Denna rapport är en del av regeringsuppdraget om att förbättra barn och ungas livsmedelskonsumtion med särskilt fokus på socioekonomiska skillnader (diarienummer S2022/02969).

I rapporten sammanfattar vi resultat om barns och ungas livsmedelskonsumtion på nationell nivå som tidigare publicerats. Vi har även genomfört nya analyser av enkätundersökningar utförda av Folkhälsomyndigheten. Barns och ungas livsmedelskonsumtion har jämförts med rekommendationer för barns och ungas livsmedelskonsumtion. Vi har även genomfört en jämlikhetsanalys utifrån socioekonomi, kön och utländsk samt svensk bakgrund.

Cirka nio av tio barn når inte Livsmedelsverkets nuvarande kostråd att äta 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Ungefär hälften av barn och unga äter grönsaker dagligen, medan ungefär en tredjedel äter frukt dagligen.

Barn och unga äter för mycket energität och/eller näringsfattig mat som exempelvis godis, sockersötade drycker, bakverk, kakor, chips och andra salta snacks. Mer än en tredjedel av ungdomars energiintag kommer från sådan mat. Många barn dricker sötade drycker regelbundet och konsumtionen av läsk har ökat bland barn äldre än 11 år de senaste åren. Cirka två av tre barn i åldern 11–15 äter godis flera gånger i veckan. Barn yngre än 5 år äter också godis regelbundet, cirka en av tre äter godis flera gånger i veckan.

Äldre barn, 11–17 år, äter för lite fullkorn och nästan alla barn får i sig för mycket salt. Konsumtionen av rött kött och chark är också för hög. Barn och unga äter för lite fisk samt skaldjur.

Andelen barn och unga som konsumerar frukt och grönsaker har generellt minskat eller är oförändrat de senaste tio åren. Det är allt fler barn som konsumerar godis oftare än en gång i veckan. Även andelen barn och unga som konsumerar sötad dryck eller läsk ökar. Även konsumtionen av fisk minskar i de flesta åldersgrupperna. Det går inte att följa utvecklingen av konsumtionen av rött kött och chark, salt, fullkorn de senaste tio åren.

Utifrån utvecklingen ser vi alltså att barn och unga ökar sin konsumtion av livsmedel som inte bidrar till hälsa och minskar sin konsumtion av livsmedel som bidrar till hälsa. För att främja hälsan och minska konsumtionens klimat- och miljöpåverkan bör trenderna istället gå i motsatt riktning, ett ökat intag av frukt, grönsaker och fisk och skaldjur, samt ett minskat intag av godis, sötad dryck och läsk. Generellt finns lite data om barns och ungas livsmedelskonsumtions påverkan på klimat och miljö.

Barn som lever i familjer med högre socioekonomiska villkor äter oftare frukt och grönsaker dagligen jämfört med barn i familjer som har lägre socioekonomiska villkor. Barn som lever i familjer med högre socioekonomiska villkor äter oftare fisk enligt kostråden.

Det är mindre vanligt att äta frukt och grönsaker dagligen bland de som haft ekonomiska svårigheter jämfört med de som inte haft ekonomiska svårigheter bland unga. Skillnaden har växt de senaste tio åren.

Generellt är en det större andel flickor som äter frukt och grönsaker dagligen än pojkar, förutom bland små barn där det är små eller inga skillnader mellan könen. Flickornas konsumtion av frukt och grönsaker har dock minskat de senaste tio åren, vilket gör att skillnaderna mellan könen minskat. Skillnaden i konsumtion av godis och läsk mellan flickor och pojkar varierar i olika undersökningar. Pojkar äter mer rött kött och chark än flickor och saltintaget är också något högre bland pojkar än flickor.

Cirka en av tre barn, 11–15 år, med utländsk bakgrund äter frukt dagligen jämfört med en av fem barn med svensk bakgrund. Det finns inga skillnader i andelen som dagligen äter grönsaker mellan grupperna. Det är en lägre andel barn, 11–15 år, med utländsk bakgrund som äter godis eller dricker läsk mer än en gång i veckan jämfört med barn med svensk bakgrund. Riksmaten ungdom visar att ungdomar födda i Sverige äter mer energität och eller näringsfattiga livsmedel. Det finns även skillnader i andelen barn och unga som äter fisk utifrån härkomst. Det är en högre andel med svensk bakgrund som äter fisk mer än en gång i veckan jämfört med de med utländsk bakgrund.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag på nationella mål med indikatorer, samt insatsområden för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar livsmedelskonsumtion. Dessa förslag gäller hela befolkningen inklusive barn och unga. Uppdraget slutredovisades i februari 2024.

Myndigheterna har under 2024 fortsatt arbeta med det kompletterande uppdraget att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion, med särskilt fokus på grupper med lägre socioekonomiska villkor (diarienummer S2022/02969). Denna sammanställning är en del av det uppdraget.

I den här rapporten sammanfattar vi kunskap om barn och ungas livsmedelskonsumtion och jämför den med de förslagna nationella delmålen, samt näringsrekommendationer och kostråd för barn och unga. Vi har även genomfört en jämlikhetsanalys av livsmedelskonsumtionen, med avseende på socioekonomi, kön samt utländsk och svensk bakgrund.

Folkhälsomyndigheten

Anna Jansson

Enhetschef, hälsofrämjande levnadsvanor

Barn definieras som personer mellan 0 och 18 år.

Energitäta och/eller näringsfattiga livsmedelavser sådana livsmedel som innehåller relativt lite näringsämnen (vitaminer och mineraler), men mycket energi tack vare en hög andel socker och/eller fett (mättat). Livsmedel som inkluderas i denna beskrivning är här:socker och sirap, godis, bullar, kakor och andra söta bakverk, salta bakverk (till exempel pizza och pirog), efterrätter, glass, sockersötad dryck, alkoholhaltiga drycker och salta snacks. Sockersötade drycker räknas inte som energitäta livsmedel, endast näringsfattiga, och därför används benämningen energitäta och/eller näringsfattiga, för att även täcka in dessa.

Hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion tillgodoser hela befolkningens behov av näring och energi, i dag och i framtiden, på ett jämlikt sätt. Den främjar människors hälsa och livskvalitet och har en minimal miljöbelastning. Den bidrar till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling.

Livsmedelskonsumtion rör den totala mängden livsmedel som anskaffas och förbrukas av ett samhälle eller av olika grupper, inklusive de livsmedel som äts och de som kasseras eller används på annat sätt.

Matrelaterad hälsa är den del av hälsan som kan påverkas av livsmedelskonsumtionen.

Matmiljö (engelska food environment) är den del av livsmedelssystemet där människor interagerar med systemet för att välja, köpa och äta mat. Matmiljön är faktorer i den fysiska, sociala, digitala, ekonomiska och politiska miljön som påverkar vad människor äter, och därigenom deras matrelaterade hälsa. Det finns samhälleliga och personliga faktorer, och det är interaktionen mellan dessa som leder till befolkningens och individers val, köp och konsumtion av mat.

Socioekonomiska villkor för barn beror på sociala och ekonomiska faktorer som rör föräldrarna såsom utbildning, yrkesstatus och inkomst.

Unga definieras som personer mellan 16 och 25 år.

Tillgång till näringsrik mat varje dag är alla barns rätt. Det handlar om barns rätt till liv och utveckling (artikel 6) samt barns rätt till bästa möjliga hälsa (artikel 24) (1). Sedan 2020 är barnkonventionen lag i Sverige. För att tillgodose barns rätt till bästa möjliga hälsa, liv och utveckling behöver samhället vara hälsofrämjande och förebyggande åtgärder behöver genomföras. En ohälsosam livsmedelskonsumtion bland barn är negativt ur ett barnrättsperspektiv.

Allt fler barn och unga drabbas av sjukdomar och ohälsa där maten är en bidragande faktor, bland annat övervikt och obesitas (fetma), diabetes typ 2, dålig tandhälsa, förstoppning och psykisk ohälsa. Övervikt och obesitas kvarstår ofta i vuxen ålder och kan kopplas till flera cancerformer, hjärt- och kärlsjukdomar, leversjukdomar, depression och social stigmatisering (2, 3).

