Äldre personer som lever med hiv – en kartläggande litteraturöversikt om hälsa, livsvillkor, livskvalitet och utmaningar

  • Publicerad: 29 maj 2024
  • Artikelnummer: 24056
  • Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning

Den här rapporten är en kartläggande litteraturöversikt av forskning om hälsa, livsvillkor, livskvalitet och utmaningar för personer som lever med hiv och är 60 år eller äldre. Rapporten baseras på 20 studier.

Litteratursökningen genomfördes i februari och mars 2022 i tre databaser. Sökningarna var riktade dels mot äldre som lever med hiv och deras livskvalitet, dels mot vård för äldre med hiv. Sökningarna resulterade i totalt 6 304 sökträffar. Efter kontroll för dubbletter, kvarstod 4 757 sökträffar. Efter granskning inkluderades 20 studier.

Få studier om vård och omsorg för äldre personer som lever med hiv

Resultatet visar att hälsa, livsvillkor och livskvalitet bland äldre personer som lever med hiv främst har studerats med kvantitativa forskningsmetoder.

Få studier fokuserade på vård och omsorg för äldre personer som lever med hiv, och ingen studie om detta finns i en svensk kontext. Det är därför svårt att utifrån litteraturöversikten dra några slutsatser om vårdbehovet hos äldre personer som lever med hiv i Sverige.

Hälsoutmaningar för äldre personer som lever med hiv

Resultaten visar på utmaningar avseende hälsa för äldre personer med hiv. Dessa utmaningar relaterades till olika kroppsliga symtom och fysisk förmåga, förutsättningar för att klara av aktiviteter i det dagliga livet samt kognitiva och psykosociala aspekter. Att åldras med hiv innebär olika utmaningar i form av geriatriska symtom som påverkar hälsan och upplevelsen av att vara äldre.

Identifierade utvecklingsområden

Utifrån studiens resultat och befintlig kunskap har Folkhälsomyndigheten identifierat följande utvecklingsområden:

  • Det finns behov av fördjupad kunskap och en vidare kartläggning av vård och omsorgsbehov hos äldre personer som lever med hiv i Sverige med fokus på primärvård och äldreomsorg.
  • Det finns behov av ökad kunskap om hur olika aspekter av hälsa samverkar bland äldre som lever med hiv, till exempel förekomst, betydelse och erfarenheter av att leva med kognitiva nedsättningar hos äldre personer som lever med hiv.
  • Det finns behov av fler kvalitativa studier om äldre personer som lever med hiv i Sverige samt studier med intersektionell ansats som belyser individuella skillnader i sociala förutsättningar till hälsa bland äldre personer som lever med hiv.
  • Framtida studier behöver ha ett främjande perspektiv och undersöka skyddsfaktorer som skapar god hälsa bland äldre som lever med hiv.
  • Det är viktigt att inkludera målgruppen personer över 60 år som lever med hiv i forskning och undersökningar framöver.

Summary

This report is a scoping review about research done in terms of health, living conditions, quality of life and challenges for people, 60 years or older, living with HIV. The report is based on 20 studies.

The literature search was carried out in February and March 2022 in three databases The search was partly aimed at elderly people living with HIV and their quality of life, partly at care for elderly people with HIV. The search resulted in a total of 4 757 hits, from which a sample of 20 studies was included.

Few studies about health and social care for older people living with HIV

The result shows that health, living conditions and quality of life for older people living with HIV mainly have been studied with quantitative research methods.

Few studies focused on health and social care for older people living with HIV, and no study has been done in a Swedish context. Therefore, it is difficult to draw any conclusions from the scoping review about the care needs of elderly people living with HIV in Sweden.

Health challenges for older people living with HIV

The results show challenges concerning health for older people living with HIV. These challenges were related to different bodily symptoms and physical ability, conditions for coping with daily life as well as cognitive and psychosocial aspects. Aging with HIV presents various challenges in the form of geriatric symptoms that affect health and the experience of being older.

Identified development areas

Based on the results of the study and existing knowledge, the Public Health Agency has identified the following development areas:

  • There is a need for in-depth knowledge and a survey of the care needs of older people living with HIV in Sweden with a focus on primary- and elderly care.
  • There is a need for increased knowledge about how different aspects of health work together among older people living with HIV.
  • There is a need for further qualitative studies as well as studies with an intersectional perspective that highlight individual differences in social conditions for health among older people living with HIV in Sweden.
  • Future studies need to have a promoting perspective and investigate protective factors that create good health among older people living with HIV.
  • It is important to include the target group of people over 60 living with HIV in research and investigations.

Om publikationen

Den här rapporten innehåller resultat från en kartläggande litteraturöversikt om äldre personer som lever med hiv. Utgångspunkten är den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Målet är att sammanställa forskning om hälsa, livsvillkor och livskvalitet för personer som lever med hiv och som är 60 år eller äldre. Detta för att kunna identifiera behov som kan behöva tillgodoses för att öka möjligheten till jämlika förutsättningar till hälsa bland äldre som lever med hiv.

Rapporten vänder sig till yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen. Den vänder sig också till beslutsfattare och tjänstepersoner inom kommuner, myndigheter, regioner och det civila samhällets organisationer.

Litteraturöversikten har genomförts av forskarna Ewa Carlsson Lalloo och Annelie J Sundler samt informationsspecialisterna Sara Hellberg och Martin Borg, alla vid Högskolan i Borås.

Den slutliga rapporten har tagits fram av utredaren Lena Ingvarsdotter Ekroth på Folkhälsomyndigheten. Ansvarig tillförordnad enhetschef har varit Anna-ChuChu Schindele vid Enheten för sexuell hälsa och hivprevention.

Folkhälsomyndigheten

Agneta Falk Filipsson

Tillförordnad Avdelningschef,

Avdelningen för smittskydd och hälsoskydd

Bakgrund

Den här rapporten är baserad på en kartläggande litteraturöversikt av studier om personer som lever med hiv och som är 60 år eller äldre. Frågor som utforskas i rapporten handlar om hälsa, livsvillkor, livskvalitet och utmaningar för äldre som lever med hiv.

Folkhälsomyndighetens uppdrag

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att bidra till jämlika förutsättningar till hälsa enligt det övergripande folkhälsomålet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen (1). Arbetet är också en del av de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030 som antogs av FN:s generalförsamling i september 2015 (2). Folkhälsomyndigheten följer målgruppen personer som lever med hiv, med utgångspunkt i den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (3). Strategin lyfter fram att det är viktigt att ta fram kunskap om livskvaliteten bland personer som lever med hiv för att följa hur livet påverkas av behandlingen, bemötande i hälso- och sjukvården, om vården är jämställd och jämlik samt i vilken utsträckning de drabbas av diskriminering, självstigma eller stigma och diskriminering från andra (3).

Hiv i Sverige

I Sverige lever cirka 8 500 personer med hiv. Av dessa är cirka 51 procent 50 år eller äldre. Bland samtliga som lever med hiv i Sverige utgörs en högre andel av män (60 procent) än kvinnor (40 procent). Några av de vanligaste överföringsvägarna gällande hiv i Sverige är: via heterosexuellt sex (51 procent), samkönat sex (32 procent), användning av intravenösa droger (4 procent), överföring från mor till barn (3 procent), och plasmaprodukter (1 procent). Cirka två tredjedelar av de som lever med hiv i Sverige är födda i ett annat land. Utvecklingen av den medicinska behandlingen vid hiv har medfört att medellivslängden ökar och att fler personer med hiv lever längre. Det innebär att fler personer i Sverige lever ett långt liv och åldras med hiv, vilket medför delvis nya behov att tillgodose för svensk hälso- och sjukvård (4).

Vård och behandling för personer som lever med hiv följs av en ansvarig läkare på någon av de specialistmottagningar som finns i Sverige (5). Idag pågår en omställning inom den svenska hälso- och sjukvården där primärvården ska vara navet (6). Denna integrering i första linjens vård, innebär att den som lever med hiv ska uppsöka primärvård vid alla hälsoaspekter som inte rör hiv (7). Hur denna integrering faller ut är idag osäkert då det i tidigare studier finns resultat som visar på brister i kunskap om hiv i både samhället i stort samt omsorgs- och hälso- och sjukvårdande verksamheter (8). Föreliggande rapport är en del i kunskapsutvecklingen om hiv i Sverige.

Hiv som kronisk infektion

Hiv är en virusinfektion som, om den inte behandlas, leder till ett nedsatt immunsystem med allvarlig sjukdom och död som följd. Hivinfektion räknas numera på flera håll i världen som en kronisk infektion, till följd av den effektiva hivbehandling som funnits sedan 1996. Behandlingen bidrar till att personer som lever med hiv har jämförbar livslängd med personer som inte lever med hiv (9). I och med att de flesta personer som lever med hiv har välinställd hivbehandling har uppmärksamhet allt mer riktats mot livskvalitet inom gruppen (10, 11). Statistiken visar att det finns skillnader i tillgång till vård och stöd samt antal bekräftade hivinfektioner och aidsrelaterade dödsfall mellan olika regioner i världen. Likaså finns skillnader mellan länder samt inom länder. Detta beror på ojämlikheter i livsförhållanden som ökar sårbarheten både för att få hiv och för att utveckla sjukdom (12).

