År 2024 uppgav 43 procent av kvinnorna och 15 procent av männen att de ibland eller ofta avstår från att gå ut ensamma på grund av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Det var något vanligare bland personer med högst förgymnasial och gymnasial utbildning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning. Störst andel som uppgav att de avstått från att gå ut på grund av rädsla fanns i den yngsta åldersgruppen och det var särskilt vanligt bland kvinnor. Andelen var också högre i hushåll med de lägsta inkomsterna jämfört med hushåll med de högsta inkomsterna. Under perioden 2006–2024 sågs en uppgång i andelen personer som avstår från att gå ut ensamma på grund av rädsla.

År 2024 uppgav 5,4 procent av befolkningen att de har svårt att somna eller blir väckta av trafikbuller i närheten av bostaden. Andelen var högre bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning. Det var också vanligare bland personer födda i Europa (utanför Norden) och i övriga världen jämfört med födda i Sverige. Andelen med störd sömn på grund av trafikbuller var också högre i hushåll med de lägsta inkomsterna jämfört med hushåll med de högsta inkomsterna. Under perioden 2018–2024 sågs en svag uppgång i andelen som uppgav att de har svårt att somna eller blir väckta av trafikbuller i närheten av bostaden.

Målområde 5 i korthet. Siffrorna i bilden sammanfattas i Tabell 1, se rubrik Sammanfattande tabell.

In 2024, 43 per cent of women and 15 per cent of men said they sometimes or often refrained from going out alone for fear of being assaulted, robbed or otherwise harassed. It was somewhat more common among people whose highest level of education was compulsory level and upper-secondary level, compared with people with tertiary-level education. The highest proportion of those who reported having refrained from going out due to fear was in the youngest age group, and this was particularly common among women. The proportion was also higher in households with the lowest incomes compared with households with the highest incomes. The proportion of people who refrained from going out alone due to fear increased between 2006 and 2024.

In 2024, 5.4 per cent of the population said they had difficulty falling asleep or were woken up by traffic noise near their home. The proportion was higher among people with compulsory level and upper-secondary level education, respectively, compared with people with tertiary-level education. It was also more common among people born in Europe (outside the Nordic countries) and in the rest of the world compared with those born in Sweden. The proportion of those whose sleep is disturbed due to traffic noise was also higher in households with the lowest incomes compared with households with the highest incomes. Between 2018 and 2024, there was a slight increase in the proportion of those who said they had difficulty falling asleep or were woken up by traffic noise near their home.

Tillgång till ett bra boende och en god närmiljö är viktiga förutsättningar för en god och jämlik hälsa (1–3). Storlek och kvalitet på bostaden, samt sociala och fysiska faktorer i närmiljön är faktorer som har betydelse. Offentliga platser behöver utformas och underhållas så att de blir tillgängliga för alla. I områden med trygga miljöer blir det lättare att nyttja de utomhusmiljöer som främjar hälsa. Även kvaliteten på den fysiska miljön såväl inne som ute påverkar hälsan. I den byggda miljön är det främst luftföroreningar och buller från trafik som bidrar till sjuklighet och förtida död (4).

Folkhälsopolitikens målområden – Målområde 5: Boende och närmiljö

Utvecklingen inom målområdet följs med ett antal så kallade kärnindikatorer (se Faktaruta). Med indikator menar vi ett hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa som indikerar folkhälsans tillstånd och utveckling. I denna rapport presenteras resultat för kärnindikatorerna Avstått från att gå ut ensam på grund av rädsla och Störd sömn av trafikbuller. Kärnindikatorerna Kommuners underskott på bostäder till vissa grupper i utsatta situationer samt Trångboddhet redovisas inte då utvecklingsarbete med dessa indikatorer pågår.

Utöver kärnindikatorerna finns indikatorer inom målområde 5 som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden

Resultaten i denna rapport avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och Folkhälsostudio samt i ett webbverktyg där resultat på läns- och kommunnivå kan hämtas.

Resultat på läns- och kommunnivå

Översiktlig information om Sveriges folkhälsopolitik och dess genomförande, bland annat det folkhälsopolitiska ramverket med det övergripande folkhälsomålet, de åtta målområdena med fokusområden och indikatorer för uppföljning finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Avstått från att gå ut ensam av rädsla definieras här som andel personer som ofta eller ibland avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade.