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag på nationella mål, indikatorer samt relevanta insatsområden för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Uppdraget redovisades till regeringen 6 februari 2024.

Myndigheterna föreslog två nationella mål för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion:

• Livsmedelskonsumtionen har bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa.
• Livsmedelskonsumtionens negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem har minskat och den positiva påverkan på biologisk mångfald och ekosystem har ökat.

För att nå målen behöver livsmedelskonsumtionen i Sverige förändras. Myndigheterna har även föreslagit sex delmål som beskriver de förändringar, på befolkningsnivå, i dagens konsumtion som är viktigast för att den ska bli mer hållbar och hälsosam. Även om vissa grupper i befolkningen behöver göra större förändringar än andra så gäller förändringarna såväl barn, unga som vuxna.

Enligt de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) (4), består en hälsosam kost av en i huvudsak växtbaserad kost med mycket grönsaker, frukt, bär, baljväxter, potatis, fullkorn, fisk och nötter samt måttlig mängd mejeriprodukter med låg fetthalt. Därutöver en begränsad mängd rött kött och charkprodukter, vitt kött, sockersötade drycker, alkoholhaltiga drycker och livsmedel med hög sockerhalt samt raffinerade spannmål. Dessa rekommendationer gäller även barn och unga. Angående köttkonsumtion är de nordiska näringsrekommendationerna max 350 gram i veckan (4).

De nordiska näringsrekommendationerna ligger till grund för de svenska kostråden, som håller på att uppdateras för vuxna. De kommer även ligga till grund för kostråd anpassade för barn och unga som uppdateras av Livsmedelsverket under 2025/2026. Följande kortfattade kostråd om hälsosamma matvanor eller hälsosam konsumtion gäller för friska vuxna och barn inför uppdateringen:

• Byt till fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
• Ät fisk och skaldjur – gärna 2–3 gånger per vecka.
• Ät mindre socker – minska särskilt på sötade drycker.
• Ät mindre rött kött och chark – gärna mindre än 500 gram per vecka.
• Ät mindre salt – men använd salt med jod.

För frukt och grönsaker skiljer sig kostråden mellan barn i olika åldrar och vuxna. Barn mellan fyra och tio år behöver ungefär 400 gram frukt och grönsaker per dag enligt Livsmedelsverkets råd. För barn under fyra år är det bra om frukt och grönsaker ingår i kosten varje dag, gärna vid varje måltid. Med stigande ålder behöver mängden ökas successivt så att de vid fyra år äter cirka 400 gram. För barn över 10 år och ungdomar gäller samma råd som för vuxna, det vill säga 500 gram frukt och grönsaker per dag. För spädbarn och barn 1–2 år finns särskilda råd (5-7).

Barns och ungas livsmedelskonsumtion formas av en rad faktorer. Matmiljö är faktorer i den fysiska, sociala, ekonomiska och politiska miljön som påverkar vår livsmedelskonsumtion och matrelaterade hälsa. Många faktorer i vår matmiljö, såsom utbud, pris, marknadsföring och tillgänglighet, men även kultur, socio-ekonomi och sociala normer, påverkar vad vi äter och kan öka risken för ohälsa.

Matmiljön kan delas in i två delar: samhälleliga och personliga faktorer. Det är interaktionen mellan dessa som leder till befolkningens och individers val, köp och konsumtion av mat och som påverkar hälsa och miljö (figur 1) (8).

Figur 1. Bilden visar de samhälleliga och personliga faktorerna i matmiljön som påverkar individens val, köp och konsumtion av mat.

Bearbetning av Turner med flera, Global Food Security 2018 (9).

Barn är en särskilt utsatt grupp när det gäller livsmedelskonsumtion eftersom de är starkt påverkade av sin omgivning och ännu inte har fullt utvecklade förmågor att göra medvetna val. Den matmiljö de vistas i kan påverka deras preferenser och vanor, ofta med fokus på ohälsosamma alternativ. Föräldrar spelar en central roll som förebilder och ansvariga för att skapa en trygg och hälsosam matmiljö i hemmet. Samhället har ett särskilt ansvar att skydda och stödja barn genom att skapa hälsosamma matmiljöer i skolor, förskolor och offentliga rum. Detta kan inkludera reglering av marknadsföring riktad mot barn, tillgång till hälsosam mat samt utbildningsinsatser för att öka medvetenheten kring hälsosamma val (10, 11).

De tidiga åren i livet är särskilt viktiga för att etablera acceptansen och preferenser för en hälsosam kost så att livsmedelskonsumtionen blir varierad och hälsosam. I början av barnets liv påverkas konsumtionen av familjen, sedan även av förskola och skola. Med växande ålder påverkas också barnen mer av vänner och övriga samhället via exempelvis TV, sociala medier och spel (10, 11).

Syftet med rapporten är att sammanställa information om barns och ungas livsmedelskonsumtion från olika nationella datakällor och undersökningar. Det finns mycket information om barns och ungas livsmedelskonsumtion, men den är inte sammanhållen.

I rapporten besvaras följande frågor:

• Hur ser barns och ungas livsmedelskonsumtion ut?
• Finns det skillnader i livsmedelskonsumtionen utifrån socioekonomiska villkor, kön eller svensk respektive utländsk bakgrund?
• Hur har livsmedelskonsumtionen utvecklats de senaste tio åren?

Vi har använt data från tidigare genomförda enkätundersökningar för att analysera barns och ungas livsmedelskonsumtion samt skillnader i livsmedelskonsumtion mellan olika befolkningsgrupper. Vissa av undersökningarna inkluderar registeruppgifter om till exempel vårdnadshavares utbildningsnivå eller födelseland. Vi har tagit med information om barns konsumtion från och med år 2014.

All data som tillhandahållits av Folkhälsomyndigheten, såväl register- som enkätdata, genomgick en inledande kvalitetsgranskning. Utifrån kvalitetsaspekt har vi krävt 100 observationer totalt i hela urvalet per variabel.

Vi har också sammanställt information från Livsmedelsverkets matvaneundersökningar, Riksmaten småbarn 2021–2024 (12) och Riksmaten ungdom 2016–2017 (13), samt inkluderat information från Pep-rapporten (14).

Populationen är barn och unga 0–25 år boende i Sverige. Barn definieras som dem mellan 0–18 år. Unga definieras som dem mellan 13–25 år. I vissa undersökningar, exempelvis Folkhälsoenkäten, används andra åldersintervall. Vi har därför inkluderat unga vuxna upp till 29 år i de fall där datamaterialet inte kunnat delas upp för yngre än 25. För varje datakälla specificeras populationen närmare.

De indikatorer eller data på livsmedelskonsumtion som presenteras i denna sammanställning föreslogs av Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten för att följa upp förslaget på delmål (3, 15). Flera av de indikatorer som föreslagits är så kallade utvecklingsindikatorer, alltså indikatorer som idag inte samlas in och följs upp. I tabell 1 finns en sammanställning av indikatorer, datakällor och åldersgrupper.

Skolbarns hälsovanor är ett internationellt forskningsprojekt som Världshälsoorganisationen (WHO) samordnar och som Folkhälsomyndigheten ansvarar för i Sverige. Studien genomförs vart fjärde år och Sverige har deltagit sedan 1985/86. Det är en enkätundersökning bland 11-, 13- och 15-åringar om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Under 2021/2022 genomfördes den tionde datainsamlingen, där närmare 42 000 elever från cirka 2 300 skolor över hela landet deltog. Syftet med studien är att öka kunskapen om levnadsvanor och förhållanden som är viktiga för barns och ungdomars hälsa, följa utvecklingen över tid samt göra jämförelser med andra deltagande länder. Läs mer om Skolbarns hälsovanor på Folkhälsomyndighetens webbsida (16).

Från undersökningen används följande indikatorer:

• Andelen som konsumerar frukt dagligen.
• Andelen som konsumerar grönsaker dagligen.
• Andelen som dricker läsk mer än en gång i veckan.
• Andelen som äter godis mer än en gång i veckan.

