År 2023 var långtidsarbetslösheten bland personer i arbetskraften 25–64 år 1,8 procent, vilket motsvarade 84 500 personer. Det var ungefär samma andel långtidsarbetslösa bland kvinnor och bland män. I åldersgruppen 55–64 år återfanns en högre andel jämfört med övriga åldersgrupper och detta var tydligast bland män. Det var mer vanligt förekommande med långtidsarbetslöshet bland personer med som högst förgymnasial utbildning jämfört med personer med gymnasial och eftergymnasial utbildning. Detta var tydligare bland kvinnor än bland män. Långtidsarbetslöshet var också vanligare bland personer födda utanför Europa jämfört med personer födda i Sverige, med 6,9 respektive 0,6 procent. Under perioden 2006–2023 sågs en total uppgång av andelen långtidsarbetslösa i befolkningen.

År 2021 uppgav 23 procent av sysselsatta personer 25–64 år att de har höga krav men låg kontroll i sitt arbete, även kallat hög anspänning. Andelen var högre bland kvinnor än bland män men med små skillnader mellan åldersgrupper eller utbildningsgrupper. En lägre andel sysselsatta 2021 rapporterade en hög anspänning i arbetet än 2007.

År 2021 uppgav 24 procent av sysselsatta personer i befolkningen 25–64 år att de upplevde sitt arbete som fysiskt påfrestande. Det var en ungefär lika stor andel bland kvinnor som bland män. Bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildning hade ungefär fyra av tio ett fysiskt påfrestande arbete. Bland personer födda i övriga Norden (utanför Sverige) var det ungefär en av tre. Under perioden 2007–2021 var andelen i stort sett oförändrad.

Målområde i korthet. Siffrorna i bilden sammanfattas i Tabell 1, se rubrik Sammanfattande tabell.

Among people in the labour force aged 25–64, long-term unemployment was 1.8 per cent in 2023, which corresponded to 84 500 people. It was about the same proportion among women as among men. There was a higher proportion in the 55–64 age group compared with other age groups, and this was most evident among men. Long-term unemployment was more prevalent among people with at most compulsory level education, compared with people with upper-secondary and tertiary level education. This was more evident among women than among men. Long-term unemployment was also more prevalent among people born outside Europe compared with people born in Sweden, at 6.9 and 0.6 per cent, respectively. An overall increase of the proportion of long-term unemployment in the population was seen between 2006 and 2023.

In 2021, 23 per cent of employed people aged 25–64 reported having high demands placed upon them but with low levels of control with regard to their work, also known as high-strain jobs. The proportion was higher among women than among men, but with small differences between age groups or educational groups. A lower proportion of employed people reported high-strain jobs 2021 than 2007.

In 2021, 24 per cent of employed people aged 25–64 reported having physically demanding work. The proportion was roughly the same among women as among men. Among people with compulsory and upper-secondary level education, approximately four out of ten had a physically demanding job. Among people born in other Nordic countries (outside Sweden), this proportion was about one in three. Between 2007 and 2021, the proportion remained more or less unchanged.

Sambandet mellan arbete och hälsa går åt båda håll: Arbetslöshet påverkar hälsan negativt, men ohälsa ökar också risken för arbetslöshet. Arbetslöshet kan kopplas samman med flera olika hälsoutfall såsom sämre självskattad hälsa (1), olika former av psykisk ohälsa (2) och högre dödlighet (3). Arbetslöshetens längd kan därtill ha betydelse. Till exempel är risken för suicid högre vid långtidsarbetslöshet jämfört med kortare perioder av arbetslöshet (4). Läs mer om den vetenskapliga grunden till målområde 3 i faktabladet Folkhälsopolitikens målområden. Målområde 3: Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö.

Folkhälsopolitikens målområde 3: Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö

Utvecklingen inom målområdet följs med ett antal så kallade kärnindikatorer (se faktaruta). Med indikator menar vi ett hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa som indikerar folkhälsans tillstånd och utveckling. I denna rapport presenteras resultat för kärnindikatorerna Långtidsarbetslöshet, Krav – kontroll i arbetet och Fysisk påfrestning i arbetet. Kärnindikatorn Unga som varken arbetar eller studerar redovisas inte då utvecklingsarbete med indikatorn pågår.