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2024 års undersökning 28 procent som uppgav att de ibland eller ofta avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla. Skillnaden mellan könen var stor; bland kvinnor var den åldersstandardiserade andelen 43 procent och bland män 15 procent (figur 1). Den högre andelen bland kvinnor än män var statistiskt säkerställd och skillnaden kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till födelseland. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 1, val ej åldersstandardiserat).

Figur 1. Avstått från att gå ut ensam av rädsla (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024. Möjliga val: ej åldersstandardiserat

Länk till Figur 1. Avstått från att gå ut ensam av rädsla, 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2024 sågs en uppgång i andelen personer som uppgav att de ibland eller ofta avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla (figur 1). När hänsyn togs till ålder och födelseland var trenden statistiskt säkerställd både för kvinnor och män. Ökningen under perioden var 25 procent för kvinnor och 70 procent för män.

Bland personer (ej åldersstandardiserade resultat) 16–29 år uppgav 38 procent att de ibland eller ofta avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla, 2024 (figur 2). Bland personer 30–44 år var andelen 29 procent, i den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, var andelen 28 procent och bland personer 45–64 år samt 65–84 år var det 25 procent. Att avstå från att gå ut ensam av rädsla var särskilt vanligt bland kvinnor 16–29 år (figur 2, val kön). Den lägre andelen i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år, jämfört med personer 30–44 år (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland. Den högre andelen i åldersgruppen 16–29 år var statistiskt säkerställd endast för kvinnor.

Figur 2. Avstått från att gå ut ensam av rädsla (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 2. Avstått från att gå ut ensam av rädsla, 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 såg utvecklingen något olika ut för åldersgrupperna vad gäller andelen personer som avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla (figur 2). När hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång i samtliga åldersgrupper utom i åldersgruppen 65–84 år. En särskilt stor uppgång, men från en låg nivå, sågs bland män i de två yngsta åldersgrupperna.

Andelen (ej åldersstandardiserad) personer som 2024 uppgav att de ibland eller ofta avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla var 29 procent bland personer födda i Europa utanför Norden, 28 procent bland personer födda i Sverige respektive utanför Europa och 26 procent bland personer födda i Norden exkluderat Sverige (figur 3). Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen personer som avstått från att gå ut ensamma mellan personer födda i Sverige (jämförelsegrupp) och personer födda i övriga grupper av födelseländer när hänsyn togs till kön och ålder.

Figur 3. Avstått från att gå ut ensam av rädsla (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 3. Avstått från att gå ut ensam av rädsla, 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 såg utvecklingen något olika ut för de olika grupperna av födelseländer vad gäller andelen personer som avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla (figur 3). När hänsyn togs till kön och ålder sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 44 procent bland personer födda i Sverige och u ppgången var tydligast bland män. En svag nedgång sågs bland personer födda utanför Europa.

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25–84 år som uppgav att de ibland eller ofta avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla 33 procent bland personer med förgymnasial utbildning, 29 procent bland personer med gymnasial utbildning och 25 procent bland personer med eftergymnasial utbildning (figur 4). I samtliga utbildningsgrupper var det en högre andel bland kvinnor än bland män som uppgav att de avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla (figur 4, val kön). Den högre andelen bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildning jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till kön och födelseland.

Figur 4. Avstått från att gå ut ensam av rädsla (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 4. Avstått från att gå ut ensam av rädsla, 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 såg utvecklingen något olika ut för de olika utbildningsgrupperna vad gäller andelen personer som avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla (figur 4). När hänsyn togs till, ålder, kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång i samtliga utbildningsgrupper med undantag för kvinnor med förgymnasial utbildning.

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen personer 16–84 år som uppgav att de avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla 25 procent bland personer boende i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 27 procent bland personer med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 30 procent i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland personer med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var andelen 31 procent och bland personer med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) 33 procent (figur 5). Skillnaden mellan den högsta inkomstgruppen (jämförelsegrupp), där andelen som uppgett att de avstått från att gå ut på grund av rädsla var lägre jämfört med övriga inkomstgrupper och var statistiskt säkerställd och kvarstod för de tre grupper som hade lägst inkomster när hänsyn, utöver ålder, togs till kön, födelseland och utbildning. Skillnaden var dock större bland män än bland kvinnor (figur 5, val kön).

Figur 5. Avstått från att gå ut ensam av rädsla (andel i procent), 25–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 5. Avstått från att gå ut ensam av rädsla, 25–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2016–2024 såg utvecklingen i andelen personer som uppgav att de avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla något olika ut i inkomstgrupperna (figur 5). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och utbildning sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland män i alla inkomstgrupper men inte bland kvinnor.