Den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?” (HLV) är Folkhälsomyndighetens befolkningsundersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Syftet med den nationella folkhälsoenkäten är att visa hur Sveriges befolkning mår och följa förändringar i hälsa och hälsans förutsättningar över tid. Mellan 2004 och 2016 genomfördes undersökningen varje år. Sedan 2016 genomförs den nationella folkhälsoenkäten vartannat år, med undantag av en extra omgång under 2021 med anledning av covid-19-pandemin (17). Sedan 2016 ingår fyra frågor om mat som används i denna sammanställning. Indikatorerna redovisas för gruppen unga 16–29 år. I undersökningen 2022 deltog över 1 700 personer mellan 16 och 29 år. Läs mer om Den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?” på Folkhälsomyndighetens webbsida (17).

Från undersökningen används följande indikatorer:

• Andelen som konsumerar grönsaker dagligen.
• Andelen som konsumerar frukt dagligen.
• Andelen som konsumerar fisk två gånger i veckan eller oftare.
• Andelen som dricker sötad dryck två gånger i veckan eller oftare.

Den nationella miljöhälsoenkäten, som Folkhälsomyndigheten ansvarar för, följer miljöns påverkan på hälsa genom enkätfrågor om miljörelaterade exponeringar, besvär och sjukdomar. Enkäten genomförs vart åttonde år för vuxna och vart åttonde år för barn. Senaste undersökningen för barn är från 2019. I den undersöks olika miljöfaktorers betydelse för barns hälsa. Närmre 50 000 vårdnadshavare har svarat på frågor om miljöhälsa hos barn i åldrarna 8 månader, 4 år och 12 år. Miljöhälsoenkäten genomfördes även 2023 och 2015 för personer över 18 år, vilka används i denna sammanställning. 2023 deltog över 7000 personer mellan 18 och 29 år. Läs mer om miljöhälsoenkäten på Folkhälsomyndighetens webbsida (18).

Från undersökningen används följande indikator:

• Andelen som konsumerar fisk två gånger i veckan eller mer.

Riksmaten ungdom 2016–2017 (härefter Riksmaten ungdom) är en matvaneundersökning Livsmedelsverket genomfört under läsåret 2016–2017. Ungdomar i årskurserna 5, 8 samt årskurs 2 på gymnasiet bjöds in att delta. Data omfattar 3 099 elever från 131 skolor. Elevernas mat och dryck registrerades med två webbaserade 24-timmars-recall och eleverna svarade på enkätfrågor om matvanor, livsstil och bakgrund. Det övergripande syftet med undersökningen är att undersöka ungdomars matvanor i ett nationellt representativt urval. Läs mer om Riksmaten ungdom på Livsmedelsverkets webbsida (19).

Från undersökningen används följande indikatorer:

• Medelintag av frukt i gram per dag.
• Andelen som konsumerar frukt dagligen.
• Medelintag av grönsaker i gram per dag.
• Andelen som konsumerar grönsaker dagligen.
• Andelen som konsumerar läsk mer än en gång i veckan.
• Genomsnittlig andel av totalt energiintag som kommer från energität och/eller näringsfattig mat.
• Medelintag av fullkorn i gram per dag.
• Andelen som konsumerar fisk 2 gånger i veckan eller oftare.
• Genomsnittligt antal gånger fisk konsumeras i veckan.
• Andelen som konsumerar fisk mindre än en gång i veckan.
• Medelintag av kött och chark i gram per dag och vecka.
• Medelintag av salt och natrium i gram per dag.

Riksmaten småbarn 2021–2024 (12) (härefter Riksmaten småbarn) är en matvaneundersökning Livsmedelsverket genomfört under 2021–2024. Livsmedelsverket har undersökt 1,5- och 4-åringars livsmedelskonsumtion och näringsintag. Drygt 1 800 småbarnsfamiljer rapporterade in data i form av digital matdagbok under två dagar. Det övergripande syftet med undersökningen är att undersöka barns matvanor i ett nationellt representativt urval. Läs mer om Riksmaten småbarn på Livsmedelsverkets webbsida (20).

Från undersökningen används följande indikatorer:

• Medelintag av frukt i gram per dag.
• Andelen som konsumerar frukt dagligen.
• Medelintag av grönsaker i gram per dag.
• Andelen som konsumerar grönsaker dagligen.
• Andelen som konsumerar godis, bullar, sockersötad dryck eller chips mer än en gång i veckan.
• Medelintag av fullkorn och fibrer i gram per dag.
• Andelen som konsumerar fisk 2–3 gånger i veckan.
• Medelintag av rött kött och chark i gram per dag.
• Medelintag av salt och natrium i gram per dag.

Enkätundersökningen Pep-rapporten genomförs årligen av SOM-institutet, Generation Pep och Karolinska Institutet, och är ett nationellt urval av föräldrar till barn 4–17 år. Vårdnadshavare svarar för sina barn och skattningarna gäller senaste sju dagarna (14). Resultaten som beskrivs i denna rapport har använts i Pep-rapporten 2024 (14) eller rapporten ”Hur mår små barn i Sverige?” (21) som är framtagna av SOM-institutet på Folkhälsomyndighetens begäran. Läs mer om pep-rapporten på Generation Peps webbsida (22).

Från undersökningen används följande indikatorer:

• Andelen som konsumerar frukt dagligen.
• Andelen som konsumerar grönsaker dagligen.
• Andelen som dricker sötad dryck mer än en gång i veckan.
• Andelen som äter godis mer än en gång i veckan.
• Andelen som äter fisk och skaldjur minst två gånger i veckan.

Barns socioekonomiska villkor beror på vårdnadshavares socioekonomiska position, alltså sociala och ekonomiska faktorer så som utbildning, yrkesstatus och inkomst. Socioekonomiska villkor har mätts på olika sätt i undersökningarna, se nedan.

För enkätundersökningen Pep-rapporten (1,5 och 4–5-åringar) används ekonomisk standard uppdelat i två grupper: ej låg nivå och låg nivå. Låg nivå avser ekonomisk standard i hushållet som är lägre än 60 procent av medianvärdet av disponibel inkomst per konsumenhet av riket.

I Riksmaten ungdom innebär låg hushållsinkomst en inkomst på mindre än 450 000 kronor per hushåll och år, mellan hushållsinkomst som 450 000–649 999 och hög hushållsinkomst (650 000 kronor eller mer). Registerdata från SCB har använts för att beräkna hushållens inkomst.

I den nationella folkhälsoenkäten har respondenterna svarat på frågan om de har haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar det senaste året. Utifrån svarsalternativen har respondenterna delats upp i dom som uppgett att de haft ekonomiska problem senaste året, och dom som inte haft ekonomiska problem senaste året.

För enkätundersökningen Pep-rapporten (1,5 och 4–5-åringar) har föräldrars utbildningsnivå delats in i: eftergymnasial, gymnasial och förgymnasial. Information om utbildningsnivå är hämtad från utbildningsregistret och baseras på högsta utbildning inom familjen.

I Riksmaten småbarn har föräldrars utbildningsnivå delats in i: kort utbildning (12 år eller mindre) samt lång utbildning (12 år eller mer). Registerdata från SCB har använts för utbildningsnivå. I Riksmaten ungdom har barnen delats in i tre grupper beroende på hushållets högsta avslutade utbildning: 9 år eller mindre, 10–12 år samt mer än 12 år. Registerdata från SCB har använts för utbildningsnivå.

Familjens socioekonomiska villkor (family affluence scale, FAS) är ett sammansatt mått på barnens, socioekonomiska villkor. Måttet används i Skolbarns hälsovanor. FAS är ett enkätsinstrument som undersöker familjens materiella tillgångar med hjälp av sex frågor. Frågorna handlar om familjens antal bilar, antal badrum, antal datorer, om barnet har eget rum, diskmaskin och antal utlandssemestrar under det senaste året. Skolbarnen delas in i kvintiler utifrån svaren och grupperas sedan in i tre grupper: låg, medelhög och hög FAS. FAS ger en samlad bild av skolbarnens socioekonomiska villkor.