Utöver kärnindikatorerna finns indikatorer inom målområde 3 som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden

Resultaten i denna rapport avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och Folkhälsostudio samt i ett webbverktyg där resultat på läns- och kommunnivå kan hämtas.

Folkhälsan i Sverige – Resultat på läns- och kommunnivå

Översiktlig information om Sveriges folkhälsopolitik och dess genomförande, bland annat det folkhälsopolitiska ramverket med det övergripande folkhälsomålet, de åtta målområdena med fokusområden och indikatorer för uppföljning finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsopolitikens mål, ramverk och genomförande

Långtidsarbetslöshet definieras här som en sammanhängande arbetslöshet som varat i minst 12 månader. Resultaten avser långtidsarbetslösa i åldrarna 25–64 år som ingår i arbetskraften, det vill säga människor som arbetar eller skulle kunna arbeta. De som inte ingår är bland annat pensionärer, heltidsstuderande, intagna på anstalt och personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning.

År 2023 var den totala andelen långtidsarbetslösa i arbetskraften 25–64 år 1,8 procent, eller 84 500 personer (figur 1). För kvinnor var andelen 1,7 procent och för män 1,8 procent, vilket motsvarar 39 900 kvinnor och 44 600 män. Under hela perioden 2006–2023 sågs en uppgång av andelen långtidsarbetslösa. Mellan 2010 och 2019 sjönk långtidsarbetslösheten men därefter ökade den, med högsta noteringen i tidsserien 2022. Mellan 2019 och 2022 mer än fördubblades långtidsarbetslösheten, från 0,9 procent till 2,0 procent. Det var förhållandevis små skillnader mellan kvinnor och män under 2006–2023.

Figur 1. Långtidsarbetslöshet (andel i procent) i arbetskraften 25‒64 år, fördelat på kön, 2006‒2023.

Länk till Figur 1. Långtidsarbetslöshet i arbetskraften 25‒64 år, fördelat på kön, 2006‒2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

År 2023 var andelen långtidsarbetslösa i arbetskraften 2,4 procent i åldersgruppen 55–64 år. I åldersgruppen 45–54 år var långtidsarbetslösheten 1,9 procent, i gruppen 35–44 år 1,7 procent och i åldersgruppen 25–34 år 1,2 procent (figur 2). Den högsta långtidsarbetslösheten under 2006–2023 uppvisades av män 55–64 år, med 3,5 procent 2022 (figur 2, val kön). Män i den åldersgruppen har haft högst andel långtidsarbetslöshet samtliga år under perioden.

Figur 2. Långtidsarbetslöshet (andel i procent) i arbetskraften 25‒64 år, fördelat på ålder, 2006‒2023. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 2. Långtidsarbetslöshet i arbetskraften 25‒64 år, fördelat på ålder, 2006‒2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Långtidsarbetslösheten 2023 var 6,9 procent bland personer födda utanför Europa. Bland personer födda i Europa utanför Norden var den 2,2 procent och bland personer födda i Sverige 0,6 procent (figur 3). Gruppen övriga Norden redovisas inte för 2023 då antalet personer som besvarat frågan om arbetslöshet var otillräckligt i denna grupp. Långtidsarbetslösheten var under hela perioden 2006–2023 högre bland personer födda utanför Europa än i övriga grupper av födelseländer. Andelen långtidsarbetslösa steg i alla grupper 2019–2021 där observationer finns. År 2023 var långtidsarbetslösheten kvar på en hög nivå.