Störd sömn av trafikbuller definieras här som andel personer som uppger att de dagligen eller varje vecka året runt har svårt att somna eller blir väckta av trafikbuller.

År 2024 uppgav 5,4 procent av befolkningen 16–84 år störd sömn av trafikbuller. Den åldersstandardiserade andelen var 5,3 procent bland kvinnor och 5,5 procent bland män (figur 6). Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män avseende att uppge störd sömn av trafikbuller, inte heller när hänsyn, utöver ålder, togs till födelseland. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 6, val ej åldersstandardiserat).

Figur 6. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2018–2024. Möjliga val: ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 6. Störd sömn av trafikbuller, 16–84 år, fördelat på kön, 2018–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2018–2024 sågs en svag uppgång i andelen kvinnor och män som uppgav störd sömn av trafikbuller (figur 6). När hänsyn togs till ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland både kvinnor och män.

Andelen (ej åldersstandardiserad) som 2024 uppgav en störd sömn av trafikbuller var 6,5 procent bland personer 16–29 år, 5,8 procent bland personer 30–44 år, 5,3 procent bland personer 45–64 år och 4,4 procent bland personer 65–84 år. I den äldsta gruppen 85 år och äldre var det 3,8 procent (figur 7). När hänsyn togs till födelseland var det en statistiskt säkerställd lägre andel bland män i åldersgruppen 65–84 år och en högre andel bland kvinnor 16–29 år som uppgav att de störts i sömnen av trafikbuller jämfört med 30–44-åringar (jämförelsegrupp).

Figur 7. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2018–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 7. Störd sömn av trafikbuller, 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2018–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2018–2024 sågs en svag uppgång i andelen som uppgav störd sömn av trafikbuller i alla åldersgrupper (figur 7). Även när hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång i alla åldersgrupper.

Andelen (ej åldersstandardiserad) personer som uppgav en störd sömn av trafikbuller var 10,7 procent bland personer födda utanför Europa, 7,1 procent bland personer födda i Europa (exkluderat Norden), 4,5 procent bland personer födda i Sverige och 3,4 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 8). Den högre andelen som uppgav störd sömn på grund av trafikbuller bland personer födda i Europa och utanför Europa jämfört med Sverige (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och ålder. Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan gruppen födda i övriga Norden jämfört med personer födda i Sverige.

Figur 8. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2018–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 8. Störd sömn av trafikbuller, 16–84 år, fördelat på födelseland, 2018–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2018–2024 såg utvecklingen av andelen som uppgav störd sömn av trafikbuller något olika ut (Figur 8). När hänsyn togs till ålder och kön sågs en statistiskt säkerställd ökning bland personer födda i Sverige och personer födda utanför Europa.

Figur 9. Det var mer än dubbelt så vanligt att få störd sömn av trafikbuller bland personer födda utanför Europa jämfört med personer födda i Sverige år 2024.

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25–84 år som uppgav en störd sömn av trafikbuller 10,2 procent i gruppen med förgymnasial utbildning, 6,3 procent i gruppen med gymnasial utbildning och 3,8 procent i gruppen med eftergymnasial utbildning (figur 10). Den högre andelen bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till kön och födelseland.

Figur 10. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2018–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 10. Störd sömn av trafikbuller, 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2018–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2018–2024 sågs en uppgång i andelen som uppgav störd sömn av trafikbuller i alla utbildningsgrupper (figur 10). Även när hänsyn togs till kön, ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång i alla utbildningsgrupper, undantaget män med eftergymnasial utbildning där trenden inte var statistiskt säkerställd.

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25–84 år som uppgav en störd sömn av trafikbuller 3,7 procent bland personer boende i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 4,3 procent bland personer med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 5,2 procent i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland personer med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var andelen 5,9 procent och bland personer i gruppen med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) 10,7 procent (figur 11). Skillnaden mellan gruppen med de högsta inkomsterna (jämförelsegrupp), där andelen som uppgett att de störts av buller var lägre, och de tre inkomstgrupperna med de lägsta inkomsterna var statistiskt säkerställd. När hänsyn, utöver ålder, togs till kön, födelseland och utbildning kvarstod en högre andel bland personer i de båda grupperna med de lägsta inkomsterna. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 11, val ej åldersstandardiserat).

Figur 11. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 25–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2018–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 11. Störd sömn av trafikbuller, 25–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2018–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2018–2024 sågs en svag uppgång i andelen som uppgav störd sömn av trafikbuller i alla inkomstgrupper (figur 11). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och utbildning var dessa trender statistiskt säkerställda i alla inkomstgrupper.