I Skolbarns hälsovanor har individen svarat på frågan ”är du flicka eller pojke”. 2022 var alternativen: flicka, pojke eller annat. Gruppen annat har bedömts vara för liten för att undersökas i denna rapport. I den nationella folkhälsoenkäten och miljöhälsoenkäten hämtas uppgifter om individens kön från SCB:s register över totalbefolkningen. I Riksmaten ungdom och Pep-rapporten har frågan om barnets kön ställts, med alternativen flicka eller pojke. I Riksmaten småbarn har barnets personnummer använts för att klassificera kön.

Utländsk bakgrund kategoriseras antingen som att individens båda föräldrar är födda utanför Sverige, eller att individen själv är född utanför Sverige. Om individen endast har en förälder och denna är född utanför Sverige räknas detta som utländsk bakgrund. Denna indelning används för data från Skolbarns hälsovanor, den nationella folkhälsoenkäten och Riksmaten ungdom. I den nationella folkhälsoenkäten hämtas uppgifter om individen och individens vårdnadshavare från SCB:s register över totalbefolkningen. I Skolbarns hälsovanor och Riksmaten ungdom svarar barnen på frågor om vilket land barnet och dess föräldrar är från.

I miljöhälsoenkäten har respondenterna delats upp i svensk bakgrund, född i Norden eller övriga Europa och född i övriga världen. I miljöhälsoenkäten hämtas uppgifter om individen och individens vårdnadshavare från SCB:s register över totalbefolkningen. I Pep-rapporten delas respondenterna in i tre grupper: båda föräldrar födda i Sverige, en förälder född i Sverige samt båda föräldrar födda utomlands.

Grönsaker, baljväxter, frukt och bär innehåller många viktiga näringsämnen, inklusive fibrer. Att äta mycket av dessa livsmedel minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och obesitas, tjock- och ändtarmscancer, bröstcancer, lungcancer och död (oavsett orsak) (3). En låg konsumtion av baljväxter, frukt och grönsaker är en stor riskfaktor för ohälsa och död i Sverige (23). Men att äta mer frukt och grönsaker innebär inte automatiskt att konsumtionen av andra livsmedel minskar.

För barn under 4 år är kostrådet att frukt och grönsaker ingår i kosten varje dag, vid varje måltid. Med stigande ålder ökas mängden successivt så att de vid 4 års ålder äter cirka 400 gram per dag. För personer över 10 år rekommenderas 500 gram frukt och grönt per dag (5). I flera undersökningar finns information om hur ofta, men inte hur mycket barn och unga äter frukt och grönsaker. För att komma upp i 400–500 gram frukt och grönsaker per dag behöver man äta det flera gånger per dag. På grund av begränsningar i data har vi valt att dela in deltagarna i de som äter frukt eller grönsaker dagligen och de som inte äter frukt och grönsaker dagligen.

Sammanställningen visar att omkring hälften av barnen äter grönsaker dagligen, medan omkring en tredjedel av barnen äter frukt dagligen. I Generation Peps enkätundersökning 2024, bland barn 4–17 år, uppgav endast 14 procent att de åt rekommenderad mängd frukt och grönsaker föregående dag (14).

Det är en högre andel yngre barn som äter frukt och grönsaker dagligen i jämförelse med äldre barn. Exempelvis åt 60 procent av barn i åldern 4–5 år frukt dagligen (21), 30 procent av 11-åringarna och 17 procent av 15-åringarna. Fler i åldrarna 16–29 äter dock frukt dagligen (45 procent) 2022 i jämförelse med skolbarn 11–15 år (22 procent) 2021/2022. Liknande mönster finns för grönsaker. Störst andel småbarn, 1,5 och 4–5 år (12, 21), äter grönsaker dagligen och fler i åldrarna 16–29 år äter grönsaker dagligen i jämförelse med skolbarn 11–15 år.

I matvaneundersökningarna mäts mängden frukt och grönsaker per dag. 1,5 åringar äter 270 gram per dag i genomsnitt och 4-åringar äter liknande mängd, 278 gram per dag i genomsnitt. Bland alla deltagare i Riksmaten ungdom var medelintaget 233 gram per dag, men intaget varierade mycket (13). Mindre än tio procent av 4-åringarna (12) eller 11-17-åringarna åt tillräckligt mycket frukt och grönsaker (13).

Sedan 2014 har konsumtionen av frukt minskat eller varit oförändrad medan konsumtion av grönsaker har ökat något eller varit oförändrad. Exempelvis har andelen 11–15 åringar som äter frukt dagligen minskat med 6 procentenheter från 28 procent 2013/2014 till 22 procent 2021/2022. 42 procent av 11–15-åringar som äter grönsaker dagligen 2021/2022. Andelen 11–15 åringar som äter grönsaker dagligen har minskat från 41 procent 2013/2014 till 44 procent 2017/2018. För 16–29 åringar har andelen som äter grönsaker dagligen varit relativt stabil de senaste tio åren. Det finns endast skillnader mellan åren 2020 då 44 procent åt grönsaker, 2018 och 2014 då 48 respektive 49 procent åt grönsaker dagligen. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan det senaste året 2022 och tidigare år.

Daglig konsumtion av frukt är mindre vanligt hos 4–5 åriga barn till föräldrar med som högst förgymnasial eller gymnasial utbildning, jämfört med barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning. Föräldrarnas utbildningsnivå har däremot inget samband med barnens dagliga grönsakskonsumtion (21). I Riksmaten småbarn (1,5 och 4 år) äter barn vars föräldrar har hög utbildning något mer frukt och grönsaker jämfört med barn vars föräldrar har kort utbildning (12).

Bland ungdomar finns det inga skillnader i barns fruktkonsumtion utifrån föräldrars utbildning. För grönsakskonsumtion finns däremot skillnader. Barn vars föräldrar har högre utbildning äter mer grönsaker i jämförelse med barn vars föräldrar har lägre utbildning (13).

Barn 11–15 år med hög FAS äter i större utsträckning grönsaker dagligen än barn med medelhög FAS 2021/2022. 48 procent av dom med hög FAS äter grönsaker dagligen, medan siffran för dem med medelhög FAS är 42 procent. Inga skillnader fanns mellan gruppen med låg FAS och de andra grupperna.

En större andel barn mellan 11–15 år med hög FAS (27 procent) äter frukt dagligen i jämförelse med barn med medelhög FAS (20 procent) 2021/2022.

Daglig konsumtion av frukt och grönsaker är mindre vanligt hos 4–5 åriga barn i hushåll med låg ekonomisk standard, jämfört med barn i hushåll med ej låg ekonomisk standard (21). Det finns inga skillnader i fruktkonsumtion mellan äldre barn, 11–17 år, vars föräldrar har hög respektive låg hushållsekonomi (13). Däremot äter äldre barn mer grönsaker i hushåll med hög än låg hushållsekonomi (13).

Det är mindre vanligt att unga, 16–29 år, som haft ekonomiska svårigheter det senaste året äter frukt och grönsaker dagligen jämfört med dem som inte haft ekonomiska svårigheter. Skillnaden har också växt de senaste tio åren. Av dom som haft ekonomiska svårigheter 2021 uppger 51 procent att de äter grönsaker dagligen och 35 procent att de äter frukt dagligen, vilket är 16 respektive 11 procentenheter lägre än de som inte haft några ekonomiska svårigheter.

Andelen kvinnor, 16–29 år, som äter frukt och grönsaker dagligen är större i jämförelse med andelen jämnåriga män. Skillnaderna mellan könen minskar dock från 2014, då kvinnors konsumtion minskar. 2022 var det 71 procent av kvinnor, 16–29 år, som åt grönsaker dagligen, medan 58 procent av männen i samma ålder gjorde det, dvs en skillnad på 13 procentenheter. Även för daglig fruktkonsumtion finns stora könsskillnader, då 50 procent av kvinnorna i åldern 16–29 äter frukt dagligen och 40 procent av männen gör det, alltså en skillnad på 10 procentenheter.