Figur 3. Långtidsarbetslöshet (andel i procent) i arbetskraften 25‒64 år, fördelat på födelseland, 2006‒2023. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 3. Långtidsarbetslöshet i arbetskraften 25‒64 år, fördelat på födelseland, 2006‒2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Långtidsarbetslösheten 2023 var 8,5 procent bland personer med förgymnasial utbildning, 1,8 procent bland personer med gymnasial utbildning och 1,0 procent bland personer med eftergymnasial utbildning (figur 4). Bland kvinnor med förgymnasial utbildning var långtidsarbetslösheten 12 procent 2023 jämfört med 6,6 procent bland män med förgymnasial utbildning samma år (figur 4, val kön). Skillnaden mellan grupperna med eftergymnasial och förgymnasial utbildning var större bland kvinnor, 11,2 procentenheter, jämfört med män, 5,4 procentenheter, 2023. Under större delen av perioden 2006–2019 steg andelen långtidsarbetslösa bland personer med förgymnasial utbildning. Mellan 2019 och 2022 ökade långtidsarbetslösheten i samtliga utbildningsgrupper, mest bland kvinnor med förgymnasial utbildning där långtidsarbetslösheten ökade från 5 procent till drygt 15 procent. År 2023 var långtidsarbetslösheten bland personer med förgymnasial samt gymnasial utbildning fortfarande kvar på en hög nivå.

Figur 4. Långtidsarbetslöshet (andel i procent) i arbetskraften 25‒64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006‒2023. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 4. Långtidsarbetslöshet i arbetskraften 25‒64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006‒2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Indikatorn visar andelen sysselsatta i befolkningen som har ett arbete där det finns höga krav och individen samtidigt har liten kontroll (inflytande) över sin arbetssituation. Kombinationen av utsatthet för höga psykiska krav och låg grad av kontroll anses vara en viktig orsak till ohälsa.

År 2021 var det enligt arbetsmiljöundersökningen 23 procent av sysselsatta personer 25–64 år som uppgav att de har hög anspänning, det vill säga höga krav men liten kontroll, i sitt arbete (figur 5). För kvinnor var andelen 29 procent och för män 18 procent 2021. Jämfört med 2007 var andelen 2021 som uppgav hög anspänning i sitt arbete lägre, bland såväl kvinnor som män.

Figur 5. Kravkontroll i arbetet (andel i procent), 25–64 år, fördelat på kön, 2007–2021.

Länk till Figur 5. Kravkontroll i arbetet, 25–64 år, fördelat på kön, 2007–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som 2021 uppgav att de har hög anspänning i sitt arbete såg likartad ut i åldersgrupperna (figur 6). Den var 24 procent i åldersgrupperna 35–44 år och 45–54 år, 23 procent i gruppen 55–64 år och 22 procent i gruppen 25–34 år. I samtliga åldersgrupper var det dock en högre andel kvinnor än män som uppgav hög anspänning. Störst skillnad mellan kvinnor och män sågs bland personer 55–64 år, där andelen kvinnor med hög anspänning i arbetet var 31 procent medan andelen bland män var 16 procent (figur 6, val kön). Åldersgrupperna visade en likartad utveckling under perioden 2007–2021 vad gäller andelen som uppgav hög anspänning i arbetet.

Figur 6. Kravkontroll i arbetet (andel i procent), 25–64 år, fördelat på ålder, 2007–2021. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 6. Kravkontroll i arbetet, 25–64 år, fördelat på ålder, 2007–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som 2021 uppgav att de har hög anspänning i arbetet var 27 procent bland personer födda utanför Europa och även 27 procent bland personer födda i Europa utanför Norden (figur 7). Andelen bland personer födda i Norden (exklusive Sverige) var 23 procent och bland födda i Sverige 22 procent. Det fanns en tendens till en högre andel kvinnor än män med hög anspänning i sitt arbete i nästan alla grupper av födelseländer (figur 7, val kön). För flera av grupperna av födelseländer är data över tid otillräckliga för att presentera. Andelarna varierade i grupperna av födelseländer över perioden.

Figur 7. Krav–kontroll i arbetet (andel i procent), 25–64 år, fördelat på födelseland, 2007–2021. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 7. Krav–kontroll i arbetet, 25–64 år, fördelat på födelseland, 2007–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som 2021 uppgav att de har hög anspänning i arbetet såg likartad ut i utbildningsgrupperna (figur 8). Bland personer med eftergymnasial och gymnasial utbildning var andelen 23 procent och bland personer med förgymnasial utbildning 21 procent. Jämfört med 2007 var andelen 2021 som uppgav hög anspänning i arbetet i grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildning lägre. I gruppen med förgymnasial utbildning var det inte lika tydliga förändringar och där saknas också data uppdelat på kön för ett flertal år under perioden (figur 8, val kön).

