I den här publikationen sammanfattar Folkhälsomyndigheten narkotikasituationen i Sverige. Rapporten bygger på 2023 års data som rapporterats till EU:s narkotikamyndighet EUDA hösten 2024 samt delar av data från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2024 och CAN:s nationella skolundersökning 2024.

Cannabis är fortfarande den mest använda illegala drogen i Sverige 2023. Totalt 3,3 procent i åldrarna 16–64 år uppgav att de använt cannabis någon gång under det senaste året, och andelen har varit ungefär densamma under de senaste tio åren. Skolundersökningen år 2024 visar att bland skolelever i årskurs 9 uppgav 4,6 procent av pojkarna och 5,2 procent av flickorna att de använt cannabis någon gång. I gymnasiets år 2 var motsvarande andelar 14,7 procent respektive 12,5 procent. Under de senaste 20 åren har narkotikaanvändningen bland eleverna legat på ungefär samma nivå.

Under 2023 rapporterade Folkhälsomyndigheten 24 nya psykoaktiva substanser (NPS) till EU:s narkotikamyndighet EUDA:s system för tidig varning. Bland beslag av NPS i Sverige som rapporterats till Folkhälsomyndigheten ökar förekomsten av opioider och cannabinoider. Under 2023 reglerades 20 NPS som narkotika i Sverige och under 2024 föreslog Folkhälsomyndigheten reglering av ytterligare 26 substanser som narkotika.

År 2023 rapporterades totalt runt 34 000 narkotikabeslag från polis och tull. Medan antalet narkotikabeslag minskar, ökar volymen av beslagen av flera typer av narkotika, till exempel de tre vanligaste narkotikatyperna i Sverige: cannabis, amfetamin och kokain.

Narkotikaklassade läkemedel är en stor del av narkotikamarknaden och utgör runt 25 procent av antalet beslag av polisen. Beslagen av flera typer av narkotikaklassade läkemedel visar en uppåtgående trend, till exempel för alprazolam och oxikodon.

Trenden med ökande narkotikabrott bröts år 2020 och antalet anmälda brott har minskat sedan dess. År 2023 rapporterades 112 300 narkotikabrott, vilket är en minskning med 1 procent jämfört med 2022. Totalt delgavs 55 776 personer misstanke om narkotikabrott, varav 84 procent var män. De flesta narkotikabrott som rapporterades 2023 gällde användning och innehav, liksom tidigare år. Antalet anmälda narkotikabrott påverkas i hög grad av polisens och tullens spanings- och ingripandeverksamhet.

Inom den specialiserade öppenvården eller slutenvården fick totalt runt 26 800 personer vård för narkotikarelaterade huvuddiagnoser under 2023. Av dessa var 17 400 män (65 procent) och 9 400 kvinnor (35 procent), och genomsnittsåldern var 38 år. Bland förstagångsvårdade där en primärdrog kan identifieras ökar andelen som vårdas för sedativa och hypnotika, till exempel bensodiazepiner.

Hos Kriminalvården har antalet personer som fått narkotikarelaterad vård minskat med 54 procent de senaste fem åren.

Sedan i början av 2024 erbjuder alla regioner i Sverige sprututbyten, och även läkemedelsassisterad behandling (LARO) finns tillgänglig i alla regioner.

Under de senaste tio åren har färre personer smittats av hepatit C via injektion av droger i Sverige. Minskningen kan bland annat vara en effekt av att det finns fler program för sprututbyten och ökad tillgång till botande behandling.

Antalet narkotikarelaterade dödsfall har minskat med 30 procent mellan 2015 och 2023 och minskningen är störst bland männen. Under 2023 dog 474 personer, varav 324 män och 150 kvinnor. Opioider var involverade i 82 procent av de dödsfall där substansen eller de substanser som bidragit till dödsfallet kunnat identifieras.

Folkhälsomyndigheten samordnar och rapporterar varje år ett antal uppgifter om narkotikasituationen i Sverige till EU:s narkotikamyndighet (EUDA, tidigare EMCDDA). Rapporteringen omfattar bland annat användning av narkotika, narkotikabeslag och narkotikarelaterad vård och dödlighet. Syftet är att ge EU och dess medlemsstater en objektiv överblick över EU:s narkotikasituation och narkotikaproblem samt bidra till en faktabaserad grund för narkotikaförebyggande arbete.