Även Riksmaten ungdom från 2016–2017 visar att flickor åt mer frukt och grönsaker i jämförelse med pojkar (13). För skolbarn 11–15 år fanns inga könsskillnader i andelen som äter grönsaker dagligen eller frukt dagligen senaste mätningen 2021/2022, men 2013/2014 rapporterade en högre andel flickor (30 procent) att de åt grönsaker dagligen eller frukt dagligen jämfört med pojkar (25 procent). Även gällande daglig konsumtion av grönsaker har könsskillnader bland skolbarn 11–15 år minskat. 2021/2022 fanns inga skillnader mellan könen, men både 2017/2018 och 2013/2014 åt en större andel flickor grönsaker jämfört med pojkar. 2017/2018 var det 48 procent av flickorna och 41 procent av pojkarna som åt grönsaker dagligen, en skillnad på 7 procentenheter.

Bland små barn, 1,5 åringar och 4–5 åringar, finns inga könsskillnader i andelen som äter frukt eller grönt dagligen (12, 21). Riksmaten småbarn 2021–2024 visar att 1,5 åriga pojkar åt mer grönsaker, frukt och bär jämfört med jämnåriga flickor, men 4-åriga flickor åt mer grönsaker, frukt och bär än pojkar. Skillnaderna är dock små (12).

Bland skolbarn 11–15 år är det stora skillnader i fruktkonsumtion 2021/2022. Det är en större andel barn med utländsk bakgrund (31 procent) som äter frukt dagligen jämfört med barn med svensk bakgrund (19 procent). Skillnaden 2021/2022 uppgick till 12 procentenheter. Liknande skillnader finns 2017/2018 och 2013/2014. I Riksmaten ungdom uppgav en större andel elever med utländsk bakgrund i årskurs 2 att dem åt frukt och bär dagligen jämfört med barn med svensk bakgrund (13).

Inga skillnader i daglig grönsakskonsumtion finns mellan barn med utländsk respektive svensk bakgrund bland skolbarn 11–15 år något av mätåren. Detsamma gäller data från Riksmaten ungdom (13).

Ingen skillnad finns gällande andelen 4–5-åringar som äter frukt eller grönsaker dagligen mellan barn med utländsk och svensk bakgrund, när hänsyn tas till andra bakgrundsfaktorer som exempelvis hushållsekonomi, familjetyp och kön (21).

En av tre 16–29-åringar med svensk bakgrund åt grönsaker dagligen 2022. Motsvarande siffror var två av fem bland personer med utländsk bakgrund. 2020 är enda året det finns statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna, då 66 procent av dem med svensk bakgrund och 55 procent av dem med utländsk bakgrund åt grönsaker dagligen.

43 procent av dem med svensk bakgrund äter frukt dagligen och 49 procent av dem med utländsk bakgrund 2022. 2018 är enda året det finns statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna, då 46 procent av dem med svensk bakgrund åt frukt dagligen att jämföra med 55 procent av dem med utländsk bakgrund. Skillnaden är alltså 9 procentenheter.

Energitäta och näringsfattiga livsmedel bidrar med mycket energi, socker, fett (särskilt mättat) och salt men lite näring. En hög konsumtion kan därför innebära att energibehovet täcks utan att man får i sig tillräckligt med näring. Det kan i sin tur ge negativa hälsoeffekter. Att äta mycket av dessa livsmedel ökar risken för viktökning eller övervikt. Ett för högt intag av till exempel socker ökar även risken för karies, särskilt hos barn, och kroniska metabola sjukdomar såsom obesitas, fettleversjukdom och typ 2 diabetes.

För att främja folkhälsan behöver konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel minska. Till dessa livsmedel räknas godis, bullar, kakor och andra söta bakverk, feta och salta produkter (till exempel pizza och piroger), efterrätter, glass, sockersötad dryck, salta snacks, socker. Även alkoholhaltiga drycker räknas in (3).

Livsmedelsverket generella råd är att minska intaget av tillsatt socker. Om mer än tio procent av kalorierna kommer från tillsatt socker kan det vara svårt att inkludera näringsrik mat utan att överskrida kaloribehovet (24).

Totalt 37 procent av barn 4–5 år äter godis minst två dagar i veckan, och 78 procent dricker sötad dryck minst en gång i veckan enligt enkätundersökningen Pep-rapporten (21). Av 4-åringarna i Riksmaten småbarn äter 77 procent godis en gång per vecka eller mer och 39 procent dricker sockersötad dryck en gång i veckan eller mer. 26 procent av 4-åringarna äter chips eller andra salta snacks en gång i veckan eller mer (12). Resultatet för åldersgruppen varierar något med dessa undersökningar, men båda undersökningarna visar att det är en hög andel yngre barn som äter energitäta och näringsfattiga livsmedel. Riksmaten småbarn visar också att 13 procent av 1,5 åringar äter godis en gång i veckan eller mer, cirka en tredjedel äter bullar minst en gång i veckan och 12 procent äter chips eller andra salta snacks en gång i veckan eller mer (12).

Andelen barn 11–15 år som dricker läsk oftare än en gång per vecka är 50 procent 2021/2022 och det är 65 procent av barnen 11–15 år som äter godis mer än en gång i veckan. Andelen 16–29 åringar som dricker läsk mer än en gång i veckan är 53 procent 2022.

Data från Riksmaten ungdom visar att 36 procent av ungdomarnas energiintag kom från energität och/eller näringsfattig mat samt att intaget ökade med åldern, vilket gäller barn 11–17 år (25).

Andelen barn 11–15 år som äter godis mer än en gång i veckan har ökat med 14 procentenheter från 51 procent 2013/2014 till 65 procent 2021/2022. Andelen 11–15-åringar som drack sötad dryck ökade med 8 procentenheter mellan 2017/2018 och 2021/2022, från 42 procent till 50 procent. Mellan 2013/2014 och 2021/2022 är andelen oförändrad.

Andelen som konsumerar läsk mer än en gång per vecka i åldern 16–29 år har ökat de senaste tio åren. Exempelvis var det 2016 var det 48 procent som konsumerade läsk mer än en gång per vecka och 2022 var andelen 53 procent.

För 4–5-åringar fanns inga skillnader i andelen som äter godis mer än en gång i veckan eller oftare och heller inte andelen som dricker sötad dryck minst en gång i veckan utifrån föräldrars utbildning, när hänsyn tas till andra bakgrundsfaktorer (21). Riksmaten småbarn visar att 1,5 åringar vars föräldrar har kort utbildning oftare äter godis och snacks eller dricker läsk än barn till föräldrar med lång utbildning. 4-åringar vars föräldrar har kort utbildning äter oftare godis samt bullar och kakor än barn till föräldrar med lång utbildning.

Det är en lägre andel med låg FAS som äter godis och dricker läsk mer än en gång i veckan jämfört med dem med medelhög FAS 2021/2022, en skillnad som även märks i godiskonsumtionen 2013/2014. 2017/2018 fanns inga skillnader mellan grupperna med låg, medelhög och hög FAS gällande godis- och läskkonsumtion.

För 4–5-åringar fanns inga skillnader i andelen som äter godis minst två gånger i veckan eller dricker sötad dryck minst en gång i veckan beroende på föräldrars hushållsinkomst, när hänsyn tas till andra bakgrundsfaktorer (21).

Det var fler ungdomar, 11–17 år, i hushåll med låg inkomst än med hög inkomst som dricker läsk mer än en gång i veckan visar Riksmaten ungdom (13). Data från Riksmaten ungdom visar också att äldre barn med lägre socioekonomiska villkor äter mer energität och näringsfattig mat (i studien benämnt som utrymmesmat) än ungdomar med högre socioekonomiska villkor (26).

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan 16–29-åringar som har haft ekonomiska svårigheter och som inte haft ekonomiska svårigheter i andelen som dricker sötad dryck mer än en gång i veckan. 2022 var det 59 procent av dem med ekonomiska svårigheter som drack sötad dryck mer än en gång i veckan och 53 procent av dem utan ekonomiska svårigheter.