Välinställd hivbehandling

En välinställd hivbehandling är när virusnivåerna i kroppen är omätbara i upprepade mätningar. En välinställd behandling förutsätter att den som lever med hiv har tillgång till mediciner samt kontinuerlig läkarkontakt för uppföljning, samtal och provtagning. Det förutsätter också att personen följer hivbehandlingen enligt läkarens ordination, så kallad följsamhet till behandling (13). Det finns ingen risk för överföring av hiv vid vaginala och anala samlag om den som lever med hiv uppfyller kriterierna för en välinställd behandling. Det innebär att den som har välinställd hivbehandling, efter beslut från sin behandlande hivläkare, inte behöver berätta om sin hivinfektion för sina sexpartner (13).

Åldersintervall för äldre personer som lever med hiv

Vad som räknas som äldre definieras vanligen utifrån kronologisk ålder och kan vara olika i olika sammanhang. Globalt är en vanlig åldersgräns som används för att definiera äldre med hiv 50 år eller äldre (14). Att åldersgränsen för äldre har dragits vid 50 år kan förstås mot bakgrund av den åldersindelning som användes under 1980-talet där exempelvis USA:s nationella folkhälsomyndighet Centers for Disease Control (CDC) var ledande i den initiala rapporteringen av incidensen och prevalensen för aids. Redan 1982 skedde rapporteringen utifrån åldersindelningen upp till 25 år, 25–44 år, 44–49 år och slutligen 49 år eller äldre (15).

Andel äldre personer som lever med hiv ökar, både internationellt och i Sverige. I takt med att behandling och prognos förbättrats så har också åldersindelningen förändrats och ytterligare och mer differentierade åldersgrupper för äldre har lagts till. Att dra gränsen vid 50 år innebär därför en risk för att gruppen äldre utgörs av personer i ett stort åldersintervall. För att inte räkna personer i medelåldern till äldre används inte den tidigare åldersgränsen från 50 år och äldre i denna rapport. Gränsen för vad som är äldre personer som lever med hiv har flyttats upp och dras i denna studie vid 60 år eller äldre. Att dra gränsen vid 60 år gör också att äldre med hiv närmar sig definitionen och indelningen äldre generellt. I Sverige definieras vanligtvis äldre från 65 år och uppåt (16).

Äldre personer som lever med hiv i Sverige är inte en homogen grupp. Den senaste årsrapporten från sjukvårdens nationella kvalitetsregister InfCareHIV för år 2022 visade att 2 410 personer var 50–59 år, 1 336 personer var 60–69 år, 522 personer var 70–79 år och 95 personer var 80 år eller äldre (5). Det saknas dock en nationell kartläggning av hur åldersfördelningen har förändrats över tid.

Hälsa och livskvalitet

Hälsa definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och är alltså mer än frånvaro av sjukdom (17). Hälsa handlar om att må bra och kunna ta vara på livets möjligheter. Vad som är hälsa kan se olika ut och förändras över tid (18). WHO har som mål att alla människor ska uppnå bästa möjliga hälsa. Hälsa är ett mångfasetterat och komplext begrepp, där det som är hälsa för en person kanske inte är det för en annan (19). Upplevelsen av att leva ett gott liv benämns ofta som livskvalitet. Livskvalitet är ett brett och sammansatt mått på individens egen värdering av sitt fysiska, psykiska och sociala välbefinnande (20).

Tidigare studier

Hälsa och livskvalitet

Hälsorelaterad livskvalitet är ett begrepp som ofta används vid befolkningsundersökningar för att mäta och skatta hälsoproblem och hur dessa påverkar livet (21). I studier som genomförts av Folkhälsomyndigheten skattade personer som lever med hiv i Sverige sin livskvalitet som relativt hög (22, 23). De som rapporterade psykisk sjukdom eller beroendesjukdom skattade sin livskvalitet signifikant lägre än övriga (22). Studier visar att det finns ett positivt samband mellan livskvalitet och sexuell hälsa hos personer med hiv i Sverige (24). Det finns också ett samband mellan sexuell tillfredsställelse och graden av psykisk hälsa hos kvinnor som lever med hiv (25).

Utöver detta visar tidigare studier att det finns en oro bland personer som lever med hiv över att inte få adekvat vård och omsorg under ålderdomen (22). I utvecklingsprojektet ”Äldreprojektet” från organisationen Hiv-Sverige genomfördes kunskapshöjande insatser riktat till svensk äldreomsorg. Projektet arbetade med att förbättra livssituationen för äldre som lever med hiv i Sverige (26). Projektet riktades till såväl personer med hiv, som närstående och yrkesverksamma inom vård och omsorg. En av slutsatserna som kan dras av projektet var att det behövs mer kunskaper om hiv inom kommunal vård och omsorg (26, 27).

Multipel utsatthet

I Sverige finns ojämlikheter i människors hälsa som delvis kan bero på skillnader i livsvillkor mellan olika samhällsgrupper (1, 28). Kunskap om intersektionella aspekter kan bidra till ökad förståelse om olikheter mellan människors livsvillkor. De har betydelse för hur ojämlikhet skapas mellan och inom olika grupper (29, 30). Människors olika sociala identiteter är inte separata från varandra, utan kan förstås som aspekter som samverkar och skapar ett komplext system av sårbarheter eller privilegier (30), så som exempelvis, kön, könsidentitet, sexuell identitet, etnicitet och hivstatus. Denna samverkan kan i ett komplext system av olika maktordningar beskrivas som intersektionalitet. Intersektionalitet kan fördjupa förståelsen för konsekvenser av maktstrukturer i samhället som på individnivå kan leda till ökad ojämlikhet och sämre förutsättningar till hälsa inom vissa grupper (31). Det är därför viktigt att synliggöra diskriminerande strukturer för att kunna bidra till mer jämlik hälsa, vård och behandling.

Stigma

Ett viktigt begrepp kopplat till diskriminering är stigma, vilket kan innebära att en grupp eller individ blir bemött annorlunda eller diskriminerande baserat på att de bryter normen för vad som anses vara ”normalt”. Det kan vara relaterat till kultur, hudfärg, kön eller hälsa (32, 33). Hög ålder kan också innebära ökad risk för stigmatisering, så kallad ålderism (34).

Hivrelaterat stigma har ett samband med både allmänhetens attityder till personer med hiv och en negativ självbild (22). Stigma kan påverka enskilda individers livskvalitet och psykiska välbefinnande negativt (22, 24, 35). Stigma kan också visa sig som en rädsla för att berätta om sin hivstatus eller ha förväntningar på att bli annorlunda bemött i vården (36). En internationell studie har visat på ett utbrett hivstigma inom hälso- och sjukvården mot personer som lever med hiv (37). Hivstigma i vården skapar strukturella hinder för arbetet med hivprevention och hivbehandling, särskilt för marginaliserade grupper.

Personer som lever med hiv kan löpa risk för att utsättas för multipla former av stigmatisering. Det handlar om samspelet mellan exempelvis funktionsvariation, migrantstatus, sexuell identitet, socioekonomisk situation och samsjuklighet. Äldre personer som lever med hiv kan uppleva diskriminering på grund av både ålder och hiv (38). Det intersektionella stigmat kan skapa strukturella hinder i sjukvården, vilket kan påverka tillgången till vård. Studier har tydligt påvisat exempel som gäller minskad tillgång till hivprevention och hivbehandling för icke-vita hbtqi-personer (21). En nyligen publicerad intervjustudie med migranter som lever med hiv visar att deltagarna upplevde hiv som ett sekundärt problem, i relation till andra utmaningar i livet. Deltagarna upplevde också att andra former av utsatthet, såsom att bli utsatt för rasism eller leva under socioekonomiskt svåra förhållanden, var ett större problem i vardagen än hiv (39).

Samsjuklighet och polyfarmaci

Personer som lever med hiv har högre grad av samsjuklighet än övriga befolkningen i samma åldrar (40-42). Graden av samsjuklighet riskerar att öka ju längre tid en person lever med hiv (43) vilket förutom kronologisk ålder också kan påverkas av inflammation och immunaktivering i kroppen (44). Personer med hiv har ökad risk att utveckla till exempel hjärt-kärlsjukdomar (42, 45-47) och det är vanligt med högt blodtryck och blodfettsrubbningar (48).

För personer som lever med hiv finns också en ökad risk för att utveckla kognitiva nedsättningar, så kallade HIV Associated Neurocognitive Disorder (HAND), där bland annat högre ålder eller lägre immunförsvar påverkar risken för att få dessa symtom (49). Kognitiva nedsättningar kan påverka förmågan till uppmärksamhet, arbetsminne och språk (14). Hivbehandling hindrar dock utvecklingen av demens och nervskadan minskar (48).

