Syftet med den här kartläggningen är att sammanställa erfarenheter från svenska skolor som arbetat för att förebygga rökning eller tobaksbruk i skolmiljön eller under skoltiden.

Vi beskriver dels insatser som genomförts i Sverige sedan 2011, dels erfarenheter av framgångsfaktorer och hinder som kan uppstå i skolornas arbete.

Vi riktar oss i första hand till dig som arbetar på en länsstyrelse, kommun eller skola, och som är verksam inom det hälsofrämjande eller tobaksförebyggande arbetet i skolan.

Kartläggningen omfattar utvecklingsarbeten och projekt som genomförts dels med stöd från länsstyrelser eller regioner, dels med hjälp av så kallade ANDT-utvecklingsmedel, från Folkhälsomyndigheten mellan 2011 och 2019. I kartläggningen ingår:

• 5 intervjustudier som utforskade möjligheter och hinder för det tobaksförebyggande arbetet i skolan med fokus på rökfria skolgårdar eller tobaksfri skoltid.
• 9 uppföljningar av insatser som genomförts på skolor i olika delar av landet.

Syftet med alla insatser var att stärka det tobaksförebyggande arbetet i skolan. Målet var att få en tobaksfri skoltid, tobaksfri skola eller rökfri skola. Insatserna riktades vanligtvis till skolpersonal och elever i årskurs 7–9 och år 1–3 på gymnasiet och omfattade framtagning eller revidering av skolors tobakspolicy samt metodstöd och handledning till skolpersonal.

Kartläggningen beskriver erfarenheter av hinder i skolans arbete som kan förekomma på såväl individ- och gruppnivå som organisationsnivå. Gemensamt för många var att tobaksfrågan uppfattades som ett underordnat problem i skolan jämfört med många andra områden. Flera uppföljningar uppmärksammade också att det tar tid att ändra arbetssätt och att det förutsätter ett långsiktigt arbete för att nå resultat. Möjligheterna att arbeta långsiktigt försvårades ofta av strukturella faktorer, till exempel tillfälliga resurser, hög personalomsättning eller andra förändringar i organisationen.

Att förstå skolornas beredskap för förändring, dvs. i vilken utsträckning skolan var redo att införa nya metoder eller arbetssätt, lyftes fram som en viktig förutsättning för att hantera möjliga hinder. Därför var en central del av insatserna ofta att öka skolornas kunskap, vilja och förmåga.

Skolledningens engagemang upplevdes som viktigt för att skapa en gemensam förståelse och legitimitet för det tobaksförebyggande arbetet i skolan. Även skolpersonalens delaktighet sågs som betydelsefull. Det här är några exempel på åtgärder som ansågs stödja skolans arbete:

• Skapa gemensamt förhållningssätt kring tobak och det tobaksförebyggande arbetet.
• Integrera det tobaksförebyggande arbetet i skolans ordinarie verksamhet.
• Engagera elever och göra dem delaktiga i framtagningen av en gemensam tobakspolicy i skolan.
• Kommunicera regelbundet om skolans förhållningssätt till tobak till personal, elever och föräldrar.

Kartläggningen visade att skolorna behöver stöd för att kunna arbeta framgångsrikt. Stödet kunde till exempel handla om politiska beslut, samverkan med kommunernas preventions- och tillsynsverksamhet samt utbildningar.

Denna kartläggning samlar erfarenheter från svenska skolor som arbetat för att förebygga rökning och tobaksbruk i skolmiljön eller under skoltiden. Kartläggningen är en del i Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd om rökfria skolgårdar, som riktar sig till dem som arbetar med tobakstillsyn eller tobaksprevention inom skolor, kommuner och länsstyrelser.

Kartläggningen är framtagen av Grethe Fochsen i samarbete med flera utredare vid Folkhälsomyndigheten, samtliga vid enheten för tobaksprevention. Ansvarig enhetschef är Josefin P Jonsson, enheten för tobaksprevention.