Det är fler pojkar (11–15 år) och unga män (16–29 år) som dricker läsk eller sötad dryck mer än en gång i veckan än flickor och unga kvinnor. Det finns dock inga skillnader mellan 4–5 åriga pojkar och flickor i konsumtion av sötad dryck minst en gång i veckan (21). Det finns ingen skillnad mellan könen i andelen 4–5-åringar (21) eller 11–15-åringar som äter godis mer än en gång i veckan. Utifrån data från Riksmaten ungdom åt flickor mer energität och näringsfattig mat i jämförelse med pojkar (26). I Riksmaten småbarn finns inga betydande skillnader mellan pojkar och flickor i hur ofta energität och näringsfattig mat konsumeras. 59 procent av männen 16–29 år konsumerar läsk mer än en gång i veckan och 48 procent av kvinnor 16–29 år, vilket är 11 procentenheters skillnad (12).

För 4–5-åringar finns skillnader i konsumtionen av sötad dryck utifrån föräldrars härkomst. Det är en lägre andel barn till föräldrar som växt upp i ett land utanför Norden som konsumerar sötad dryck minst en gång i veckan, jämfört med barn till föräldrar som växt upp i de nordiska länderna inklusive i Sverige, när hänsyn även tas till andra bakgrundsfaktorer så som hushållsinkomst och kön (21).

Läsåret 2021/2022 åt och drack fler barn, 11–15 år, med svensk bakgrund godis respektive läsk mer än en gång i veckan jämfört med barn med utländsk bakgrund. För läsk är skillnaden 8 procentenheter och för godis 9 procentenheter. Ingen skillnad mellan grupperna för konsumtionen av godis och läsk finns för tidigare undersökningsår.

Data från Riksmaten ungdom visar också att äldre barn, 11–17 år, födda i Sverige har högre genomsnittligt intag av energität och näringsfattig mat än barn födda utanför Sverige (26).

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan 16–29-åringar med svensk respektive utländsk bakgrund i andelen som dricker sötad dryck mer än en gång i veckan. 54 procent av dom med svensk och 52 procent av dom med utländsk bakgrund drack sötad dryck mer än en gång i veckan 2022.

Fullkorn är hela kärnan av spannmålet, exempelvis vete, råg, havre eller majs. Låg konsumtion av fullkorn är den största riskfaktorn för ohälsa och död kopplat till matvanorna i Sverige (27). Högre konsumtion minskar risken för död oavsett orsak (hjärt- och kärlsjukdom, stroke, cancer och typ 2-diabetes) (4, 28). Risken för sjukdom och död kan minska med 13–34 procent (28). Personer som äter mycket fullkorn har också lägre kroppsvikt, blodtryck och kolesterolvärden än andra. Ett högre intag av fullkorn i befolkningen främjar alltså folkhälsan (3).

Det finns vissa oönskade ämnen och miljöföroreningar i fullkorn och fullkornsprodukter, trots det bedöms nyttan av ett ökat fullkornsintag överväga riskerna (28). För stora mängder fullkorn kan dock orsaka magproblem bland barn (12). För barn finns inget kostråd eller rekommendation kring fullkorn, men ska inkluderas i en varierad kost och ökas succesivt med ålder.

I Riksmaten småbarn åt 1,5-åringarna i genomsnitt 30 gram per dag, vilket var något mer än 4-åringar, 27 gram per dag (12). Enligt Riksmaten ungdom hade 94 procent av ungdomarna ett för lågt intag av fullkorn (13).

Det finns inga uppgifter på utvecklingen av konsumtionen av fullkorn över tid de senaste tio åren bland barn och unga.

Det finns inga uppgifter om socioekonomiska skillnader i konsumtionen av fullkorn.

I årskurs 2 på gymnasiet finns skillnader mellan pojkars och flickors fullkornskonsumtion, 99 procent av pojkarna och 92 procent av flickorna når inte Livsmedelsverkets rekommendation för fullkorn. Bland barn i Riksmaten småbarn observeras inga betydande skillnader (12, 13).

Det finns inga uppgifter om skillnader i konsumtionen av fullkorn utifrån svensk respektive utländsk bakgrund.

För att främja folkhälsan behöver konsumtionen av fisk och skaldjur öka. Personer som äter mer fisk och skaldjur har lägre risk att drabbas av exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, obesitas och vissa cancerformer (29). Fisk och skaldjur innehåller viktiga näringsämnen för hjärnans utveckling och funktion.

Livsmedelsverkets kostråd är att äta fisk eller skaldjur 2–3 gånger per vecka. En förutsättning för att öka konsumtionen utan ökad klimat- och miljöpåverkan, är att byta från sorter med stor påverkan som till exempel odlad lax och odlade räkor, till sorter med mindre påverkan, som till exempel sill eller makrill fiskad ur hållbara bestånd (3, 5).

I Generation Peps undersökning av barn mellan 4–17 år åt 44 procent enligt kostråden för fisk och skaldjur 2023 (14). Bland 4–5 åringarna åt 44 procent enligt kostråden, medan färre barn äldre än 11 år gjorde det. I Riksmaten småbarn åt omkring en tredjedel av 1,5 åringarna fisk 2–3 gånger i veckan (12).

Bland unga, 16–29 år, äter 23 procent fisk två gånger i veckan eller mer, enligt Hälsa på lika villkor 2022. Utifrån data från Miljöhälsoenkäten är det endast 13 procent av unga, 18–29 år, som äter fisk två gånger i veckan eller mer 2023.

Andelen barn och unga som konsumerar fisk enligt livsmedelsverkets kostråd minskar. I Generation Peps undersökning av barn mellan 4–17 år har konsumtionen av fisk enligt kostråden minskat från 51 procent 2022 till 44 procent 2023 (14). Konsumtionen bland 18–29 åringar har även den minskat, från 18 procent 2015 till 13 procent 2023, en minskning med 5 procentenheter. Andelen som konsumerar fisk två gånger i veckan eller mer har varierat något i åldersgruppen 16–29 år. 2020 och 2021 var andelen lägst, då 20 procent konsumerade fisk två gånger i veckan eller mer. 2016 var andelen högst, då 25 procent konsumerade fisk två gånger i veckan eller mer. Skillnaden är 5 procentenheter. Mellan 2022 finns inga skillnader jämfört med tidigare år.

Ungdomar i Riksmaten ungdom, 12-åringar, 4–5 åringar och 1,5-åringar äter i större utsträckning fisk två gånger i veckan eller mer om dem kommer från familjer med högre utbildning i jämförelse med familjer med lägre utbildning. Skillnaderna är tydliga. Exempelvis skiljer fiskkonsumtionen mellan grupperna i årskurs 2 på gymnasiet, endast 23 procent av dem i hushåll med eftergymnasial utbildning uppgav att dem åt fisk mindre än en gång i veckan, jämfört med 41 respektive 65 procent bland dem i hushåll med gymnasial och förgymnasial utbildning (13).

Det är en lägre andel barn med låg hushållsekonomi som äter fisk två gånger i veckan eller mer, jämfört med barn med hög hushållsekonomi. Detta gäller samtliga undersökningar där den jämförelsen gjorts (12-14). Exempelvis rapporterar barn i Riksmaten ungdom ett högre fiskintag om de är från ett hushåll med hög inkomst, jämfört med om dem kommer från hushåll med låg inkomst (13).

17 procent av 16–29-åringar som haft ekonomiska svårigheter och 24 procent av dem som inte haft ekonomiska svårigheter åt fisk och skaldjur två gånger i veckan eller mer 2022. 2020 var enda året med statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna, då 15 procent av dem med ekonomiska svårigheter åt fisk och skaldjur två gånger i veckan eller mer samt 21 procent av dem utan ekonomiska svårigheter. Skillnaden var alltså 6 procentenheter.

I samtliga flickors konsumtion av fisk. Inte i någon datakälla finns skillnader mellan pojkar och flickor.

För 4-åringar och 12-åringar utifrån data från miljöhälsoenkäten finns inga skillnader mellan dem med svensk respektive utländsk bakgrund. När småbarn, 4–5 år, utifrån data från Generation Pep jämförs, och kontroller görs för andra bakgrundsfaktorer, finns inga skillnader mellan dem med utländsk och svensk bakgrund (21).