Den medicinska behandlingen vid hiv medför en ökad risk för ålderspåverkan på kroppen och interaktioner mellan olika läkemedel (50). Många äldre personer med hiv behandlas med flera läkemedel, så kallad polyfarmaci, för olika sjukdomar (51, 52). Det innebär inte bara en risk för biverkningar utan också en risk för att det blir fel vid förskrivning av läkemedel (53, 54). En studie utförd i Sverige visar även att äldre personer hade en högre läkemedelskoncentration vid behandling med vissa läkemedel än yngre personer (55).

Kunskapsbehov

I takt med utvecklingen av en mer effektiv hivbehandling ökar också överlevnaden för personer som lever med hiv. Det har medfört nya behov av kunskap om förutsättningar för livskvalitet och välmående för att förstå hur hälsa och ett gott liv för äldre med hiv kan säkras. Det är något som betonas i den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (3). Dock är den allmänna kunskapsnivån om hiv låg i Sverige och kunskapen varierar också inom den svenska hälso- och sjukvården. En nyligen publicerad rapport om allmänhetens kunskap om och attityder till hiv från Folkhälsomyndigheten visar att endast 39 procent av de tillfrågade kände till att hiv inte överförs vid sex vid välinställd hivbehandling (56). Utöver detta saknas det en överblick av kunskapsläget gällande intersektionella perspektiv på hälsa, livsvillkor och livskvalitet för äldre som lever med hiv.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att sammanställa forskning om hälsa, livsvillkor, livskvalitet och utmaningar för äldre personer som lever med hiv.

Följande frågeställningar utgör grund för sökstrategi och analys:

  • Finns det särskilda konsekvenser av att vara äldre för personer som lever med hiv?
  • Hur påverkas livskvalitet och hälsa för äldre personer med hiv?
  • Vilka utmaningar beskrivs i samband med att vara över 60 år och leva med hiv?
  • Vad finns det för forskning om vård och omsorg för äldre personer med hiv?
  • Vilka förutsättningar eller utmaningar är viktiga att beakta för att trygga ett gott liv för äldre med hiv?

Metod

Detta är en kartläggande litteraturöversikt (57) vilket används i studier med breda frågeställningar samt när syftet med studien är att sammanställa och öka kunskapen inom ett visst område (58). I detta arbete har Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikt varit vägledande (57) samt två andra metodstöd för kartläggande litteraturöversikter (58, 59).

Urvalskriterier och sökstrategi

Sökstrategier utformades i samråd med informationsspecialist och med stöd i Population, Concept, Context (PCC) (59) vilket på svenska blir Population, Begrepp, Kontext. Inledningsvis, i februari och mars 2022 gjordes två breda sökningar. De två sökningarna var dels riktade mot äldre som lever med hiv och deras livskvalitet och dels mot vård för äldre med hiv. Sökbegrepp i sökning ett var ”hiv”, ”äldre” och ”livskvalitet”, samt i sökning två ”boendeformer för äldre”, ”vårdformer för äldre” och ”hiv”. För sökningarna användes Mesh-termer och synonymer till begreppen. Litteratursökningen gjordes i tre databaser: Cinahl, PsycInfo och PubMed. För en fullständig sökhistorik över söktermer och sökträffar, se bilaga 1.

Inklusionskriterier

Efter litteratursökningen granskades sökträffarna i flera steg. Först sorterades dubbletter av studier bort. Därefter lades samtliga sökträffar in i det digitala verktyget Rayyan (60), som används för att sortera och organisera sökträffar, samt för de första relevansgranskningarna utifrån inklusionskriterier.

Följande urvalskriterier användes vid inkludering:

  • studier med resultat från äldre personer (60 år eller äldre) som lever med hiv
  • empiriska originalstudier
  • studier granskade av experter, så kallad peer review
  • studier publicerade fram till sökningarnas datum
  • studier skrivna på svenska och engelska
  • studier genomförda i EU-länder, Norge, Island, Storbritannien, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland.

Avgränsningar

Översikten omfattar inte följande:

  • fallstudier, fallrapporter eller studier som inte är originalstudier, till exempel litteraturöversikter, brev till redaktör eller annan korrespondens
  • studier med resultat utanför litteraturöversiktens frågeställningar, exempelvis studier med fokus på hivprevention, riskfaktorer för hiv, screening, läkemedelsbehandling eller biomarkörer.

Nästa relevansgranskning gjordes utifrån en noggrann genomläsning av studiernas abstrakt. Vid behov lästes även delar av studiernas metod eller resultat. Vid oklarheter om studierna skulle inkluderas eller inte, lästes artiklarna i fulltext. Sedan kvalitetsgranskades alla inkluderade studier. Kvalitetsgranskningen genomfördes enligt Mixed Methods Appraisal Tool (MMAT) (61), vilket vägledde bedömningen av den metodologiska kvaliteten i de inkluderade studierna. Efter fulltext- och kvalitetsgranskning inkluderades slutligen 20 studier i litteraturöversikten, se figur 1.

Analys och sammanställning av de inkluderade studierna

Data extraherades från de inkluderade studierna och diskuterades av forskarna under upprepade tillfällen. Analysen omfattade data som analyserades numeriskt eller tematiskt. Den numeriska analysen sammanfattades i en tabell vad gäller länder där studierna var genomförda, studiedesign, metod och studiepopulation, se bilaga 2. Den tematiska analysen sammanställdes i teman som svarar på denna litteraturöversikts frågeställningar (62). Teman utvecklades och diskuterades mellan forskarna och modifierades efter hand under analysprocessen.

Resultat

I detta kapitel presenteras litteratursökningens utfall, följt av resultaten från den numeriska och därefter den tematiska analysen.

Litteratursökning och relevansbedömning

Två sökningar resulterade i totalt 6 304 sökträffar. Sökning 1 gav 5 271 träffar, varav 1 282 var dubbletter. Sökning 2 gav 1 033 träffar, varav 265 var dubbletter. Efter att dubbletter exkluderats kvarstod 4 757 sökträffar. Vid granskning och relevansbedömning av dessa sökträffar sorterades ytterligare sökträffar bort. Slutligen kom 20 studier att inkluderas. Sökträffar och den stegvisa relevansbedömningen och urvalsprocessen är beskriven enligt PRISMA (63), se översikt figur 1.

Figur 1. Flödesschema över sökträffar, granskningar och urvalsprocess.

Se beskrivning i anslutning till bilden.

Studiernas design

Alla inkluderade studier hade en kvantitativ studiedesign (bilaga 2). Under urvalsprocessen framkom inga kvalitativa studier som var relevanta utifrån inklusionskriterierna. I de kvalitativa studier som relevansgranskades fanns deltagare i olika åldrar, det vill säga personer både över och under 60 års ålder. Eftersom det inte gick att dra några slutsatser om just äldre personers erfarenheter exkluderades dessa studier. Det fanns däremot kvalitativa studier med deltagare från 50 och 55 års ålder blandat med deltagare upp emot 80 år, eller i enstaka fall äldre.

De kvantitativa studierna var olika typer av observationsstudier, antingen någon form av kontrollerade studier eller mer beskrivande. Vanligast var tvärsnittsstudier (n=12), där en studiepopulation undersöks utifrån ett syfte och frågeställningar vid ett tillfälle. Därtill fanns även fall-kontrollstudier (n=4), studier där en grupp individer jämförs mot en kontrollgrupp, och fallserier (n=3) där en grupp individer med samma karaktäristika studeras avseende ett visst utfall. En fallserie kunde exempelvis vara en studie med ett antal äldre personer med hiv där förekomst av geriatriska symtom studerades. En studie var en kohortstudie (n=1).

De flesta studierna var genomförda i USA (n=11) följt av Frankrike (n=3), Italien (n=2), Kanada (n=2), Storbritannien (n=1) och Spanien (n=1).

Studiernas urval

I de flesta studierna (n=15) var äldre personer en del av en större undersökningsgrupp medan studier där deltagarna endast utgjordes av äldre var betydligt färre (n=5). I några studier där jämförelser gjorts mellan äldre och yngre fanns endast ett fåtal deltagare över 60 år, vilket har bidragit till svårigheter med att uppnå signifikanta resultat.

Det fanns stora skillnader i antal studiedeltagare. Flest studier beskrev observationer från en mindre population av äldre personer med hiv, vanligen mellan 20-74 personer (n=7). Flera studier hade en något större population med 95-141 äldre personer (n=5) eller ännu större populationer med 572-12 674 äldre personer (n=5). I två studier kunde inte antalet äldre personer identifieras eftersom resultaten presenterades i andelar (procent) av den totala populationen. I en av studierna beskrivs inte antal deltagare, utan antal vårdbesök gjorda av äldre personer.

