien.

Resultatet från undersökningen visar en hög vaccinationsvilja bland de personer som deltagit (figur 1). Av de som svarade uppger 75 procent att de vill eller redan har vaccinerat sig mot covid-19 (ja, absolut; ja, troligen; är redan vaccinerad). Av dessa uppger 47 procent att de helt säkert kommer att vaccinera sig, 20 procent att de troligen kommer att göra det medan 8 procent redan har vaccinerat sig. Vaccinationsviljan var hög bland både kvinnor (71 procent) och män (78 procent).

Av deltagarna uppger 8 procent att de troligen inte kommer att vaccinera sig mot covid-19 och 5 procent att de skulle tacka nej till vaccination. Vidare svarar 12 procent att de inte vet eller inte vill svara på frågan om de kommer att vaccinera sig.

Figur 1. Vaccinationsvilja och självrapporterad vaccinationsstatus. Andel deltagare som uppger om man kommer att vaccinera sig mot covid-19 vid erbjudandet (n=1 382). Fråga: Kommer du vaccinera dig mot covid-19 när du erbjuds möjlighet?

Andelen som svarar att de kommer eller redan har vaccinerat sig mot covid-19 (ja, absolut; ja, troligen; är redan vaccinerad) är störst i den äldsta åldersgruppen (55–77 år) och lägst i den yngsta åldersgruppen (17–29 år) (figur 2). Andelen som svarar vet inte och vill inte svara är större i de yngre åldersgrupperna (18–29 år och 30–39 år) jämfört med de två äldre åldersgrupperna (40–54 år och 55–77 år).

Figur 2. Vaccinationsvilja och självrapporterad vaccinationsstatus uppdelat på åldersgrupper. Andel deltagare i olika åldersgrupper som uppger om man kommer att vaccinera sig mot covid-19 (n = 1 382). Fråga: Kommer du vaccinera dig mot covid-19 när du erbjuds möjlighet?

Utifrån ankomstår till Sverige är andelen deltagare som svarar att de kommer vaccinera sig eller har tackat ja till vaccination mot covid-19 (ja, absolut; ja, troligen; är redan vaccinerad) högre i gruppen som varit längst i Sverige (2007 eller tidigare) jämfört med gruppen som varit kortast tid i Sverige (2016–2020) (figur 3). Andelen som svarar vet inte eller vill inte svara är också större bland deltagarna i de tre grupperna som varit kortast tid i Sverige, jämfört med gruppen som bott här längst tid.

Figur 3. Vaccinationsvilja och självrapporterad vaccinationsstatus utifrån ankomstår till Sverige. Andel deltagare per grupp utifrån ankomstår som uppger om man kommer att vaccinera sig mot covid-19 vid erbjudandet (n = 1 343). Fråga: Kommer du vaccinera dig mot covid-19 när du erbjuds möjlighet?

Utifrån utbildningsnivå uppger en större andel deltagare inom grupperna med gymnasial eller eftergymnasial utbildning att de kommer eller har vaccinerats mot covid-19 (ja, absolut; ja, troligen; är redan vaccinerad) jämfört med gruppen med förgymnasial utbildning (figur 4). Andelen som svarar vet inte och vill inte svara är störst i gruppen med förgymnasial utbildning och lägst i gruppen med eftergymnasial utbildning (figur 4).

Figur 4. Vaccinationsvilja och självrapporterad vaccinationsstatus uppdelat utifrån utbildningsnivå. Andel deltagare per utbildningsgrupp som uppger om man kommer att vaccinera sig mot covid-19 vid erbjudandet (n = 1 075). Fråga: Kommer du vaccinera dig mot covid-19 när du erbjuds möjlighet?

Vid uppdelning av boendeort i storstad (Stockholm, Göteborg och Malmö), stad och landsbygd, är andelen deltagare som uppger att de kommer eller har tackat ja till vaccination mot covid-19 (ja, absolut; ja troligen; är redan vaccinerad) ungefär lika stor: storstad 77 procent, stad 75 procent och landsbygd 71 procent. Andelen personer som svarade vet ej eller inte vill svara gällande bostadsort var 5 procent. Totalt svarade 1 381 personer på den frågan.