Folkhälsomyndigheten

Anna Bessö

Avdelningschef

I Sverige anger lagen om tobak och liknande produkter att rökning i skolan är förbjudet, både inomhus och på skolgårdarna. Förbudet gäller dygnet runt, alla dagar i veckan. Från och med den 1 juli 2019 har rökförbudet utvidgats.

Nu inkluderas rökning av:

• tobaksprodukter
• e-cigaretter (med och utan nikotin)
• örtprodukter
• njutningsmedel som till användningssättet motsvarar rökning men som inte innehåller tobak, t.ex. vattenpipa utan tobak.

De tobaksförebyggande insatserna i skolor har ofta ett bredare fokus än lagen. Flera län och kommuner har till exempel valt att införa en policy om tobaksfri eller rökfri skoltid. Tobaksfri skoltid innebär i regel att hela skoltiden bör vara tobaksfri, men omfattningen av en sådan policy kan variera när det gäller vilka tobaksprodukter som omfattas. Den kan till exempel omfatta tobaksrökning och e cigaretter (rökfri skoltid) eller alla tobaksprodukter inklusive snus (tobaksfri skoltid).

En systematisk översikt av internationella studier som utvärderat skolbaserade tobakspolicyer drar slutsatsen att det fortfarande saknas kunskap om effekter på elevers tobaksbruk. Den lyfter samtidigt fram att tillämpningen kan påverkas av hur en policy är utformad, hur den verkställs och i vilket sammanhang (1). Denna kartläggning syftar därför till att samla erfarenheter från skolor som arbetat för att förebygga rökning och tobaksbruk i skolmiljön eller under skoltiden.

Följande frågeställningar har legat till grund för kartläggningen:

• Vilka projekt eller utvecklingsarbeten som fokuserar på att förebygga rökning och tobaksbruk i skolmiljön eller under skoltiden har genomförts mellan 2011 och 2019?
• Hur har dessa utformats när det gäller syfte, målgrupper och innehåll?
• Vilka utfall har redovisats?
• Vilka erfarenheter av framgångsfaktorer och hinder har redovisats i arbetet?

Kartläggningen har avgränsats till att omfatta:

• projekt eller utvecklingsarbeten som genomförts med stöd från regional nivå (länsstyrelser eller regioner) sedan 2011
• projekt som fått så kallade ANDT-utvecklingsmedel, från Folkhälsomyndigheten mellan 2011 och 2019.

Information har samlats in på följande sätt:

• Enkäter till länsstyrelserna februari–mars 2019.
• Genomgång av Folkhälsomyndighetens beviljade projektmedel/ANDT-utvecklingsmedel mellan 2011 och 2019.
• Kompletterande sökningar på länsstyrelsernas webbplatser.

För att inkluderas i kartläggningen skulle källorna innehålla information som berör arbetet med att förebygga rökning och tobaksbruk i skolmiljön eller under skoltiden. Källorna skulle vara publicerade under perioden 2011–2019, och om dokumentet fanns i flera likadana eller snarlika versioner inkluderades endast den senast publicerade. Vidare inkluderades enbart källor som innehöll en tydlig beskrivning av syfte och metod samt redovisning av resultat baserat på enkätsvar eller kvalitativa intervjumetoder. Källorna skulle vara tillgängliga i digital form för att inkluderas.

Samtliga källor som identifierades i datainsamlingen lästes i fulltext. Relevansen bedömdes enligt urvalskriterierna för inkludering. Ingen kvalitetsbedömning gjordes av källorna, men endast källor som innehöll ett tydligt formulerat syfte eller mål, metodbeskrivning och resultat inkluderades.

Från de inkluderade källorna extraherades information om författare eller avsändare, titel, typ av dokument, utgivningsdatum samt beskrivning av intervjustudiernas och insatsernas målgrupper, syfte, innehåll, utfall och slutsatser.