I studier där kön kunde identifieras på deltagarna var det i majoriteten av studierna flest män, i vissa studier var andelen män 90 procent eller mer. Kvinnor utgjorde en majoritet av deltagarna i endast tre studier.

Att leva och åldras med hiv

Resultaten från den tematiska analysen presenteras i följande teman: åldersrelaterade kroppsliga symtom, neurologiska och kognitiva funktioner, aktiviteter i det dagliga livet, psykosociala aspekter, missbruk och beroende samt vård och omsorg.

Åldersrelaterade kroppsliga symtom

De inkluderade studierna presenterade resultat kopplade till olika typer av självrapporterade kroppsliga symtom hos äldre personer som lever med hiv (64-66). Studier visade också på en hög grad av samsjuklighet hos äldre personer med hiv som grupp (67-70). Bland personer med hiv över 60 år var kroppsliga symtom som muskelsmärta och ledvärk vanliga. En stor andel av äldre med hiv, 47,7 procent, rapporterade att de inte hade några besvärande fysiska symtom. Andelen besvärande fysiska symtom var lägre bland personer över 60 år jämfört med yngre personer (65).

De var också vanligt med åldersrelaterade kroppsliga symtom och tecken, såsom balansproblem och långsammare gång (64). På olika sätt kunde de åldersrelaterade symtomen innebära en risk. Exempelvis hade 42 procent av de som var äldre med hiv och som hade geriatriska symtom i form av milda neurokognitiva nedsättningar råkat ut för en fallolycka under det senaste året (71).

Hos äldre personer med hiv kan begränsad eller nedsatt fysisk förmåga, tillsammans med andra symtom eller utmaningar utgöra en särskild sårbarhet. Hosaka et al. (2019) studerade skörhet hos personer med kognitiva nedsättningar i form av bland annat viktnedgång, utmattning och fysisk aktivitet, där 55 procent av de äldre personerna visade tecken på förstadier till skörhet. I en av studierna beskrevs skörhet bland äldre utifrån en samlad bedömning och kombination av olika data, till exempel medicinska data, grad av depression, kognitiva besvär och nutrition (69).

Neurologiska och kognitiva funktioner

Olika aspekter och förekomst av nedsatta neurologiska och kognitiva funktioner undersöktes i flera studier (69, 71-78). Vid jämförelser mellan personer med och utan hiv som var 65 år eller äldre på äldreboenden i USA framkom att det var vanligare med demens hos personer utan hiv. Den lägre förekomsten av demens bland personer med hiv på äldreboenden skulle kunna förklaras av att det för personer med hiv fanns andra anledningar än demens till deras behov av äldreboende (78).

Förekomst av kognitiva nedsättningar skiljde sig åt mellan olika studier, i både prevalens och hur det undersökts. I en grupp personer med hiv över 75 år hade 60,8 procent kognitiva nedsättningar (69). I en annan grupp av personer med hiv över 60 år framkom att 40 procent hade asymtomatiska neurokognitiva nedsättningar, det vill säga en mild kognitiv funktionsnedsättning (75). Hos personer med hiv som levde på äldreboenden ökade förekomsten av demens med ålder, för att vara högst i den äldsta gruppen (76).

Förekomst av nedsatta kognitiva funktioner hos äldre personer med hiv kunde, även om dessa var milda, påverka individens geriatriska och fysiska förutsättningar (71). En nedsatt kognitiv funktion kunde orsaka problem i det dagliga livet och påverka personens livskvalitet (76). Kognitiva funktioner visade sig också ha ett samband med följsamhet till medicinsk behandling (72).

Aktiviteter i det dagliga livet

Aktiviteter i det dagliga livet (ADL) är en benämning på olika aktiviteter som en person dagligen utför i sitt hem. Två typer av ADL beskrevs i olika studier, dels personliga vardagliga aktiviteter som att dricka, klä på sig och så vidare, dels instrumentell ADL (IADL) som handlar om aktiviteter för att klara sig i samhället såsom att städa, tvätta och göra inköp (64, 71). Bland personer med hiv som hade kognitiva nedsättningar hade 44 procent av de äldre svårigheter med ADL och 52 procent hade svårigheter med IADL (71).

Psykosociala aspekter

Vid jämförelser mellan äldre personer som lever med och utan hiv så hade äldre personer med hiv högre förekomst av oro, depression, ångest och apati än äldre utan hiv (79). I en studie där förekomst av depression studerats framkom att 35,3 procent av personer med hiv över 75 år visade tecken på depression (69). I en annan grupp av personer med hiv över 60 år framkom liknande resultat, där 39 procent rapporterade milda till måttliga symtom på depression (71). Studierna visade att förekomsten av psykologiska besvär såsom depression och ångest var lägre hos äldre än yngre personer med hiv (64-66).

En studie visade att den självrapporterade känslan av ensamhet var lägre hos de över 60 år (46 procent) än hos dem i åldern 50–59 (54 procent) (66). En av orsakerna till detta kan ha varit att de äldre hade en lägre grad av depression och lägre sannolikhet att känna avstånd till vänner (66). Vad gäller det dagliga välmåendet under covid-19-pandemin framkom vissa skillnader mellan personer äldre än 64 år och personer yngre än 64 år. Den äldre gruppen uppgav i lägre omfattning förekomst av tristess, sömnbesvär och tecken på posttraumatisk stress än yngre personer, men äldre personer med psykosociala utmaningar uttryckte oro för att kunna sköta sin hivbehandling (80).

Missbruk och beroende

Det framkom att äldre personer som grupp sammantaget hade färre tillfällen med alkoholberusning än yngre (64). Mindre alkoholkonsumtion hade ett positivt samband med en högre grad av socialt stöd (81). Personer som någon gång tidigare i livet haft ett alkoholberoende, hade mer nedsättningar av kognitiva funktioner (77). Vad gäller tobaksanvändning visade det sig att personer över 60 år med hiv som grupp använde mindre tobak än personer under 60 år med hiv (66, 67). Även intravenöst missbruk (67) och nyttjande av kokain, crack och metamfetamin (64) var lägre i gruppen äldre personer med hiv jämfört med yngre.

Vård och omsorg

Få studier beskrev de vårdformer som äldre personer med hiv behöver. En studie i Kanada jämförde personer med och utan hiv som vårdades inom tre olika vårdformer:

  • långtidsvård eller vårdhem med 24 timmars vård, som drevs privat, offentligt eller genom välgörenhet,
  • kontinuerlig vård, det vill säga vårdenheter till exempel på sjukhus, som bedrev mer avancerad sjukvård, och
  • vård i hemmet.

För personer med hiv över 65 år var det vanligare med långtidsvård och vårdhem jämfört med yngre, som i högre grad hade hemvård (82, 83).

Förekomsten av hiv hos boende på vårdhem i USA var 0,5 procent bland personer som var 65 år eller äldre. Bland äldre personer med hiv var andelen kvinnor högre än män, jämfört med yngre åldersgrupper (78).

Förutom jämförelser kopplat till långtidsvård eller andra boendeformer, har jämförelser gjorts mellan yngre personer med och utan hiv som besökt akutmottagningar i USA. Personer med hiv som var 65 år eller äldre hade mer fysiska problem och kognitiva nedsättningar än yngre personer (73). En studie i Frankrike visade att äldre personer med hiv oftare sökte alternativ vård än personer utan hiv (68). Personer med hiv beskrev också problem med att bli nekad vård, särskild inom tandvården, oavsett åldersgrupp (68).

Metoddiskussion

Denna studie har följt metodkriterierna för en kartläggande litteraturöversikt (57) och metodologiskt tillvägagångssätt för en systematisk scoping review (58). Kartläggande litteraturöversikt är en systematisk och strukturerad metod för att undersöka ett forskningsområde i syfte att sammanställa kunskap och identifiera behov av mer kunskap. Till skillnad från en systematisk litteraturöversikt, som har en frågeställning om ett specifikt syfte såsom ett behandlingsresultat, är syftet med en kartläggande litteraturöversikt att titta på bredden inom ett forskningsfält. Den kunskap som framkommer i en kartläggande litteraturöversikt kan ändå vara generaliserbar utanför de enskilda studiernas kontext (58). Samtidigt är det viktigt att läsaren varken över- eller underskattar graden av generaliserbarhet, utan att kunskapen värderas beroende på vad resultaten ska användas till.

En litteraturöversikt kan inkludera såväl kvantitativa som kvalitativa studier (57). Denna litteraturöversikt innehåller främst resultat från större populationsstudier, eftersom sökningarna inte identifierade några kvalitativa studier inom området. Det betyder att det saknas studier som fokuserar på individuella erfarenheter hos äldre personer som lever med hiv. Det bidrar till en avsaknad av den fördjupade kunskap på individnivå som kan komplettera kvantitativa studier. En styrka med kvantitativa studier är att de ofta inkluderar ett större antal deltagare och därmed anses mer generaliserbara.