Inom gruppen som svarar vet ej eller vill inte svara på frågan om man har eller kommer att vaccinera sig mot covid-19 är både kvinnor och män representerade. Likaså deltagare med olika lång utbildning, olika boendesituation och från olika födelseländer. Av de 141 som svarade vet ej eller vill inte svara på frågan var 86 kvinnor (61 procent) och 55 män (39 procent). Sett utifrån ålder är det lägst andel i den äldsta gruppen som svarade att de inte visste eller inte ville svara.

Av deltagarna som svarade (n = 1 347) på frågan om vikten av att vaccinera sig mot covid-19 uppgav majoriteten att vaccination är ganska viktigt eller mycket viktigt, både för att skydda andra i sin omgivning (80 procent) och för att skydda sig själv (71 procent).

Följdfrågor med fasta svarsalternativ om anledningar bakom ställningstagandet ställdes till de som svarade ja respektive nej på frågan om de har eller kommer att vaccinera sig mot covid-19. Det var möjligt att ge fler alternativ. Av deltagarna (n = 1 035) som svarade ja (ja, absolut; ja, troligen; är redan vaccinerad) uppgav 63 procent att skydda mig själv som anledning. Vidare uppgav 52 procent att återgå till en normal vardag och 48 procent att skydda andra, som anledning till beslut om vaccination.

Av deltagarna (n = 178) som svarade nej (nej, troligen inte; absolut inte) svarade 47 procent att de är oroliga för biverkningar, 27 procent att de vill ha mer information om vaccinet, 25 procent att de vill vänta till senare, 17 procent att de inte tror att de blir allvarligt sjuka i covid-19 och 7 procent uppgav annan orsak. En mindre andel uppgav att de inte vet om de tillhör målgruppen för vaccination (3 procent) eller att de inte kan vaccinera sig av hälsoskäl (3 procent).

Media, myndigheter och familj, vänner eller bekanta ligger högst på listan över deltagarnas uppgivna källor till information om vaccination mot covid-19. Det skiljer något mellan åldersgrupper, där en högre andel av de äldre deltagarna uppger media och myndigheter medan en högre andel av de yngre uppger sociala medier (tabell 1). Alla källor som var listade i enkätfrågan uppgavs som en källa till information av minst 30 procent av deltagarna oavsett åldersgrupp (media; myndigheter; familj, vänner eller bekanta; sociala medier; på arbetet/i skolan; utländsk media; 1177 Vårdguiden; media från ursprungslandet; svenska nyheter på andra språk; personal inom hälso- och sjukvården). Drygt 30 procent uppgav också att de använt en annan källa än de 10 källor som var listade i frågan. Dock saknades svarsalternativen vet ej eller vill inte svara för denna fråga.

En stor majoritet av deltagarna i denna undersökning är positivt inställda till vaccination mot covid-19 och uppger att de när de erbjuds möjlighet, helt säkert eller troligen kommer att vaccinera sig, alternativt att de redan har vaccinerat sig (figur 1). Resultaten går i linje med tidigare undersökningar om viljan att vaccinera sig, där en hög andel av befolkningen är positiva till vaccination mot covid-19 (4, 10).

Det var fler deltagare inom de äldre grupperna som svarade ja till vaccination, jämfört med de yngre grupperna (figur 2). Att risken för allvarlig sjukdom är lägre för yngre kan tänkas påverka de yngres inställning. För de yngre handlade frågan också i större utsträckning om hur de tror att de kommer ställa sig till ett framtida vaccinationserbjudande då erbjudandet för dem ligger lite längre fram i tiden.