Figur 8. Krav–kontroll i arbetet (andel i procent), 25–64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2007–2021. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 8. Krav–kontroll i arbetet, 25–64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2007–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Indikatorn visar andelen sysselsatta i befolkningen som har ett kroppsligt ansträngande arbete.

I befolkningen 25–64 år var det enligt 2021 års undersökning 24 procent av de sysselsatta som uppgav fysisk påfrestning i sitt arbete 2021 (figur 9). Andelen var 23 procent bland kvinnor och 24 procent bland män. Andelarna var likartade över tid under perioden 2007–2021 och ungefär lika stor bland kvinnor som bland män.

Figur 9. Fysisk påfrestning i arbetet (andel i procent), 25‒64 år, fördelat på kön, 2007–2021.

Länk till Figur 9. Fysisk påfrestning i arbetet, 25‒64 år, fördelat på kön (app.statisticsstudio.com)

Källa: Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Andelen som 2021 uppgav fysisk påfrestning i sitt arbete var 26 procent i åldersgrupperna 25–34 år, 45–54 år och 55–64 år (figur 10). Bland personer 35–44 år var andelen 18 procent. Under perioden 2007–2021 varierade andelarna i åldersgrupperna, utan någon klar trend.

Figur 10. Fysisk påfrestning i arbetet (andel i procent), 25‒64 år, fördelat på ålder, 2007–2021. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 10. Fysisk påfrestning i arbetet, 25‒64 år, fördelat på ålder, 2007–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

År 2021 var andelen som uppgav fysisk påfrestning i sitt arbete 34 procent bland personer födda i Norden utanför Sverige, 25 procent bland personer födda utanför Europa och 24 procent bland personer födda i Sverige respektive Europa utanför Norden. (figur 11). Bland personer födda utanför Europa var andelen 31 procent bland kvinnor och 21 procent bland män (figur 11, val kön). Under perioden 2007–2021 varierade andelarna i grupperna av födelseländer, utan någon klar trend.

Figur 11. Fysisk påfrestning i arbetet (andel i procent), 25‒64 år, fördelat på födelseland, 2007–2021. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 11. Fysisk påfrestning i arbetet, 25‒64 år, fördelat på födelseland, 2007–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Andelen som 2021 uppgav fysisk påfrestning i sitt arbete var 39 procent bland personer med förgymnasial utbildning, 37 procent bland personer med gymnasial utbildning och 15 procent bland personer med eftergymnasial utbildning (figur 12). I grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildning var det ungefär lika stor andel kvinnor som män som uppgav fysisk påfrestning i sitt arbete, medan data för gruppen med förgymnasial utbildning var otillräcklig för att dela upp på kön (figur 12, val kön). Under perioden 2007–2021 varierade andelarna i utbildningsgrupperna, utan någon klar trend.

Figur 12. Fysisk påfrestning i arbetet (andel i procent), 25‒64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2007–2021. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 12. Fysisk påfrestning i arbetet (andel i procent), 25‒64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2007–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Figur 13 visar att medan nästan 4 av 10 personer med gymnasial eller förgymnasial utbildning uppger att deras arbete är fysiskt påfrestande, är det mellan 1 och 2 personer av 10 med eftergymnasial utbildning som anger detta.

Figur 13. Fysisk påfrestning i arbetet.

Uppgifterna kring långtidsarbetslöshet kommer från Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU) 2006‒2023. AKU är en årlig urvalsundersökning där ett slumpmässigt urval av befolkningen i Sverige tillfrågas om bland annat sysselsättning arbete och arbetslöshet. Att AKU är en urvalsundersökning medför att statistiken är behäftad med osäkerhet och att antalet observationer ibland inte räcker till för att redovisa siffror för mindre grupper i befolkningen. De osäkerhetskällor som har störst betydelse för AKU är urval (förklaras av att ett specifikt urval undersökts), bortfall (förklaras av att svar helt eller delvis saknas för vissa personer i urvalet) samt mätning (förklaras främst av att frågor eller svar missförstås). Urvalet har sedan 2018 minskats. Se vidare i SCB:s kvalitetsdeklaration för AKU.