Delar av studiernas resultat kan vara svårt att rakt av överföra till en svensk kontext eftersom sjukvård och sociala förhållanden är olika mellan länder. Bland de inkluderade studierna fanns inga studier som visar på vårdbehov i Sverige. Utöver detta var det få studier som belyste livsvillkor såsom exempelvis diskriminering.

Diskussion

Den här rapporten är en kartläggande litteraturöversikt som sammanställt forskning om hälsa, livsvillkor, livskvalitet och utmaningar för personer som lever med hiv och som är 60 år eller äldre. Det övergripande resultatet stödjer tidigare forskning som visar på de hälsoutmaningar som finns för personer som lever med hiv. I följande kapitel diskuteras resultaten tillsammans med tidigare kunskap och policy på området.

Hälsoutmaningar

Resultatet visar på olika utmaningar avseende hälsa bland äldre som lever med hiv. Dessa utmaningar handlar framför allt om olika kroppsliga symtom och fysisk förmåga, förutsättningar och förmågor att klara av aktiviteter i det dagliga livet samt kognitiva och psykosociala aspekter. Hälsa, livskvalitet och livsvillkor har ett samband med flera olika aspekter (64, 71). Det finns samtidigt en kunskapslucka om hur dessa aspekter samverkar eller påverkar varandra. Utifrån studierna i denna kartläggning är det också svårt att dra några slutsatser om de utmaningar som äldre personer med hiv rapporterar beror på det normala åldrandet eller om de är en konsekvens av hiv. Sannolikt är det en kombination av båda. Det saknas också forskning där hälsa undersöks utifrån ett helhetsperspektiv hos personer som är äldre och lever med hiv. Det behövs kvalitativa studier för att bättre förstå betydelsen av hälsa och de utmaningar som finns.

Resultatet visar på psykosociala utmaningar relaterat till att vara äldre och leva med hiv. Litteraturöversikten visar både på att depression är vanligare hos äldre personer med hiv än hos personer i samma ålder utan hiv men också på att på att de äldre jämfört med yngre har lägre grad av depression. Det tycks finnas ett samband mellan ett bra socialt nätverk och välmående hos personer som lever med hiv.

Det är viktigt att inom hivvården ta hänsyn till både psykisk och fysisk hälsa i möten med personer som lever med hiv (84). Ett sätt att stärka ett helhetsperspektiv inom hivvården i Sverige skulle kunna vara att öka en systematisk användning av den hälsoenkät som finns integrerad i det nationella kvalitetsregistret, InfCareHIV. Hälsoenkäten innehåller bland annat frågor om självupplevd sexuell, fysisk och psykisk hälsa (85). Enkäten kan användas som stöd i samtal mellan vårdpersonal och patienter för att lyfta fram olika aspekter av hälsa och livskvalitet. Det är viktigt att även äldre personer uppmuntras att svara på enkäten eftersom hälsa och välmående är viktigt och angeläget för alla, oavsett ålder.

Livsvillkor och dess påverkan på hälsan

I den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar finns som mål att Sverige ska vara ett samhälle där personer som lever med hiv har goda livsvillkor under hela livet. Tillgång till psykosociala stödinsatser, bästa tillgängliga behandling och uppföljning ska vara likvärdig oavsett ålder, kön, sexuell identitet eller praktik, bostadsort, samt etnisk, kulturell och socioekonomisk bakgrund (3).

Utifrån resultaten i denna litteraturöversikt är det svårt att dra några slutsatser om diskriminering eller ojämlikheter i hälsa, livsvillkor och livskvalitet för äldre personer som lever med hiv. Studierna tar upp olika aspekter av hälsans betydelse, som exempelvis fysiska, kognitiva eller psykosociala aspekter, men det går inte att dra några slutsatser om jämlika förutsättningar till hälsa inom gruppen äldre som lever med hiv. Studierna saknar redogörelser och analys av betydelsen av kön, sexuell identitet, socioekonomi eller etnicitet för deltagarna. Det saknas alltså kunskap om diskriminering eller ojämlikheter i hälsa, livsvillkor och livskvalitet bland äldre som lever med hiv. Det saknas även studier med intersektionell analys.

Vård och omsorg för äldre personer som lever med hiv

Utifrån studierna i denna litteraturöversikt är det svårt att dra några slutsatser om vårdbehov hos personer som lever med hiv. Det fanns endast ett fåtal studier med fokus på vård och omsorg till äldre personer som lever med hiv. Vårdsystem skiljer sig också åt mellan olika länder, särskilt beroende på om vården är offentlig eller privat.

Personer som lever med hiv behandlas i Sverige idag vid specialistkliniker. I och med omställningen till nära vård kommer primärvården att få alltmer ansvar för vården runt äldre personer som lever med hiv (6, 86). Kunskap om hiv skiljer sig åt inom hälso- och sjukvården (8), vilket riskerar att påverka kvaliteten på vården. Det finns också en oro hos personer som lever med hiv att inte få det stöd de kan behöva som gamla (22). Sammantaget finns flera områden med kunskapsluckor inom vården utanför specialistkliniker att fylla framöver.

Ökad andel äldre och förändrad åldersfördelning

Antalet äldre personer som lever med hiv förväntas öka. En beräkning av proportionen äldre personer som lever med hiv i Italien visar att från år 2015 till 2030, förväntas andelen som är 75 år eller äldre att öka från 0,6 procent till 4,3 procent (87). Under 2021 var andelen äldre personer som lever med hiv över 65 år 12,4 procent i Sverige (48). Att använda en gräns vid 50 år eller äldre för gruppen äldre personer som lever med hiv, kan anses problematiskt. Det finns en risk för att skillnader mellan personer som är 50 år eller äldre som lever med hiv samt skillnader relaterat till olika åldrar förbises (65), vilket medför en risk för åldersstigmatisering.

Kunskapsluckor vad gäller äldre personer som lever med hiv

Litteraturöversikten visar att de flesta studier om hälsa och livsvillkor för äldre personer som lever med hiv är genomförda med kvantitativa forskningsmetoder, där olika aspekter av hälsa undersökts utifrån olika parametrar eller instrument.

Antalet studier som inkluderat äldre personer, över 60 år, var också begränsat. De studier som fanns gav kunskaper på gruppnivå, där både mindre och större populationer var representerade. Det saknas studier som belyser individuella skillnader eller fördjupar förståelsen av hälsa och livskvalitet på individnivå för äldre personer som lever med hiv, bland annat genom djupare redogörelser och analys av betydelsen av kön, sexuell identitet, socioekonomi eller etnicitet för deltagarna. Det saknas alltså kunskap om diskriminering eller ojämlikheter i hälsa, livsvillkor och livskvalitet bland äldre som lever med hiv.

I studier där kön kunde identifieras på deltagarna var det i majoriteten av studierna flest män, i vissa studier var andelen män 90 procent eller mer. Kvinnor utgjorde en majoritet av deltagarna i endast tre studier. Forskning som inkluderar en större variation i urvalet av bakgrundsfaktorer är därför angeläget.

Med den åldersförskjutning som har skett hos personer som lever med hiv, tillsammans med den pågående omställningen till nära vård, kommer andra grupper av vårdpersonal än de vid landets specialistmottagningar att möta äldre personer med hiv. Det saknas kunskap om hur väl förberedda verksamheter inom primär- och kommunalvård är för att möta dessa patienters behov, och vilka utbildningsbehov som finns hos vårdpersonalen.

Det saknas idag beskrivande studier av hur olika aspekter av hälsa eller samsjuklighet påverkar varandra, till exempel förekomst, betydelse och erfarenheter av att leva med kognitiva nedsättningar hos äldre personer som lever med hiv.

Slutsatser och identifierade utvecklingsområden

Den här kartläggande litteraturöversikten visar på att det finns utmaningar avseende hälsa, livsvillkor och livskvalitet för äldre personer som lever med hiv. Kroppsliga förändringar innefattande fysiska, neurologiska eller kognitiva funktioner, oavsett om de är ålders- eller hivrelaterade kan vara en utmaning som påverkar möjligheter och aktiviteter i det dagliga livet. Det är svårt att dra några slutsatser om ifall de utmaningar och problem som rapporteras beror på det normala åldrandet eller är en konsekvens av hiv. Sannolikt är det en kombination av båda.