Utifrån utbildningsnivå ses en större andel deltagare som svarar ja inom grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildning, jämfört med gruppen med förgymnasial utbildning (figur 4). I uppföljningen av vaccinationstäckning i åldersgruppen 60–64 år den 10 juni sågs också en skillnad utifrån utbildningsnivå, bland både svenskfödda och utrikesfödda (7). Att utbildningen har ett starkt samband med människors förutsättningar för en god hälsa ses i flera folkhälsofrågor (11).

Även när det gäller ankomstår till Sverige ses en skillnad där andelen positiva till vaccination är högre i gruppen som varit längst i Sverige, jämfört med gruppen som varit kortast tid i Sverige (figur 3).

En majoritet angav att det är ganska viktigt eller mycket viktigt att vaccinera sig mot covid-19 både för att skydda andra i sin omgivning (80 procent) och för att skydda sig själva (71 procent). Av deltagare som svarat att de har eller kommer att vaccinera sig mot covid-19 uppgav dessutom drygt hälften att kunna återgå till en normal vardag som en av anledningarna. Dessa anledningar till vaccination återfinns även i tidigare undersökningar om covid-19-pandemin och i undersökningar om andra vaccinationsprogram (3, 4).

Av de 178 deltagarna som svarade nej till om de kommer att vaccinera sig mot covid-19 (nej, troligen inte och absolut inte) uppgav 47 procent att de är oroliga för biverkningar som anledning. Vidare uppgav 27 procent att de vill ha mer information om vaccinet och 25 procent att de vill vänta till senare. Värt att notera i sammanhanget är att uppföljningar har visat att vaccinationstäckningen bland personer födda utomlands ökat över tid. I uppföljningen den 10 juni som avsåg åldersgruppen 60–64 år hade vaccinationstäckningen bland utrikesfödda ökat från 59 till 67 procent under 3 veckor (12).

Att ha frågor och funderingar inför en vaccination är naturligt. På frågan om de kommer att vaccinera sig var det sammantaget 40 procent som svarade ”ja, troligen”; ”nej, troligen inte”; ”vet ej/vill inte svara”. Det visar på vikten av att fortsätta arbetet med kommunikation om vaccination mot covid-19, så att alla i samhället nås av den information de behöver inför sitt beslut. Det är också viktigt att göra vaccinationen tillgänglig, och att det är så lätt som möjligt att vaccinera sig för dem som vill göra det.

I takt med att fler erbjuds vaccination, utökas också den primära målgruppen för kommunikation om vaccination mot covid-19. Deltagarna uppger flera källor till information om vaccination mot covid-19. De vanligaste källorna var media, myndigheter, familj, vänner och bekanta samt sociala medier. Medan media och myndigheter framträdde i de äldre åldersgrupperna, var sociala medier en mer framträdande källa till information bland de yngre (tabell 1).

Överlag visade undersökningen att det finns en hög vaccinationsvilja bland deltagarna, vilket också setts för befolkningen i stort i Hälsorapports befolkningsundersökning om acceptans för vaccination mot covid-19 samt i en undersökning om allmänhetens tillit, tankar och beteende under coronapandemin från Kantar Sifo (10).

Resultaten är en av flera viktiga källor till kunskap som kan bidra i det fortsatta arbetet med vaccination mot covid-19. Det är dock värt att notera att resultaten i undersökningen är tidsbundna på så vis att erfarenheter av och inställningar till vaccination mot covid-19 kan ändras över tid. Resultaten visar hur deltagarna i denna undersökning har svarat men kan inte tolkas gälla eller representera alla personer i Sverige födda utanför EU/EES och Storbritannien. Det är också möjligt att de som svarade på enkäten skiljer sig från de som valde att inte svara, exempelvis genom att vara mer intresserade av frågor om vaccination mot covid-19. De som deltog i undersökningen fick alla svara på samma enkätfrågor. Några svarade självständigt via webbenkät medan andra erbjöds möjlighet till stöd av en intervjuare, något som kan tänkas påverka deltagande, svar och svarsfrekvens.