Uppgifterna om Avstått från att gå ut ensam av rädsla och Störd sömn av trafikbuller kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2024 respektive 2018–2024. Under 2006 till 2016 genomfördes undersökningen årligen och det nationella urvalet bestod då av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 genomförs den vartannat år med ett utökat nationellt urval (40 000–45 000 personer). År 2021 genomfördes en extra omgång med anledning av covid-19-pandemin. Andelen som besvarat enkäten har minskat från 60 procent 2006 till 39 procent 2024. Resultaten räknas upp till befolkningsnivå via kalibreringsviktning, vilket reducerar en del av den skevhet som olika stort svarsbortfall i olika grupper medför. Betydande bortfallsskevhet kvarstår dock för grupperna män 16–29 år, kvinnor 16–44 år samt personer med förgymnasial utbildning, vilket föranleder att resultaten för dessa grupper bör tolkas med viss försiktighet.

Indikatorn Avstått från att gå ut ensam av rädsla bygger på frågan "Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad?". Svarsalternativen är "Nej", "Ja, ibland" och "Ja, ofta". Andelen som svarat ja redovisas.

Indikatorn Störd sömn av trafikbuller bygger på frågan "Medför trafikbuller (väg-, tåg- eller flygtrafik), i eller i närheten av din bostad, några av följande störningar?". Sex olika situationer beskrivs, vardera med fyra ja-alternativ ("dagligen", "varje vecka året runt", "varje vecka vissa delar av året" och "mer sällan") och ett femte nej-alternativ ("aldrig"). Andelen som svarat att de dagligen eller varje vecka året runt har svårt att somna (delfråga 3) eller blir väckt (delfråga 4) av trafikbuller redovisas.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel i procent av befolkningen 16–84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildning. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för redovisningsgrupperna kön, utbildning och hushållets inkomst i figurerna. Åldersstandardiserade siffror redovisas överallt där det är möjligt, och visas som förinställt val i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i de olika redovisningsgrupperna och att den varierar över tid. Sveriges medelbefolkning 2021 används som standardpopulation.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och utveckling över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16–84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildning, där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildning beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, födelseland i fyra grupper, utbildning och hushållets inkomst fördelat på fem kvintiler (från lägsta till högsta disponibla inkomst). Jämförelsegrupperna är kvinnor, 30–44 år, födelseland Sverige, eftergymnasial utbildning och högsta inkomstkvintilen (kvintil 5).

I de statistiska analyserna justeras resultaten för de olika redovisingsgrupperna enligt följande: kön, ålder och födelseland justeras för varandra. Utbildning justeras för kön, ålder och födelseland. Hushållets inkomst justeras för kön, ålder, födelseland och utbildning. Dessa justeringar genomförs för att säkerställa att de funna skillnaderna inom en redovisninsgrupp, exempelvis utbildning, kan hänföras till just utbildning och inte en eller flera av de övriga redovisningsgrupperna.

Hushållets inkomst definieras som summan av hushållsmedlemmarnas inkomster inklusive kapitalinkomster, efter det att skatt och andra negativa transfereringar som tillexempel studielån dragits av, med hänsyn taget till hushållets storlek och sammansättning. Med detta mått antas alla personer inom ett hushåll ha samma inkomst. Hushållets inkomst kan redovisas från 2016 i indikatorn Avstått från att gå ut ensam av rädsla och från 2018 i indikatorn Störd sömn av trafikbuller.

En mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

1. Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa: förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa: slutbetänkande (SOU 2017:47). Stockholm: Regeringskansliet; 2017. [citerad 21 februari 2025]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/06/sou-201747/
2. Shaw M. Housing and public health. Annu Rev Public Health. 2004;25:397–418. doi: 10.1146/annurev.publhealth.25.101802.123036
3. Vetenskapliga Rådet för Hållbar Utveckling (VRHU). Människors hälsa i växande städer. Stockholm: VRHU; 2018. [citerad 21 februari 2025]. Hämtad från: https://ki.se/media/261934/download
4. European Environment Agency. Healthy environment, healthy lives: how the environment influences health and well-being in Europe. Luxemburg: Publications Office of the European Union; 2020. [citerad 21 februari 2025]. Hämtad från: https://www.eea.europa.eu/publications/healthy-environment-healthy-lives

Utveckling av kärnindikatorerna inom målområde 5. Utvecklingen av kärnindikatorerna i målområde 5 under mätperioden var negativ.