Sammantaget är den forskning som finns om hälsa, livsvillkor, livskvalitet och utmaningar för äldre personer som lever med hiv begränsad, både internationellt och nationellt och baseras främst på kvantitativa studier. Med den utveckling som skett, där allt fler personer som lever med hiv blir äldre, behövs forskning där äldre personer som lever med hiv inkluderas i större utsträckning

Identifierade utvecklingsområden

Utifrån studiens resultat och befintlig kunskap har Folkhälsomyndigheten identifierat följande utvecklingsområden:

  • Det finns behov av fördjupad kunskap och en vidare kartläggning av vård- och omsorgsbehov hos äldre personer som lever med hiv i Sverige, med fokus på primärvård och äldreomsorg.
  • Det finns behov av ökad kunskap om hur olika aspekter av hälsa samverkar bland äldre som lever med hiv, till exempel förekomst, betydelse och erfarenheter av att leva med kognitiva nedsättningar hos äldre personer som lever med hiv.
  • Det finns ett behov av fler kvalitativa studier om äldre personer som lever med hiv i Sverige samt studier med intersektionell ansats som belyser individuella skillnader i sociala förutsättningar till hälsa bland äldre personer som lever med hiv. Det gäller inte minst upplevelser av diskriminering eller ojämlikheter i hälsa, livsvillkor och livskvalitet, till exempel utifrån kön, sexuell identitet, socioekonomi eller etnicitet.
  • Framtida studier behöver ha ett främjande perspektiv och undersöka skyddsfaktorer som skapar god hälsa bland äldre som lever med hiv.
  • Det är viktigt att inkludera målgruppen personer över 60 år som lever med hiv i forskning och undersökningar.

Ordlista

Empiriska studier – vetenskapliga undersökningar av verkligheten, till exempel experiment och undersökningar

Geriatriska symtom –symtom som uppstår vid åldrande

Kognition – hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och plocka fram information; handlar om bland annat beteenden och minne

PCC – ett ramverk som kan fungera som stöd vid sökstrategier utvecklat för scoping reviews och står för population/begrepp/kontext [population/Concept/Context]

Peer-review – en process där vetenskapliga publikationer kvalitetsgranskas av ämnesexperter vad gäller vetenskaplig standard innan det bestäms om de ska publiceras eller inte

Prevalens – förekomst av exempelvis en sjukdom hos en andel individer i en population

Stigma – attribut hos en individ som av samhällets dominerande grupp uppfattas som negativt

Förkortningar

ADL – aktiviteter i det dagliga livet (activities of daily living)

AIDS acquired immunodeficiency syndrome 

CDC Centers for Disease Control

HAND HIV-associated neurocognitive disorder

HIV human immunodeficiency virus infection

IADL Instrumental Activities of Daily Living

MMAT Mixed Methods Appraisal Tool

PCC – Population/begrepp/kontext (Population/Concept/Context)