Sammantaget utgör resultaten från myndighetens löpande uppföljningar av vaccinationstäckning samt undersökningar om acceptans för vaccination mot covid-19 ett stöd i arbetet med att genomföra vaccinationsinsatsen. Denna enkätundersökning kommer att upprepas och även kompletteras med kvalitativa intervjuer.

1. Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer om prioritetsordning för vaccination mot covid-19 2021 [uppdaterad 28 juni 2021; citerad 22 juni 2021]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/vaccination-mot-covid-19/rekommendationer-for-vaccination-mot-covid-19/.
2. Folkhälsomyndigheten. Kommunikationsplan för vaccination mot covid-19. Aktörsgemensamma insatser för att stödja Nationell plan för vaccination mot covid-19. Delredovisning av regeringsuppdrag Nationell plan för vaccination mot covid-19 S2020/04550/FS (delvis). Solna: 2020. Delredovisning inskickad 2020-12-11. Ärendenummer 02336.2020.1.1.1.
3. Byström E, Lindstrand A, Bergström J, Riesbeck K, Roth A. Confidence in the National Immunization Program among parents in Sweden 2016 – A cross-sectional survey. Vaccine. 2020;38(22):3909-17.
4. Folkhälsomyndigheten. Acceptans för vaccination mot covid-19 2021 [uppdaterad 4 juni 2021; citerad 22 juni 2021]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/statistik-och-analyser/acceptans-for-vaccination-mot-covid-19/.
5. Folkhälsomyndigheten. Uppföljning av vaccination mot covid-19 2021 [uppdaterad 18 maj 2021; citerad 22 juni 2021]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/vaccinationsstatistik/statistik-for-vaccination-mot-covid-19/uppfoljning-av-vaccination/.
6. Folkhälsomyndigheten. Utrikesfödda och covid-19 – Konstaterade fall, IVA-vård och avlidna bland utrikesfödda i Sverige 13 mars 2020–15 februari 2021. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2021. [citerad 22 juni 2021]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/u/utrikesfodda-och-covid-19/.
7. Folkhälsomyndigheten. Vaccinationstäckning utifrån födelseland, inkomstnivå och utbildningsgrad, vecka 23 2021 [uppdaterad 10 juni 2021; citerad 22 juni 2021]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/vaccinationsstatistik/statistik-for-vaccination-mot-covid-19/uppfoljning-av-vaccination/vaccinationstackning-i-undergrupper/.
8. Puranen B. Med migranternas röst Den subjektiva integrationen. Institutet för Framtidsstudier, 2019. 2019/2. [citerad 23 juni 2021]. Hämtad från: www.iffs.se/media/22640/migranternas-rost_utskrift.pdf.
9. Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor Solna2021 [uppdaterad 25 november 2020; citerad 22 juni 2021]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-vara-datainsamlingar/nationella-folkhalsoenkaten/.
10. Kantar Sifo. Allmänhetens tillit, tankar och beteende under coronapandemin.Kantar Sifo, 2021. Publicerade och egna undersökningar från Kantar Sifo 20 maj–2 juni 2021. [citerad 22 juni 2021]. Hämtad från: www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/kantar_sifo_allmanhetens_tillit_tankar_och_beteende_under_coronapandemin_4juni.pdf.
11. Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsomål och målområden 2021 [uppdaterad 30 april 2021; citerad 22 juni 2021]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/en-god-och-jamlik-halsa-pa-alla-nivaer/tema-folkhalsa-lokalt-och-regionalt-stod/vad-styr-folkhalsopolitiken/nationella-mal-och-malomraden/.
12. Folkhälsomyndigheten. Vaccinationstäckningen ökar bland utrikesfödda 2021 [uppdaterad 10 juni 2021; citerad 22 juni 2021]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2021/juni/vaccinationstackningen-okar-bland-utrikesfodda/.