Forskningen lyfter fram vikten av att identifiera framgångsfaktorer och hinder i ett planerat förändringsarbete, för att på så sätt skapa beredskap för att hantera utmaningar längs vägen (2). Analysen utgick därför från erfarenheter om var framgångsfaktorer och hinder kan uppstå i ett förändringsarbete.

Huvudresultaten från källorna i form av enkätsvar, eller teman och kategorier från intervjustudier, extraherades och tabellerades. Enbart information som behandlade rökning eller tobaksbruk i skolmiljön eller under skoltiden extraherades. Materialet kodades enligt metoder för att koda kvalitativa resultat (3), och delades sedan in i kategorier som återspeglade upplevda framgångsfaktorer och hinder i det tobaksförebyggande arbetet i skolorna.

Datainsamlingen identifierade 27 källor, varav 14 inkluderades i analysen efter relevansbedömning enligt urvalskriterierna (figur 1). De källor som inkluderades var följande:

• 5 intervjustudier som utforskade möjligheter och hinder för det tobaksförebyggande arbetet i skolan med fokus på rökfria skolgårdar eller tobaksfri skoltid.
• 9 uppföljningar av insatser, varav en interventionsstudie, som genomförts på skolor i olika delar av landet.

Vid genomgången av källorna var det alltså 13 som inte bedömdes uppfylla kriterierna för inkludering. Åtta källor saknade publicerad dokumentation om insatsernas utformning, metod för uppföljning och utfall, medan fem bestod enbart av inspirationsmaterial eller stödmaterial.

Figur 1. Flödesschema över urval och bedömning av källor.

De fem intervjustudierna undersökte erfarenheter av rökfria skolgårdar eller tobaksfri skoltid utan specifik koppling till en insats (tabell 1). Två av intervjustudierna utforskade möjligheter och utmaningar kring att införa eller upprätthålla rökfria skolgårdar enligt lagen (4, 5). Övriga tre undersökte erfarenheter av tobaksförebyggande arbete i skolorna med fokus på både rökfria skolgårdar och rökfri eller tobaksfri skoltid (6-8).

Alla insatser syftade till att stärka det tobaksförebyggande arbetet i skolan, och hade målet tobaksfri skoltid, tobaksfri skola eller rökfri skola (tabell 2). Målet definierades inte alltid, men i regel handlade det om att hela skoltiden skulle vara tobaksfri eller rökfri och att både elever, personal och besökare omfattades. De flesta insatserna riktade sig till skolpersonal och elever i årskurs 7–9 och år 1–3 på gymnasiet (9-18, 20, 21).

Interventionsstudien, som är en av uppföljningarna, syftade till att utvärdera effekterna av en skolbaserad tobakspolicy på högstadie- och gymnasieskolor i Stockholm och Sörmland (9-11).

Några insatser var en del i ett större projekt. Ett par insatser syftade exempelvis till att stärka lokalsamhället i det tobaksförebyggande arbetet genom att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer (12, 13). Därför involverades även politiker, polisen, kommuner och tobakshandlare.

De flesta insatserna var organiserade som samverkansprojekt mellan regionen, länsstyrelsen och kommunen (12-16). Två insatser genomfördes av ideella organisationer tillsammans med kommuner (17-19, 25).

Insatserna kombinerade vanligtvis flera delar för att uppnå målen. De flesta insatser hade dessa delar:

• Ta fram eller revidera skolans tobakspolicy.
• En tobakspolicy kan gälla för en enskild skola, en kommun eller ett län. I faktaruta 1 finns exempel på innehåll från tobakspolicyer i skolor.
• Ge metodstöd och handledning till skolpersonal, i form av t.ex. webbverktyg, utbildningsmaterial och processer.
• Genomföra utbildningar i form av kurser och föreläsningar till personal och elever, och ibland tjänstemän och politiker.