WHO World Health Organization

Referenser

  1. Regeringen. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Regeringens proposition 2017/18:249. [Internet]. Stockholm: Socialdepartementet; 2018. 24 juli 2018. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2018/04/prop.-201718249.
  2. UN. Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development. [Internet]. New York: The United Nation, General Assembly; 2015. [citerad 2020-01-07]. Hämtad från: https://sdgs.un.org/.
  3. Regeringen. Nationell strategi mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar. [Internet]. Stockholm; 2017. Hämtad från: https://www.regeringen.se/artiklar/2017/12/en-strategi-mot-hiv-aids-och-andra-smittsamma-sjukdomar/.
  4. InfCareHIV. InfCareHIV Årsrapport 2022. Stockholm: Region Stockholm; 2023. 2024-05-03. Hämtad från: https://infcarehiv.se/media/70/download.
  5. Carlander CM, L.,. : InfCareHIV Årsrapport 2021. Stockholm; 2022. Hämtad från: https://infcarehiv.se/media/66/download.
  6. Regeringskansliet Socialdepartementet samt SKR. God och nära vård 2023. En omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav. Överenskommelse mellan staten och SKR. 2023. Hämtad från: https://skr.se/download/18.6a40047a185e2f0179f1e22e/1674823955025/Overenskommelse_-_God_och_nara_vard-2023.pdf.
  7. SKR. Omställning till Nära vård. [Internet]. Sveriges Kommuner och Regioner; 2023. Hämtad från: https://skr.se/skr/halsasjukvard/utvecklingavverksamhet/naravard/omstallningtillnaravard.57446.html.
  8. Hall P, & Tornberg,. Hiv-kunskaper och attityder inom primärvården. FoUrapport 2017:2. Malmö: Malmö Högskola Fakulteten för hälsa och samhälle; 2017.
  9. Marcus JL LW, Alexeeff SE, Anderson AN, Hechter RC, Hu H, et al. . Comparison of Overall and Comorbidity-Free Life Expectancy Between Insured Adults With and Without HIV Infection, 2000-2016. JAMA Netw Open 2020;3(6):e207954 2020. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7296391/.
  10. Lazarus JV S-HK, Barton SE, Costagliola D, Dedes N, del Amo Valero J, et al. Beyond viral suppression of HIV–the new quality of life frontier. BMC medicine 2016;14(1):94. 2016. https://bmcmedicine.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12916-016-0640-4.
  11. P W. World Report: UNAIDS survey aligns with so-called fourth 90 for HIV/AIDS. The Lancet2019;393(10187):2188 6. 2019. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0140673619312310?via%3Dihub.
  12. UNAIDS. Confronting inequalities: lessons for pandemic responses from 40 years of AIDS. Report No: UNAIDS/JC3020E Global AIDS update Geneva: Joint United Nations Programme on HIV/AIDS (UNAIDS). 2021.
  13. Folkhälsomyndigheten och Referensgruppen för Antiviral terapi (RAV). Smittsamhet vid behandlad hivinfektion. 2019. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/smittsamhet-vid-behandlad-hivinfektion/
  14. McMillan JM, Krentz H, Gill MJ, Hogan DB. Managing HIV infection in patients older than 50 years. CMAJ. 2018;190(42):E1253-E8. DOI:10.1503/cmaj.171409.
  15. Poindexter K, Sharon,. Inclusion of “Older’ Adults with HIV. Journal of HIV/AIDS & Social Services. 2004;3(1):3-8. DOI:10.1300/J187v03n01_02.
  16. SCB. Efter 60 - En beskrivning av äldre i Sverige. Örebro: Statistiska centralbyrån; 2023. Hämtad från: https://www.scb.se/contentassets/c4ac9fb5ad10451aab0885b7160de9b0/be0701_2022a01_br_be51br2202.pdf.
  17. World Health Organization. Constitution. 1948. Hämtad från: https://www.who.int/about/governance/constitution#:~:text=The%20Constitution%20was%20adopted%20by,force%20on%207%20April%201948.
  18. Arman M, Ranheim A, Rydenlund K, Rytterström P, Rehnsfeldt A. The Nordic Tradition of Caring Science: The Works of Three Theorists. Nursing science quarterly. 2015;28(4):288-96. DOI:10.1177/0894318415599220.
  19. Dahlberg K, Segesten, S. Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur; 2010.
  20. Folkhälsomyndigheten. Att leva med hiv i Sverige – en studie om livskvalitet hos personer som lever med hiv. [Internet]. Solna; 2016. [citerad 3 januari 2017]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/a/att-leva-med-hiv-i-sverige-en-studie-om-livskvalitet-hos-personer-som-lever-med-hiv/.
  21. Folkhälsomyndigheten. Hälsa på lika villkor. Solna; 2022. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-vara-datainsamlingar/nationella-folkhalsoenkaten/.
  22. Folkhälsomyndigheten. Att leva med hiv i Sverige – En studie om livskvalitet hos personer som lever med hiv. Järfälla; 2016. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/a/att-leva-med-hiv-i-sverige-en-studie-om-livskvalitet-hos-personer-som-lever-med-hiv/
  23. Folkhälsomyndigheten. Att leva med hiv 2021–2022 –Resultat från enenkätundersökning blandpersoner som lever med hiv i Sverige. Solna; 2023. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/sexuell-halsa-hivprevention/hiv-och-sti/hiv-och-sti-prevention/att-leva-med-hiv-2021-2023/.
  24. Zeluf-Andersson G, Eriksson L, Schönnesson L, Nilsson-, Höijer J, Månehall PE, A- M.,. Beyond viral suppression: the quality of life of people living with HIV in Sweden. AIDS Care. 2018:1-10. DOI:10.1080/09540121.2018.1545990.
  25. Carlsson-Lalloo E, Berg M, Rusner M, Svedhem V, Mellgren Å. Sexual satisfaction and its associations with patient-reported outcomes in a cohort of women living with human immunodeficiency virus in Sweden. International Journal of STD & AIDS. 2022:09564624221100056. DOI:10.1177/09564624221100056.
  26. Hiv-Sverige. Leva livet-Att åldras med hiv. 2019. Hämtad från: http://www.leva-livet.se/.
  27. Howlett E. Hivmedvetenhet inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Borlänge kommun [Student thesis]: Malmö universitet/Hälsa och samhälle; 2019 [citerad 2020-11-03t09:58:48.799+01:00]. Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26268.
  28. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Rapport 2021:10, En lag som kräver omtag. Uppföljning av patientlagens genomslag, med en fördjupning om valfrihet.; 2021. Hämtad från: https://www.vardanalys.se/wp-content/uploads/2021/10/2021-10-En-lag-som-kr%C3%A4ver-omtag.pdf.
  29. Mattsson T. Intersektionalitet i socialt arbete : teori, reflektion och praxis. Tredje upplagan uppl. Malmö: Gleerups; 2021.
  30. Crenshaw K. Mapping the margins : intersecionality, identity politics, and violence against women of color. 1991.
  31. Fagrell Trygg N. Knowledge diversification in public health through intersectionality 2022 http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1651512&dswid=-6961.
  32. Goffman E. Stigma: notes on the management of spoiled identity. Harmondsworth: Penguin Books; 1990.
  33. Folkhälsomyndigheten. Konsekvenser på hivprevention och hälsa orsakade av rasism, homofobi och hivstigma – En kartläggande litteraturöversikt om intersektionellt stigma bland icke-vita hbtqi-personer. Solna; 2022. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/k/konsekvenser-pa-hivprevention-och-halsa-orsakade-av-rasism-homofobi-och-hivstigma-/.
  34. World Health Organization (WHO). Ageing: Ageism. 2021. Hämtad från: https://www.who.int/news-room/questions-and-answers/item/ageing-ageism#:~:text=Ageism%20refers%20to%20the%20stereotypes,of%20their%20culture's%20age%20stereotypes.
  35. Reinius M, Wiklander M, Wettergren L, Svedhem V, Eriksson LE. The Relationship Between Stigma and Health-Related Quality of Life in People Living with HIV Who Have Full Access to Antiretroviral Treatment: An Assessment of Earnshaw and Chaudoir's HIV Stigma Framework Using Empirical Data. AIDS and behavior. 2018;22(12):3795-806. DOI:10.1007/s10461-018-2041-5.
  36. Florom-Smith & De Santis. Exploring the Concept of HIV-related Stigma. Nursing Forum. 2012;47(3, July- September).
  37. Geter A, Herron AR, Sutton MY. HIV-related stigma by healthcare providers in the United States: a systematic review. AIDS patient care and STDs. 2018;32(10):418-24.
  38. Emlet CA. 'You're Awfully Old to Have This Disease': experiences of stigma and ageism in adults 50 years and older living with HIV/AIDS. Gerontologist. 2006;46(6):781-90. DOI:10.1093/geront/46.6.781.
  39. Folkhälsomyndigheten. Hiv i skuggan av utanförskap – En intervjustudie med migranter som lever med hiv i Sverige. Solna; 2022.
  40. Kong AM, Pozen A, Anastos K, Kelvin EA, Nash D. Non-HIV Comorbid Conditions and Polypharmacy Among People Living with HIV Age 65 or Older Compared with HIV-Negative Individuals Age 65 or Older in the United States: A Retrospective Claims-Based Analysis. AIDS patient care and STDs. 2019;33(3):93-103. DOI:10.1089/apc.2018.0190.
  41. Pourcher V, Gourmelen J, Bureau I, Bouee S. Comorbidities in people living with HIV: An epidemiologic and economic analysis using a claims database in France. PloS one. 2020;15(12):e0243529-e. DOI:10.1371/journal.pone.0243529.
  42. Taiwo BO, Romdhani H, Lafeuille M-H, Bhojwani R, Milbers K, Donga P. Treatment and comorbidity burden among people living with HIV: a review of systematic literature reviews. Journal of Drug Assessment. 2023;12(1):1-11.
  43. Guaraldi G, Orlando G, Zona S, Menozzi M, Carli F, Garlassi E, et al. Premature Age-Related Comorbidities Among HIV-Infected Persons Compared With the General Population. Clinical infectious diseases. 2011;53(11):1120-6. DOI:10.1093/cid/cir627.
  44. Bastard J-P, Fellahi S, Couffignal C, Raffi F, Gras G, Hardel L, et al. Increased systemic immune activation and inflammatory profile of long-term HIV-infected ART-controlled patients is related to personal factors, but not to markers of HIV infection severity. Journal of antimicrobial chemotherapy. 2015;70(6):1816-24. DOI:10.1093/jac/dkv036.
  45. Freiberg MS, Chang C-CH, Kuller LH, Skanderson M, Lowy E, Kraemer KL, et al. HIV Infection and the Risk of Acute Myocardial Infarction. JAMA internal medicine. 2013;173(8):1-9. DOI:10.1001/jamainternmed.2013.3728.
  46. Paisible A-L, Chang C-CH, So-Armah KA, Butt AA, Leaf DA, Budoff M, et al. HIV Infection, Cardiovascular Disease Risk Factor Profile, and Risk for Acute Myocardial Infarction. Journal of acquired immune deficiency syndromes (1999). 2015;68(2):209-16. DOI:10.1097/QAI.0000000000000419.
  47. Shah ASV, Stelzle D, Lee KK, Beck EJ, Alam S, Clifford S, et al. Global Burden of Atherosclerotic Cardiovascular Disease in People Living With HIV: Systematic Review and Meta-Analysis. Circulation. 2018;138(11):1100-12. DOI:10.1161/circulationaha.117.033369.
  48. Tyrberg E. On HIV in the elderly and vitamin B metabolism in HIV infection: University of Gothenburg; 2022.
  49. Zenebe Y, Necho M, Yimam W, Akele B. Worldwide Occurrence of HIV-Associated Neurocognitive Disorders and Its Associated Factors: A Systematic Review and Meta-Analysis. Frontiers in psychiatry. 2022;13:814362. DOI:10.3389/fpsyt.2022.814362.
  50. European AIDS Clinical Society (EACS). GUIDELINES Version 9.1 October 2018. 2018. http://www.eacsociety.org/files/2018_guidelines-9.1-english.pdf.
  51. Greene M, Steinman MA, McNicholl IR, Valcour V. Polypharmacy, Drug-Drug Interactions, and Potentially Inappropriate Medications in Older Adults with Human Immunodeficiency Virus Infection. Journal of the American Geriatrics Society. 2014;62(3):447-53. https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=104050259&site=ehost-live.
  52. Courlet P, Livio F, Guidi M, Cavassini M, Battegay M, Stoeckle M, et al. Polypharmacy, Drug-Drug Interactions, and Inappropriate Drugs: New Challenges in the Aging Population With HIV. Open Forum Infect Dis.6(12):ofz531.
  53. Livio F, Deutschmann E, Moffa G, Rrustemi F, Stader F, Elzi L, et al. Analysis of inappropriate prescribing in elderly patients of the Swiss HIV Cohort Study reveals gender inequity. Journal of Antimicrobial Chemotherapy (JAC). 2021;76(3):758-64. https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=148751873&site=ehost-live.
  54. Vinuesa-Hernando JM, Gimeno-Gracia M, Malo S, Sanjoaquin-Conde I, Crusells-Canales MJ, Letona-Carbajo S, et al. Potentially inappropriate prescriptions and therapeutic complexity in older HIV patients with comorbidities. International journal of clinical pharmacy. 2021;43(5):1245-50. DOI:10.1007/s11096-021-01242-1.
  55. Tyrberg E, Eden A, Eriksen J, Nilsson S, Treutiger CJ, Thalme A, et al. Higher plasma drug levels in elderly people living with HIV treated with darunavir. PloS one. 2021;16(2):e0246171. DOI:10.1371/journal.pone.0246171.
  56. Folkhälsomyndigheten. Allmänhetens kunskap om och attityder till hiv – En enkätundersökning i den svenska befolkningen. 2022. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/a/allmanhetens-kunskap-om-och-attityder-till-hiv-/.
  57. Folkhälsomyndigheten. Handledning för litteraturöversikter – Förutsättningar och metodsteg för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteratur vid Folkhälsomyndigheten. 2017. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/h/handledning-for-litteraturoversikter/.
  58. Arksey H, O'Malley L. Scoping studies: towards a methodological framework. International journal of social research methodology. 2005;8(1):19-32.
  59. Peters MDJ, Marnie C, Tricco AC, Pollock D, Munn Z, Alexander L, et al. Updated methodological guidance for the conduct of scoping reviews. JBI Evid Synth. 2020;18(10):2119-26. DOI:10.11124/jbies-20-00167.
  60. Rayyan Systems Inc. Rayyan. 2022. Hämtad från: https://www.rayyan.ai/.
  61. Hong Q, Pluye, P,, Fàbregues, S., Bartlett, G., Boardman, F., Cargo, M., Dagenais, P., Gagnon, M-P., Griffiths, F., Nicolau, B., O’Cathain, A., Rousseau. M-C. & Vedel, I., . Mixed Methods Appraisal Tool (MMAT), version 2018. 2018. http://mixedmethodsappraisaltoolpublic.pbworks.com/w/file/fetch/127916259/MMAT_2018_criteria-manual_2018-08-01_ENG.pdf.
  62. Levac D CH, O'Brien K. K. Scoping studies: advancing the methodology. Implementation Science. 2010. https://www.researchgate.net/publication/46380195_Scoping_Studies_Advancing_the_Methodology/link/5513f6670cf23203199ccde9/download?_tp=eyJjb250ZXh0Ijp7ImZpcnN0UGFnZSI6InB1YmxpY2F0aW9uIiwicGFnZSI6InB1YmxpY2F0aW9uIn19.
  63. PRISMA. PRISMA Flow Diagram. 2021. Hämtad från: https://www.prisma-statement.org/prisma-2020-flow-diagram.
  64. John MD, Greene M, Hessol NA, Zepf R, Parrott AH, Foreman C, et al. Geriatric Assessments and Association With VACS Index Among HIV-Infected Older Adults in San Francisco. J Acquir Immune Defic Syndr. 2016;72(5):534-41. DOI:10.1097/qai.0000000000001009.
  65. McGowan JA, Sherr L, Rodger AJ, Fisher M, Miners A, Anderson J, et al. Age, time living with diagnosed HIV infection, and self-rated health. HIV medicine. 2017;18(2):89-103. DOI:10.1111/hiv.12398.
  66. Mazonson P, Berko J, Loo T, Kane M, Zolopa A, Spinelli F, et al. Loneliness among older adults living with HIV: the "older old" may be less lonely than the "younger old". AIDS Care. 2021;33(3):375-82. https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=148883021&site=ehost-live.
  67. Allavena C, Hanf M, Rey D, Duvivier C, BaniSadr F, Poizot-Martin I, et al. Antiretroviral exposure and comorbidities in an aging HIV-infected population: The challenge of geriatric patients. PLoS One. 2018;13(9):e0203895.
  68. Jacomet C, Berl, Pauline, Guiguet M, Simon A, Rey D, et al. Impact of age on care pathways of people living with HIV followed up in hospital. AIDS Care. 2017;29(1):105-11. https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=119572127&site=ehost-live.
  69. Bernaud C, Sécher S, Michau C, Perre P, Fialaire P, Vatan R, et al. HIV-infected patients aged above 75years. Medecine et maladies infectieuses. 2020;50(1):43-8. DOI:10.1016/j.medmal.2019.04.001.
  70. Negredo E, Loste C, Puig J, Echeverría P, Fumaz CR, Muñoz-Moreno JA, et al. Accentuated aging associated with HIV in a Mediterranean setting occurs mainly in persons aged>70 years: a comparative cohort study (Over50 cohort). AIDS Care. 2022;34(2):155-62. DOI:10.1080/09540121.2021.1998314.
  71. Hosaka KRJ, Greene M, Premeaux TA, Jav, el S, Allen IE, et al. Geriatric Syndromes in Older Adults Living with HIV and Cognitive Impairment. Journal of the American Geriatrics Society. 2019;67(9):1913-6. https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=138498104&site=ehost-live.
  72. Caballero J, Ownby RL, Jacobs RJ, Thomas JE, Schweizer MS. Association Between Cognitive Tests and Antiretroviral Medication Adherence in Older Adults With HIV. Annals of Pharmacotherapy. 2019;53(2):151-8. https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=133798359&site=ehost-live.
  73. Choi BY, DiNitto DM, Marti CN, Choi NG. Impact of Mental Health and Substance Use Disorders on Emergency Department Visit Outcomes for HIV Patients. Western Journal of Emergency Medicine: Integrating Emergency Care with Population Health. 2016;17(2):153-64. https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=117652258&site=ehost-live.
  74. Ciccarelli N, Fabbiani M, Baldonero E, Fanti I, Cauda R, Giambenedetto SD, et al. Effect of Aging and Human Immunodeficiency Virus Infection on Cognitive Abilities. Journal of the American Geriatrics Society. 2012;60(11):2048-55. https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=104437934&site=ehost-live.
  75. Milanini B, Ciccarelli N, Fabbiani M, Limiti S, Grima P, Rossetti B, et al. Cognitive reserve and neuropsychological functioning in older HIV-infected people. Journal of Neurovirology. 2016;22(5):575-83. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26965299/.
  76. Cai S, Miller SC, Wilson IB. Trajectory of Physical Functioning Among Persons Living With HIV in Nursing Homes. Journal of the American Medical Directors Association. 2019;20(4):497-502. https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=135625640&site=ehost-live.
  77. Gongvatana A, Morgan EE, Iudicello JE, Letendre SL, Grant I, Woods SP. A history of alcohol dependence augments HIV-associated neurocognitive deficits in persons aged 60 and older. J Neurovirol. 2014;20(5):505-13. DOI:10.1007/s13365-014-0277-z.
  78. Miller SC, Cai S, Daiello LA, Shireman TI, Wilson IB. Nursing Home Residents by Human Immunodeficiency Virus Status: Characteristics, Dementia Diagnoses, and Antipsychotic Use. J Am Geriatr Soc. 2019;67(7):1353-60. DOI:10.1111/jgs.15949.
  79. Milanini B, Catella S, Perkovich B, Esmaeili-Firidouni P, Wendelken L, Paul R, et al. Psychiatric symptom burden in older people living with HIV with and without cognitive impairment: the UCSF HIV over 60 cohort study. AIDS Care. 2017;29(9):1178-85. https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=124091003&site=ehost-live.
  80. Nguyen AL, Davtyan M, Taylor J, Christensen C, Plankey M, Karpiak S, et al. Living With HIV During the COVID-19 Pandemic: Impacts for Older Adults in Palm Springs, California. AIDS Education & Prevention. 2021;33(4):265-75. DOI:10.1521/aeap.2021.33.4.265.
  81. Mannes ZL, Burrell LE, Dunne EM, Hearn LE, Whitehead NE. Contextualizing Psychosocial Determinants of Alcohol Use by Age Cohorts of Adults Living With HIV, Ages 50 and Older. JANAC: Journal of the Association of Nurses in AIDS Care. 2017;28(2):279-88. https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=121401458&site=ehost-live.
  82. Foebel AD, Hirdes JP, Boodram C, Lemick R, Tai JW, Comeau RL. Comparing the care needs of people living with and without HIV in Canadian home and long-term care settings. Can Commun Dis Rep. 2016;42(3):52-6.
  83. Foebel AD, Hirdes JP, Lemick R, Tai JW-Y. Comparing the characteristics of people living with and without HIV in long-term care and home care in Ontario, Canada. AIDS Care. 2015;27(10):1343-53. DOI:10.1080/09540121.2015.1058893.
  84. Sabranski M, Erdbeer G, Sonntag I, Stoehr A, Horst H-A, Plettenberg A, et al. Physical and mental health in HIV-infected patients with virological success and long-term exposure to antiretroviral therapy. AIDS Care. 2021;33(4):453-61. DOI:10.1080/09540121.2020.1733466.
  85. Marrone G, Mellgren Å, Eriksson LE, Svedhem V. High Concordance between Self-Reported Adherence, Treatment Outcome and Satisfaction with Care Using a Nine-Item Health Questionnaire in InfCareHIV. PLoS One. 2016;11(6):e0156916. DOI:10.1371/journal.pone.0156916.
  86. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Nära vård i sikte? Utvärdering av omställningen till en god och nära vård: delrapport 2021:8. . Stockholm; 2021.
  87. Guaraldi G, Francesco DD, Malagoli A, Zona S, Franconi I, Santoro A, et al. Compression of frailty in adults living with HIV. BMC Geriatrics. 2019;19(1):N.PAG-N.PAG. https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=138199333&site=ehost-live.