Riksmaten ungdom visar att barn 11–17 år med svensk bakgrund i större utsträckning äter fisk enligt kostråden, i jämförelse med barn med utländsk bakgrund (13). Data från miljöhälsoenkäten visar att det är en högre andel unga, 18–29 år, som är födda i Sverige (13 procent) som äter fisk dagligen 2023 jämfört med unga som är födda i Norden eller övriga Europa (7 procent). Det finns ingen skillnad mellan unga födda i övriga världen jämfört med de andra grupperna. 2015 finns ingen skillnad mellan grupperna.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan 16–29-åringar med svensk respektive utländsk bakgrund i andelen som äter fisk och skaldjur två gånger i veckan eller mer. 2022 var det 22 procent av dem med svensk bakgrund och 25 procent av dem med utländsk bakgrund som åt fisk och skaldjur två gånger i veckan eller mer.

För att främja folkhälsan och förebygga sjukdomar som tjock- och ändtarmscancer, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och njursjukdomar behöver konsumtionen av charkprodukter och rött kött minska. För att minska klimatpåverkan och minska negativ påverkan på ekosystem och biologisk mångfald behöver den totala konsumtionen av kött minskas. För att bidra positivt till ekosystem och biologisk mångfald bör en större andel av konsumtionen komma från kött som producerats med hänsyn till miljö och klimat. Minskningen behöver ske på befolkningsnivå och framför allt i de grupper som har högst konsumtion idag.

Idag finns inga särskilda rekommendationer för barns och ungas konsumtion av kött. Enligt nordiska näringsrekommendationerna ska vuxna äta maximalt 350 gram kött i veckan.

Konsumtionen av rött kött och chark har endast undersökts i Riksmaten ungdom och småbarn. Intaget av rött kött och chark är högt bland barn och unga i både Riksmaten småbarn och Riksmaten ungdom (12, 13). Riksmaten småbarn visar att medelkonsumtionen var 336 gram per vecka bland 1,5-åringar och 392 gram per vecka bland 4-åringar. Enligt Riksmaten småbarn äter hälften av 1,5-åringarna och 65 procent av 4-åringarna mer än dom nordiska näringsrekommendationerna, maximalt 350 gram rött kött och chark per vecka. Cirka två tredjedelar av konsumtionen utgjordes av charkprodukter (12). Enligt Riksmaten ungdom var genomsnittliga intaget 672 gram rött kött och chark i veckan. I Riksmaten ungdom uppgav 5 procent att de inte äter kött (13, 30).

Det finns inga uppgifter på utvecklingen av konsumtionen av rött kött och chark bland barn och unga de senaste tio åren.

Barn, 1,5-år och 4-år, till föräldrar med kort utbildning åt större mängd kött och chark, jämfört med barn till föräldrar med lång utbildning. Det var även en större andel småbarn vars föräldrar med kort utbildning som åt mer än kostrådets maxgräns, jämfört med barn till föräldrar med lång utbildning (12).

Pojkar äter mer rött kött och chark än vad flickor gör. Riksmaten ungdom visade att pojkar i årskurs 2 på gymnasiet åt dubbelt så mycket som flickor. Cirka 140 gram i genomsnitt för pojkar och 70 gram i genomsnitt för flickor. Även bland 1,5 och 4-åriga barn äter pojkar mer kött i genomsnitt än flickor (12, 13).

Det finns inga uppgifter om skillnader i konsumtionen av fullkorn utifrån svensk respektive utländsk bakgrund.

För att främja folkhälsan behöver saltkonsumtionen minska i befolkningen. I salt finns natrium som är viktigt för olika funktioner i kroppen, men för mycket natrium är kopplat till högt blodtryck (31). Högt blodtryck är den främsta riskfaktorn för ohälsa och förtida död i Sverige. Högt blodtryck är kopplat till insjuknande i hjärt-kärlsjukdom och till viss del diabetes och njursjukdomar. Ett högt intag av salt är den sjätte största riskfaktorn för ohälsa kopplat till matvanorna i Sverige (32, 33), 33). Ett för högt intag av salt för barn och unga kan leda till problem med hjärt- och kärlsjukdomar som vuxen.

Livsmedelsverkets generella råd är att minska på saltintaget (33). Befolkningsmålet i Sverige är 6 gram salt per dag och gäller barn från 10 år och vuxna, men barn bör äta mindre än så. Det rekommenderade maxintaget per dag av salt för 1–3 år är 2,75 gram och för 4–6-åringar 3,50 gram.

Medelintaget av salt var 5,6 gram per dag för 1,5 och 4 åringar, uppskattat från natrium i urin. Medelintaget av salt var 8 gram per dag för ungdomar i Riksmaten ungdom, uppskattat från natrium i urin. Saltintaget ökar också med åldern, äldre barn äter mer salt än yngre barn.

Det finns ingen data över utvecklingen av saltkonsumtionen över tid senaste tio åren.

Det finns inga uppgifter om skillnader i konsumtionen av salt utifrån socioekonomi.

Saltintaget är något högre bland pojkar än flickor. Samma trend återfinns bland unga vuxna (34).

Det finns inga uppgifter om skillnader i konsumtionen av fullkorn utifrån svensk respektive utländsk bakgrund.

Andelen barn och unga som konsumerar frukt och grönsaker har generellt minskat eller är oförändrat de senaste tio åren. För att främja hälsan bör barns och ungas frukt- och grönsakskonsumtion öka. Miljö- och klimatpåverkan varierar beroende på vilka frukter och grönsaker som äts, samt vad ökad frukt- och grönsakskonsumtion ersätter.

Det är allt fler barn som konsumerar godis oftare än en gång i veckan. Även andelen barn och unga som konsumerar sötad dryck eller läsk ökar. För att främja hälsa och minska inverkan på klimat och miljö bör konsumtionen av godis, sötad dryck och läsk minska.

Även konsumtionen av fisk minskar i de flesta åldersgrupperna. För 16–29-åringar har konsumtionen varierat, alltså både ökat och minskat sedan 2016. För att främja hälsa bör konsumtionen av fisk- och skaldjur öka. För att öka konsumtionen utan ökad miljö- och klimatpåverkan handlar det framförallt om att ersätta exempelvis rött kött med fisk samt att byta från sorter med stor påverkan som till exempel odlad lax och odlade räkor, till sorter med mindre påverkan, som till exempel sill eller makrill fiskad ur hållbara bestånd.

Utifrån utvecklingen ser vi att barn och unga ökar sin konsumtion av livsmedel som inte bidrar till hälsa och minskar sin konsumtion av livsmedel som bidrar till hälsa.

Det finns utmaningar att följa barns och ungas livsmedelskonsumtion regelbundet. Det saknas särskilt information om barn mellan 5 och 10 år, samt hur konsumtionen av salt, fullkorn, rött kött och chark utvecklas. Det saknas även data för att följa vilken effekt som barn och ungas livsmedelskonsumtion har på miljö och klimat. Mer frekventa matvaneundersökningar, men även enkätundersökningar som följer fler livsmedelsgrupper behövs. Fördelar med matvaneundersökningar är att det ger uppgifter på mängden som konsumeras inom olika livsmedelsgrupper. Uppföljning av barn och ungas livsmedelskonsumtion är viktigt för att fortsätta arbetet med att förebygga ohälsa och främja en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

Ytterligare utveckling kan göras kring att harmonisera frågor och svar för att kunna jämföra olika enkätundersökningar. Detta utvecklingsarbete bör ske i relation till de nya kostråd som släpps 2025/2026 av Livsmedelsverket. Ett exempel där enkätfrågorna harmoniserats är fiskkonsumtion, där enkätsvar kopplas kring det kostråd som finns.

Även försäljningsdata skulle kunna användas mer om privata aktörer ger tillgång till data från socioekonomiska eller geografiska områden, eller exempelvis ger möjligheten att studera barnfamiljers köp genom elektroniska kvitton. För att förändra livsmedelskonsumtionen behöver kommersiella aktörer stödja en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion, bland annat genom att stötta implementeringsforskning.

Barn och ungas matmiljö påverkar deras matvanor och på så sätt den matrelaterade hälsan. Matmiljö handlar till exempel om tillgång och tillgänglighet till mat, prissättning, marknadsföring, men även sociala normer (8).