Insatserna följdes i regel upp med före- och eftermätningar med enkäter till elever och skolpersonal. Enkäter kompletterades med intervjuer eller fokusgrupper med skolpersonal, elever och i vissa fall kommunala preventionssamordnare. Exempel på utfallsmått som användes i enkäterna var:

• motivation och beredskap för förändring (13, 15, 17, 18)
• förhållningssätt och attityder om tobaksbruk i skolan eller framtida tobaksbruk (9, 14, 15, 17, 18, 21)
• kunskap om det tobaksförebyggande arbetet i skolan (9, 14, 15, 17, 18, 21)
• strukturella förändringar, såsom ökad samverkan (13, 21)
• förändringar i tobaksbruket hos unga (9, 14, 17, 18, 21).

Resultaten från enkäterna visade att insatserna kan leda till vissa förändringar på kort sikt, såsom tydligare förhållningssätt mot tobak (14, 17, 18, 21), ökad motivation och kunskap om betydelsen av det förebyggande arbetet i skolan samt förändringar i personalens och elevernas attityder om tobaksbruk i skolan eller framtida tobaksbruk (9, 14, 17, 18, 21). Resultaten visade vidare att det tar tid att ändra förhållningssättet till tobak och att det därför var svårt att visa förändringar i tobaksbruket hos eleverna efter insatserna (9, 14, 18, 21). I bilagan Metodtabell finns mer information om metoderna för uppföljning.

I följande avsnitt beskrivs framgångsfaktorer och hinder i skolans arbete för att förhindra rökning och tobaksbruk i skolmiljön eller under skoltiden. Sammanställningen utgår från vad som rapporterats i enkät- och intervjudata från de inkluderade källorna och beskriver i första hand erfarenheterna hos skolpersonal och elever. Även erfarenheter hos kommunala tjänstemän och politiker finns med i vissa källor. I tabell 3 finns en översikt över vilka källor som ingår.

Med framgångsfaktorer avses här erfarenheter av funktioner, arbetssätt eller verktyg som upplevs stödja genomförandet och som skapar förutsättningar för ett långsiktigt arbete.

De flesta insatser och intervjustudier tog upp ledarskapets betydelse för att skapa en gemensam förståelse och legitimitet för det tobaksförebyggande arbetet i skolan. Resultaten från uppföljningarna visade bland annat hur skolledningens engagemang var viktigt för att arbetet skulle få genomslag i skolans verksamhet och för att arbetet skulle fortsätta även vid förändringar i skolans organisation. Likaså kunde engagemanget svikta när skolledningen uppfattade det tobaksförebyggande arbetet som en pålaga eller tvekade kring behovet av det.

Erfarenheter visade att skolpersonalens delaktighet i arbetet var viktigt för att nå ut till all personal och eleverna. Framförallt såg man positivt på att en arbetsgrupp fick mandat och tid för att arbeta med tobaksfrågan på skolan. Skolpersonal som varit med i arbetsgrupper påpekade även behovet av att informera övrig personal löpande för att alla ska känna sig delaktiga.

Insatser som fokuserade på att skapa ett gemensamt förhållningssätt i det tobaksförebyggande arbetet beskrevs som centralt av både skolpersonal, elever och beslutsfattare. I intervjustudierna och uppföljningarna av insatserna framträdde framförallt tre åtgärder som ansågs viktiga för att skapa samsyn:

• Formulera en skriftlig tobakspolicy för skolan.
• Skapa rutiner för hur man bör agera när elever eller vuxna röker eller använder tobak i skolan.
• Tydliggöra ansvar och roller.

Erfarenheterna visade att det kan vara värdefullt att integrera det tobaksförebyggande arbetet i skolans ordinarie verksamhet. Här lyfte man fram vikten av att utgå från arenor och aktiviteter som redan fanns på skolorna för att tala om tobaksfrågor och skolans förhållningssätt till tobak. Som exempel nämndes föräldramöten, klassråd, utvecklingssamtal och hälsosamtal.