Nedan listas de frågor som ingått i de analyser som presenterats i denna rapport. Frågorna ingår i undersökningen om acceptans för vaccin mot covid-19 hos invånare i Sverige som är födda utanför Europa som genomförts av Karolinska Institutet och World Values Survey på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Till varje fråga läggs följande svarsalternativ: -1. Vet inte -2 . Inget svar -3. Ej tillämplig

1. Kön?

• Kvinna
• Man
• Annat

2. Vilket år är du född? (Skriv i endast siffror i rutan nedan).

3. I vilket land är du född?

• Sverige
• Afghanistan
• Eritrea
• Irak
• Iran
• Somalia
• Syrien
• Turkiet
• Annat land

3B. Filterfråga, om ”Annat land”: I vilket land är du född?

(annat land)---------------------------------------

3C. Filterfråga, om född i Sverige: Är någon av dina föräldrar födda i ett annat land än Sverige?

• Ja en av dem
• Ja båda två
• Nej de är födda i Sverige
• Vill inte svara/vet ej

4. Vilket år kom du till Sverige?

• 2020
• 2019
• 2018
• 2017
• 2016
• 2015
• 2014
• 2013
• 2012
• 2011
• 2010
• 2009
• 2008
• 2007 eller tidigare

5. (Filterfråga om ”2007 eller tidigare) Vilket år kom du till Sverige?

6. Med tanke på var du bor – vilken beskrivning stämmer bäst?

• Storstad (ex Stockholm, Göteborg, Malmö)
• Stad
• Landsbygd och mindre ort (max 5 000 boende)

7. Vilken utbildning har Du? Välj din högsta nivå

• Inte gått i skolan alls
• Del av grundskola
• Hel grundskola
• Folkhögskola
• Gymnasium
• Yrkeskurser
• Kandidatexamen, Universitet
• Masterexamen, Universitet
• Phd, doktorsexamen, Universitet

8. Kommer du att vaccinera dig mot covid-19 när du erbjuds möjlighet?

• Ja, helt säkert
• Ja, troligen
• Nej, troligen inte
• Nej, helt säkert inte
• Har redan vaccinerats mot covid-19 (vid ett tillfälle eller två)

8B. (Filterfråga) Om a (ja helt säkert), b (ja troligen) eller e (har redan vaccinerats). Vad är anledningen till ditt svar? - du kan välja flera alternativ

• att skydda mig själv från sjukdom
• att kunna återgå till en normal vardag
• att skydda andra från sjukdom
• Annan orsak….

8C. (Filterfråga) Om c) nej troligen inte, eller d) nej, helt säkert inte

Vad är anledningen till ditt svar? – du kan välja flera alternativ

• tror inte att jag blir allvarligt sjuk i covid-19
• vill ha mer information om vaccinet
• är orolig för biverkningar
• vet inte om jag tillhör målgruppen för vaccination
• jag vill vänta till senare
• jag kan inte vaccinera mig av hälsoskäl
• Annan orsak, (filterfråga) --------------------------------

9. Att du vaccinerar dig för din egen hälsas skull är…

• Mycket oviktigt
• Ganska oviktigt
• Ganska viktigt
• Mycket viktigt

10. Att vaccinera sig mot covid-19 för att skydda andra i sin omgivning är…

• Mycket oviktigt
• Ganska oviktigt
• Ganska viktigt
• Mycket viktigt

11. Har du skaffat information om vaccin mot covid-19 från något/några av följande? (Matris så att man svarar för varje alternativ)

• Nej
• Ja
• Vet inte
• Vill inte svara
• Media (TV/Radio/Tidningar inkl digitalt)
• Sociala medier (e.g. Facebook, Twitter, YouTube, Instagram, bloggar, forum, podcasts)
• Svenska nyheter på andra språk
• Utländska media
• Media från ursprungslandet
• Familj, vänner och bekanta
• På arbetet eller i skolan
• Myndigheter som t.ex Folkhälsomyndigheten, (FoHM),Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Socialstyrelsen etc.
• Dialog med vårdpersonal
• 1177 Vårdguiden (via telefon eller på internet)
• Andra sätt