Bilagor

Du som vill ta del av bilagorna kan beställa dessa via e-post till Folkhälsomyndigheten. Ange artikelnummer och publikationens titel. Om utlämnandet av bilagor innebär en avgift kommer du att bli meddelad detta.

info@folkhalsomyndigheten.se

Bilaga 1: Sökhistorik

Bilaga 2: Tabell 1. Översikt över studiernas design och studiedeltagare

Bilaga 3: Flödesschema över sökträffar, granskningar och urvalsprocess med grund enligt PRISMA

Äldre personer som lever med hiv – en kartläggande litteraturöversikt om hälsa, livsvillkor, livskvalitet och utmaningar

Lyssna

Den här rapporten är en kartläggande litteraturöversikt av forskning om hälsa, livsvillkor, livskvalitet och utmaningar för personer som lever med hiv och är 60 år eller äldre. Frågor som utforskas handlar om upplevelser, förutsättningar och utmaningar som är viktiga för att trygga ett gott liv för äldre med hiv.

Resultaten visar på hälsoutmaningar för äldre personer med hiv. Dessa utmaningar kan relateras till olika kroppsliga symtom och fysisk förmåga, förutsättningar för att klara av aktiviteter i det dagliga livet samt kognitiva och psykosociala aspekter. Rapporten visar att hälsa, livsvillkor och livskvalitet bland äldre personer som lever med hiv främst har studerats med kvantitativa forskningsmetoder.

Rapporten baseras på 20 studier som är genomförda i främst USA, EU och Kanada.

Relaterad läsning

Författare: Folkhälsomyndigheten
Publicerad:
Artikelnummer: 24056