Man tog också upp hur undervisningen kan användas till att utforska tobaksfrågor från olika perspektiv, bland annat med hänvisning till att skolan ska undervisa om alkohol, narkotika, dopning och tobak enligt läro- och kursplanerna.

Elevernas engagemang beskrevs som både viktigt och självklart i det tobaksförebyggande arbetet. Skolpersonalens erfarenheter visade dock att det kunde vara svårt att engagera eleverna. Det kunde bero på bristande intresse för tobaksfrågan hos eleverna eller att eleverna saknade stöd för att hitta formerna för sitt engagemang. Några konkreta exempel på aktiviteter som, enligt skolpersonal och elever, kunde engagera eleverna var att

• ordna inspirationsföreläsningar
• göra skolprojekt om tobak
• medverka i skolans arbete med en tobakspolicy
• diskutera tobaksfrågor i klassråd och elevråd.

Både skolpersonal och elever återkom ofta till betydelsen av lärarnas närvaro på rasterna och att lärarna agerade när elever rökte på skolans område. Lärare och andra vuxna beskrevs som förebilder som angav ”normen” och fungerade som budbärare för skolans tobaksförebyggande arbete. Personal eller andra vuxna som rökte inom synhåll för eleverna upplevdes därför som särskilt problematiskt.

Uppföljningarna visade vikten av att informera och kommunicera med personal, elever och föräldrar om skolans arbete för en rökfri skolgård eller tobaksfri skola. Att utgå från befintliga kommunikationskanaler upplevdes som viktigt även här. Några exempel som togs upp var

• skriftlig information till elever och föräldrar vid terminsstart
• information på skolans webbplats eller digitala plattform
• återkoppling i mentorsamtal och på föräldramöten.

Det ansågs även värdefullt med återkoppling och samtal i lärargruppen och med eleverna längs vägen. Exempelvis kunde man få fundera över vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas.

Erfarenheter visade att skolorna behöver ta ansvar i det tobaksförebyggande arbetet, men också att de behöver stöd för att kunna arbeta framgångsrikt. Stödet kunde till exempel handla om:

• Beslut på politisk nivå för större och mer resurskrävande insatser inom en kommun eller ett län. Erfarenheter visade att politiska beslut om till exempel en tobaksfri skoltid kunde bidra till att tobaksfrågan prioriterades högre i verksamheterna.
• Etablerad samverkan med kommunens preventionssamordnare eller motsvarande samt med miljö- och hälsoinspektörerna som gör tillsynen på skolorna. En fungerande samverkan ansågs bland annat kunna skapa samsyn kring tobaksfrågan.
• Externa utbildningar och ”boosters”, dvs. förstärkande sammankomster, både i början och längs vägen. Bland annat upplevdes det som viktigt att fokusera på motivationshöjande insatser inledningsvis, för att sedan kunna implementera nya arbetssätt när organisationen var redo för det.

Både skolpersonal, elever och beslutsfattare hade många olika uppfattningar om behovet och värdet av det tobaksförebyggande arbetet i skolan. Gemensamt för många var att tobaksfrågan uppfattades som ett underordnat problem i skolan jämfört med många andra områden. Det fanns dessutom många olika uppfattningar om skolans ansvar och roll i det tobaksförebyggande arbetet, alltifrån att det var skolans ansvar till att det var upp till individen själv att bestämma.

Många skolor saknade etablerade strukturer för att arbeta tobakspreventivt, enligt intervjuer med rektorer och skolpersonal. Ofta låg ansvaret på en enskild person, t.ex. en skolsköterska.

Flera uppföljningar uppmärksammade också att det tar tid att ändra arbetssätt och att det förutsätter ett långsiktigt arbete för att nå resultat. Möjligheterna att arbeta långsiktigt försvårades ofta av strukturella faktorer, till exempel tillfälliga resurser, hög personalomsättning eller andra förändringar i organisationen.