Kvalitetsdeklaration – Arbetskraftsundersökningarna (AKU) (scb.se)

Indikatorn Långtidsarbetslöshet definieras här som en sammanhängande arbetslöshet som varat i minst 12 månader. Resultaten i denna rapport avser andel långtidsarbetslösa i arbetskraften i åldrarna 25–64 år. Bland personer äldre än 64 år har många gått i pension, och vad gäller personer yngre än 25 år finns kärnindikatorn Unga som varken arbetar eller studerar.

I statistiken används olika termer för att beskriva arbetssituationen och ett viktigt begrepp när man beräknar andelen arbetslösa är arbetskraften. I arbetskraften ingår endast de som brukar kallas för den arbetsföra befolkningen. Detta omfattar personer som arbetar eller skulle kunna arbeta om förutsättningarna varit annorlunda, som arbetslösa, tillfälligt sjukskrivna eller personer som är föräldralediga, på semester eller frånvarande från arbetet av annat skäl under en viss vecka (referensveckan). De som inte tillhör arbetskraften är personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa. Detta omfattar bland annat pensionärer, heltidsstuderande, personer med långvarig sjukdom, värnpliktiga och hemarbetande (figur 14).

Figur 14. Termer som SCB använder när de beskriver statistiken för arbetssituationen.

Källa: SCB: Begrepp och definitioner AKU (2021-02-22).

Uppgifterna för indikatorerna Krav – kontroll i arbetet och Fysisk påfrestning i arbetet kommer från olika arbetsmiljöundersökningar (AMU) 2007‒2021 som genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Arbetsmiljöverket. AMU är en tilläggsundersökning till AKU. Sedan 1989 har denna undersökning genomförts vartannat år. Målpopulationen omfattar samtliga personer folkbokförda i Sverige i åldern 16–74 år som är sysselsatta enligt AKU:s definition. AKU:s definition innebär i huvudsak att man ska ha arbetat minst en timme under mätveckan. Statistiken är behäftad med osäkerhet och antalet observationer räcker ibland inte till för att redovisa siffror för mindre grupper i befolkningen. Se vidare i SCB:s kvalitetsdeklaration för AMU.

Kvalitetsdeklaration – Arbetsmiljöundersökningen (scb.se)

Indikatorn Krav – kontroll belyser förhållanden som avser samband mellan arbetets krav och den enskildes kontroll över sin arbetssituation. Den bygger på åtta frågor, fyra om kontroll och fyra om krav. Med dessa skapas ett sammansatt index som står för: ”Låg anspänning (låga krav, stor kontroll)”, ”Aktiva jobb (höga krav, stor kontroll)”, ”Passiva jobb (låga krav, liten kontroll” och ”Hög anspänning (höga krav, liten kontroll)”. Krav-kontrollmodellen används för att mäta psykosociala arbetsförhållanden och deras effekter på hälsan. Enligt modellen är kombinationen av utsatthet för höga psykiska krav och låg kontroll en viktig orsak till ohälsa.

Indikatorn Fysisk påfrestning i arbetet baseras på frågan ”Hur upplever du ditt arbete?” följt av tolv olika påståenden. Indikatorn Fysisk påfrestning i arbetet är baserad på påståendena ”Fysiskt påfrestande arbete” respektive ”Fysiskt lätt arbete”. Mellan dessa två påståenden finns en rad med fem kryssrutor. Indikatorn redovisar andelen respondenter som satt sitt kryss i någon av de två rutorna närmast ”Fysiskt påfrestande arbete”.

En mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från webbsidan Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

1. Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa: förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa: slutbetänkande (SOU 2017:47). Stockholm: Regeringskansliet; 2017. [citerad 21 februari 2025]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/06/sou-201747/
2. Norström F, Virtanen P, Hammarström A, et al. How does unemployment affect self-assessed health? A systematic review focusing on subgroup effects. BMC public health. 2014;14(1):1–13.
3. Paul KI, Moser K. Unemployment impairs mental health: meta-analyses. J Vocat Behav. 2009;74(3):264–82.
4. Vågerö D, Garcy AM. Does unemployment cause long-term mortality? Selection and causation after the 1992–96 deep Swedish recession. Eur J Public Health. 2016;26(5):778–83.

Utveckling av kärnindikatorerna inom målområde 3.