Det går att förändra barns och ungas matvanor. Bland annat genom stödjande insatser till föräldrar samt kostpolicyer och rutiner för skolmåltider. Men det behövs även insatser på samhällsnivå, som att till exempel se över marknadsföringen av energitäta och näringsfattiga livsmedel, särskilt i den digitala miljön.

Både individbaserade insatser och insatser på samhällsnivå behövs för att barn ska få möjlighet till mer hälsosamma matvanor. Sådana insatser är även en förutsättning för att nå de globala målen för hållbar utveckling och alla barns rätt till bästa möjliga hälsa (artikel 24 i Barnkonventionen). Insatser är även viktiga för att nå det övergripande målet för folkhälsopolitiken om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Resultaten ger insikter i hur livsmedelskonsumtionen kan skilja sig mellan olika socioekonomiska grupper, kön och svensk eller utländsk bakgrund. De understryker behovet av riktade insatser och förebyggande åtgärder för att förbättra matvanor hos barn och unga samt minska ojämlikheten i matrelaterad hälsa. De åtgärder som tas för att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion behöver inkludera normarbete för att öka jämlikheten då pojkar äter mer kött och chark, eller ekonomiska styrmedel för att minska skillnaderna mellan de som bor i hushåll med lägre inkomster och dom som bor i hushåll med högre inkomster. Åtgärderna behöver sammantaget syfta till att öka den matrelaterade hälsan och minska skillnader mellan olika grupper.

1. Unicef. Barnkonventionen. 2025 [citerad 20250128]. Hämtad från: https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten.
2. Afshin A, Sur PJ, Fay KA, Cornaby L, Ferrara G, Salama JS, et al. Health effects of dietary risks in 195 countries, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. The lancet. 2019;393(10184):1958-72.
3. Folkhälsomyndigheten. En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion – Återredovisning av regeringsuppdrag [Elektronisk resurs]. 2024.
4. Blomhoff R. Nordic nutrition recommendations 2023 : integrating environmental aspects. Copenhagen: Nordic Council of Minsters; 2023. 9789289377225.
5. Livsmedelsverket. Barn och ungdomar 2-17 år. 2024. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/barn-och-ungdomar/barn-2-17-ar.
6. Livsmedelsverket. Barn 1-2 år. 2024. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/barn-och-ungdomar/barn-1-2-ar.
7. Livsmedelsverket. Kostråd. 2024. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad.
8. Folkhälsomyndigheten. Matmiljö. 2023. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/mat-fysisk-aktivitet-overvikt-och-fetma/mat/matmiljo/.
9. Turner C, Aggarwal A, Walls H, Herforth A, Drewnowski A, Coates J, et al. Concepts and critical perspectives for food environment research: A global framework with implications for action in low- and middle-income countries. Global Food Security. 2018;18:93-101.DOI: https://doi.org/10.1016/j.gfs.2018.08.003.
10. Pearce A, Dundas R, Whitehead M, Taylor-Robinson D. Pathways to inequalities in child health. Archives of disease in childhood. 2019;104(10):998-1003.
11. Scaglioni S, De Cosmi V, Ciappolino V, Parazzini F, Brambilla P, Agostoni C. Factors influencing children’s eating behaviours. Nutrients. 2018;10(6):706.
12. Livsmedelsverket. Riksmaten småbarn 2021–24 – Så äter småbarn i Sverige. Uppsala; 2024. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2024/riksmaten-smabarn-2021-24-sa-ater-smabarn.pdf.
13. Livsmedelsverket. Riksmaten Ungdom 2016-17 - Så äter ungdomar i Sverige. Del 1. Uppsala; 2018. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018-nr-14-riksmatenungdom-huvudrapport_del-1-livsmedelskonsumtion.pdf.
14. Gen-Pep. PEP-rapporten - Ekonomisk ojämlikhet bidrar til barnens hälsoklyfta. 2024. Hämtad från: https://generationpep.se/media/3650/pep_rapporten-2024_digital.pdf.
15. Folkhälsomyndigheten. Bilaga 2. Indikatorer för mål och delmål. 2024. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/publicerat-material/publikationer/24004/bilaga-2-indikatorer-mal-delmal-24004-2.pdf (PDF, 503 kB).
16. Folkhälsomyndigheten. Skolbarns hälsovanor. 2023. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/skolbarns-halsovanor/.
17. Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?”. 2024. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-vara-datainsamlingar/nationella-folkhalsoenkaten/.
18. Folkhälsomyndigheten. Miljöhälsoenkäten. 2024. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-vara-datainsamlingar/miljohalsoenkaten/.
19. Livsmedelsverket. Riksmaten Ungdom. 2024. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matvanor---undersokningar/riksmaten-ungdom.
20. Livsmedelsverket. Riksmaten småbarn. 2024. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matvanor---undersokningar/riksmaten-smabarn.
21. Folkhälsomyndigheten. Hur mår små barn i Sverige? Hälsa och hälsans förutsättningar bland barn i åldern 0-5 år.; 2024. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/795bb526ae7b4c9e9ff990b95fbab587/hur-mar-sma-barn-sverige.pdf (PDF, 12,8 MB).
22. Gen-Pep. Pep-rapporten. Hämtad från: https://generationpep.se/sv/fakta-och-rad/pep-rapporten/.
23. Livsmedelsverket. Kunskapsunderlag med förslag på mål och indikatorer som styr mot miljömässigt-, socialt- och ekonomiskt hållbar livsmedelskonsumtion. Uppsala; 2021. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2021/l-2021-nr17-kunskapsunderlag-av-mal-och-indikatorer.pdf.
24. Livsmedelsverket. Socker. 2025. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/kolhydrater/socker.
25. livsmedelsverket. Hur mycket, när och var konsumerar ungdomar söta drycker och energitäta, näringsfattiga livsmedel? Data från Riksmaten ungdom 2016-17. 2024. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2024/l-2024-nr-02-ungdomar-sota-drycker-och-energitata-naringsfattiga-livsmedel.pdf.
26. Lindroos AK, Moraeus L, Sipinen JP, Lemming EW, Patterson E. The Contribution of Foods and Beverages of Low Nutritional Value to the Diets of Swedish Adolescents, by Food Group, Time and Place. A Nationally Representative Study. Nutrients. 2021;13(7):2450. https://www.mdpi.com/2072-6643/13/7/2450.
27. IHME. Global Burden of Disease Study 2021 (GBD 2021) Data Resources. Hämtad från: https://ghdx.healthdata.org/gbd-2021.
28. Livsmedelsverket. Risk and benefit assessment of whole grain intake in the Swedish adult population. 2022. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2022/l-2022-nr-11-risk-and-benefit-assessment-of-whole-grain-intake-in-the-swedish-adult-population.pdf.
29. Livsmedelsverket. Råd om bra matvanor - risk- och nyttohanteringsrapport. Uppsala; 2015. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2015/rapp-5-hanteringsrapport-slutversion.pdf.
30. Livsmedelsverket. Bilaga 1. Livsmedelskonsumtionen idag och hur mycket den behöver förändras – bakgrund till delmålens målnivåer. 2024. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/publicerat-material/publikationer/24004/bilaga-1-livsmedelskonsumtionen-idag-hur-mycket-behover-forandras-24004-1.pdf (PDF, 551 kB).
31. on Nutrition EP, Foods N, NDA FA, Turck D, Castenmiller J, de Henauw S, et al. Dietary reference values for sodium. EFSA Journal. 2019;17(9).
32. (IHME) IfHMaE. Global Burden of Disease 2021: Findings from the GBD study. 2021. Hämtad från: https://www.healthdata.org/research-analysis/library/global-burden-disease-2021-findings-gbd-2021-study.
33. Livsmedelsverket. Salt - råd. 2024. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/salt.
34. Livsmedelsverket. Hur mycket salt äter vi i Sverige? En uppskattning av befolkningens saltintag från befintliga data. 2023. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/pm/2023/pm-2023-hur-mycket-salt-ater-vi-i-sverige.pdf.