När arbetet gjordes i samverkan med flera aktörer fanns dessutom många olika intressen, prioriteringar och förutsättningar att ta hänsyn till. Om insatserna initierades och drevs av andra än skolan själv, till exempel kommunen, kunde det också minska motivationen hos skolledningen och personalen.

Att förstå skolornas beredskap för förändring, dvs. i vilken utsträckning skolan var redo att införa nya metoder eller arbetssätt, lyftes fram som en viktig förutsättning för att hantera möjliga hinder. Därför var en central del av insatserna ofta att öka skolornas kunskap, vilja och förmåga.

Betydelsen av skolans fysiska miljö beskrevs i intervjustudierna som belyste möjligheter och utmaningar när man skulle införa och upprätthålla rökfria skolgårdar. Exempel på hinder som nämndes i intervjuerna med rektorer och miljöinspektörer var otydliga gränser för skolgården, avsaknad av skolgård eller föremål som bjuder in till rökning eller som signalerar att det är okej att röka.

Kartläggningen av erfarenheterna från svenska skolor visar att det finns värdefull kunskap som berör arbetet med att förebygga rökning och tobaksbruk i skolmiljön eller under skoltiden. Erfarenheterna visar bland annat hur skolledningens engagemang har betydelse för att skapa en gemensam förståelse och legitimitet för det tobaksförebyggande arbetet i skolan. Även skolpersonalens delaktighet upplevs som central. Det här är några exempel på åtgärder som ansågs stödja skolans arbete:

• Skapa gemensamt förhållningssätt kring tobak och det tobaksförebyggande arbetet.
• Integrera det tobaksförebyggande arbetet i skolans ordinarie verksamhet.
• Engagera elever och göra dem delaktiga i framtagningen av en gemensam tobakspolicy i skolan.
• Kommunicera regelbundet om skolans förhållningssätt till tobak till personal, elever och föräldrar.

Resultaten belyser centrala aspekter som enligt implementeringsforskningen, generellt och inom det tobaksförebyggande arbetet, är viktiga för att lyckas. Ledarskap är till exempel en nyckelfaktor för en framgångsrik implementering (2, 22, 23). Det handlar ofta om att flera nivåer i organisationen behöver involveras för att ett arbetssätt eller en metod ska få genomslag i verksamheten (2). Forskningen visar också att det är värdefullt att involvera de personer, som ska implementera en insats, på planeringsstadiet för att diskutera för- och nackdelar (2, 22). Möjliga problem och farhågor kan då tidigt uppmärksammas och hanteras på ett bra sätt.

Kartläggningen visar att struktur och stöd för att genomföra det tobaksförebyggande arbetet är viktigt, liksom uppföljning och återkoppling till alla involverade. Enligt forskningen finns ett antal strategier som kan fungera som stöd i själva genomförandet. Som exempel kan nämnas olika typer av utbildningar, vikten av att skapa samsyn kring en insats samt löpande uppföljning och återkoppling (23, 24).

Uppföljningarna i kartläggningen visade inga förändringar i tobaksbruket hos eleverna efter insatserna. Förändringar kan vara svåra att mäta och följa upp och det krävs ofta långa uppföljningstider och vetenskapliga metoder för det. Implementeringsforskningen visar att det därför kan vara mer meningsfullt att fokusera på närliggande frågor som är viktiga för att åstadkomma beteendeförändringar, till exempel förändringar i kunskap eller motivation hos deltagarna (2, 23).

En begränsning med denna kartläggning är att det kan finnas projekt och utvecklingsarbeten som inte identifierats och att kartläggningen därför inte är heltäckande. Datakällor har även exkluderats på grund av bristande dokumentation, vilket påverkar omfattningen av materialet.

Folkhälsomyndigheten har inte vetenskapligt utvärderat insatserna som ingår i kartläggningen. Det innebär att den vetenskapliga grunden för den information och de resultat som presenteras inte har granskats eller värderats. Anledningen är att många källor inte primärt har utformats som en vetenskaplig studie eller utvärdering. Kartläggningen bygger istället på en systematisk sammanställning av erfarenheter och syftar till att fungera som ett stöd i att planera, genomföra och följa upp skolans tobaksförebyggande arbete. Åtgärder behöver dock alltid anpassas efter varje verksamhets behov och förutsättningar samt följas upp noggrant.

1. Coppo A, Galanti MR, Giordano L, Buscemi D, Bremberg S, Faggiano F. School policies for preventing smoking among young people. The Cochrane database of systematic reviews. 2014(10):Cd009990.
2. Folkhälsomyndigheten. Från nyhet till vardagsnytta – om implementeringens mödosamma konst. En rapport om implementering av metoder inom folkhälsoområdet, version 2.0. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2017. [citerad 10 maj 2020]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/fran-nyhet-till-vardagsnytta-om-implementeringens-modosamma-konst/
3. Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today. 2004;24(2):105-12.
4. STAD. Rökfria gymnasieskolgårdar, Omöjligt uppdrag eller rimlig utmaning? En kvalitativ intervjustudie bland ansvariga aktörer på lokal nivå. Rapport nummer 64. Stockholm: STAD, 2019. [citerad 2 juni 2020]. Hämtad från: stad.org/sites/default/files/media/Ro%CC%88kfria%20gymnasieskolga%CC%8Ardar%20STAD%20rapport%2064.pdf
5. Länsstyrelsen i Södermanland. Rökfri skoltid, kraftsamling för rökfria skolgårdar. Rapport 2013:3. Länsstyrelsen i Södermanland, 2013. [citerad 2 juni 2020]. Hämtad från: www.lansstyrelsen.se/download/18.4e0415ee166afb593242a326/1543492631432/Rapport%202013:3%20R%C3%B6kfri%20skoltid%20-%20Kraftsamling%20f%C3%B6r%20r%C3%B6kfria%20skolg%C3%A5rdar.pdf
6. Länsstyrelserna i Jönköpings län, Blekinge, Kronobergs län och Kalmars län. Målgruppsanalys tobaksförebyggande arbete i skolan. En kvalitativ undersökning av elever och medarbetares synpunkter kring tobak och tobaksförebyggande arbete inom skolan. 2018. [citerad 2 juni 2020]. Hämtad från: www.lansstyrelsen.se/download/18.6ae80fe91671c0bd2c2260d/1542700537547/M%C3%A5lgruppsanalys%20tobaksf%C3%B6rebyggande%20arbete%20skolan%20v3.pdf
7. Länsstyrelsen Stockholm. Ett steg närmare rökfri skola-förslag till fortsatt lokalt arbete. Stockholm: Länsstyrelsen Stockholm, 2016. [citerad 2 juni 2020]. Hämtad från: www.lansstyrelsen.se/stockholm/tjanster/publikationer/2016/ett-steg-narmare-rokfri-skola---forslag-till-fortsatt-lokalt-arbete.html
8. Region Örebro län. Att främja rökfria miljöer och en tobaksfri skola. Stödmaterial för grundskola och gymnasiet. Örebro: Region Örebro, 2015. [citerad 2 juni 2020]. Hämtad från: www.regionorebrolan.se/Files-sv/USO/Kliniker_enheter/Lungkliniken/Att%20fr%c3%a4mja%20r%c3%b6kfria%20milj%c3%b6er%20och%20en%20tobaksfri%20skola.pdf
9. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Tobakspolicy i skolan, en interventionsstudie. Stockholms läns landsting, 2014. [citerad 2 juni 2020]. Hämtad från: dok.slso.sll.se/CES/FHG/Tobak/Rapporter/tobakspolicy-i-skolan-en-interventionsstudie.2014.pdf
10. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Tobakspolicy i skolan. Appendix A: en intervjustudie. Stockholms läns landsting, 2014. [citerad 2 juni 2020]. Hämtad från: dok.slso.sll.se/CES/FHG/Tobak/Rapporter/appendix-a-intervjustudie.2014_5.2014.pdf
11. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Tobakspolicy i skolan. Appendix B: en fokusgruppsstudie. Stockholm: Stockholms läns landsting, 2014. [citerad 2 juni 2020]. Hämtad från: dok.slso.sll.se/CES/FHG/Tobak/Rapporter/appendix-b-fokusgruppsstudie.2014_5.2014.pdf
12. Sydnärkes folkhälsoteam, Örebro läns idrottsförbund. Sydnärke i samverkan för alkohol- och tobaksfria arenor för barn och unga. Slutrapport. Lekebergs kommun, 2014.
13. Länsstyrelsen Blekinge. Slutrapport tobaksfria barn och unga i Blekinge. Projekttiden 2015-2017. Länsstyrelsen Blekinge, 2018.
14. Region Kronoberg. Tobaksfri skola Kronoberg. Uppföljning av ett implementeringsarbete i fyra skolor 2014-2015. Region Kronoberg, 2015.
15. Länsstyrelsen Uppsala län. Tobaksfri skoltid och rökfria skolgårdar i Uppsala län-lägesrapport. Uppföljning av observationsstudien: Detta är en rökfria skola! Stämmer det? samt enkät- och intervjuundersökning från länets skolor, 2017-2018. Uppsala: Länsstyrelsen Uppsala, 2019. [citerad 4 juni 2020]. Hämtad från: www.lansstyrelsen.se/uppsala/tjanster/publikationer/tobaksfri-skoltid-och-rokfria-skolgardar-i-uppsala-lan---lagesrapport.html
16. Region Uppsala och Länsstyrelsen Uppsala län. Figgesresa -Tobaksfri skoltid, självklart eller hur? [citerad 4 juni 2020]. Hämtad från: figgesresa.se/
17. Boij A. Tobaksfri skola 2.0. Utvärdering av A Non Smoking Generations nationella implementerings- och metodprojekt. Rapport 2014:6. Tranås: A Boij AB, 2014.
18. Odén N. Slutrapport Tobaksfri skoltid NU! 2015-2017. A Non Smoking Generation. Tobaksfri skoltid NU! A Non Smoking Generation, 2018.
19. Psykologer mot tobak. Kraftsamling rökfria skolgårdar. Slutrapportering. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2014.
20. A Non Smoking Generation. Tobaksfri skoltid [citerad 5 maj 2020]. Hämtad från: tobaksfriskoltid.nu
21. Stockholms stad. Slutrapport- Tobaksfri innerstad 2015-2017. Stockholm: Stockholms stad, 2017.
22. Linnansaari A, Schreuders M, Kunst AE, Rimpela A, Lindfors P. Understanding school staff members' enforcement of school tobacco policies to achieve tobacco-free school: a realist review. Systematic reviews. 2019;8(1):177.
23. Waller G, Finch T, Giles EL, Newbury-Birch D. Exploring the factors affecting the implementation of tobacco and substance use interventions within a secondary school setting: a systematic review. Implementation science : IS. 2017;12(1):130.
24. Wolfenden L, Nathan NK, Sutherland R, Yoong SL, Hodder RK, Wyse RJ, et al. Strategies for enhancing the implementation of school-based policies or practices targeting risk factors for chronic disease. The Cochrane database of systematic reviews. 2017;11:Cd011677.
25. Boij A, Nilsson M, Odén N, Tillgren P. Kunskapsbaserat tobaksförebyggande arbete i skolan- A Non Smoking Generations (NSG) flerkomponentsprogram. Socialmedicinsk tidskrift. 2018; 95 (4):421.