Sverige arbetar för att uppnå målen som antogs i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Flera av delmålen kan direkt eller indirekt kopplas till narkotikaområdet, exempelvis insatser för att motverka narkotikaanvändning och spridning av smittsamma sjukdomar. I Sverige är det övergripande folkhälsopolitiska målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Sverige arbetar även för ett samhälle som är fritt från narkotika.

I den här publikationen sammanställer vi delar av 2023 års data som rapporterats till EUDA under hösten 2024. I tillägg redovisas delar av de senaste data från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2024 och CAN:s nationella skolundersökning 2024. Sammanställningen vänder sig till personer och aktörer som arbetar med frågan eller har ett intresse av den svenska narkotikasituationen, till exempel regionala och lokala samordnare inom relevanta områden, ideella organisationer, myndigheter och beslutsfattare.

Flera myndigheter och organisationer har bidragit till Folkhälsomyndighetens rapportering: Brottsförebyggande rådet, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Inspektionen för vård och omsorg, Kriminalvården, Nationellt forensiskt centrum, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Rapporten är framtagen av Nina Rehn-Mendoza i samarbete med andra utredare vid Folkhälsomyndigheten. Ansvarig enhetschef är Joakim Strandberg, Enheten för kunskapsstöd ANDTS.

Folkhälsomyndigheten

Josefin P Jonsson

Avdelningschef, Avdelningen för livsvillkor och levnadsvanor

Den vanligaste illegala drogen i Sverige är cannabis (ett samlingsnamn för marijuana och hasch). I Folkhälsomyndighetens senaste nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor från 2024 uppgav cirka 4 procent av befolkningen i åldrarna 16–64 år att de hade använt någon typ av narkotika under det senaste året, och totalt 3,3 procent svarade att de använt cannabis någon gång under det senaste året (figur 1). Den andelen har varit relativt stabil under de senaste tio åren, men med viss variation från år till år. Folkhälsoenkäten visade även att andelen män som använt cannabis var större än andelen kvinnor, och att användning av cannabis var vanligare bland yngre än äldre. I åldersgruppen 16–34 år uppgav totalt 6 procent att de använt cannabis under det senaste året, och 7,8 procent av männen och 4,1 procent av kvinnorna uppgav detta (figur 2).

I den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2022 och 2024 ses inga signifikanta förändringar i senaste årets användning av vare sig narkotika eller narkotikaklassade läkemedel.

Figur 1. Andelen 16–64-åringar som uppgett att de använt cannabis under det senaste året fördelat på kön, 2014–2024.

Sedan 2016 genomförs undersökningen Hälsa på lika villkor endast vartannat år, och det finns därför inga data för 2017 eller 2019. År 2021 gjordes en extrainsatt undersökning på grund av covid-19-pandemin.

Figur 2. Andelen 16–34-åringar som uppgett att de använt cannabis under det senaste året fördelat på kön, 2014–2024.

Sedan 2016 genomförs undersökningen Hälsa på lika villkor endast vartannat år, och det finns därför inga data för 2017 eller 2019. År 2021 gjordes en extrainsatt undersökning på grund av covid-19-pandemin.

Varje år gör Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) drogvaneundersökningen CAN:s nationella skolundersökning bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Under de senaste 20 åren har narkotikaanvändningen bland eleverna legat på ungefär samma nivå, men den brukar variera något från år till år. Andelen elever i årskurs 9 som någon gång använt narkotika uppgår till 6 procent, och 15 procent bland eleverna i gymnasiets år 2. Om man lägger till narkotikaklassade läkemedel utan läkares ordination ökar andelarna till 9 procent bland niorna och 18 procent bland eleverna i gymnasiets år 2. Cannabis är den vanligaste illegala drogen även bland skolelever. I undersökningen 2024 uppgav 4,6 procent av pojkarna och 5,2 procent av flickorna i årskurs 9 att de använt cannabis någon gång. I gymnasiets år 2 var motsvarande andelar 14,7 procent respektive 12,5 procent.

I undersökningen finns också en fråga om lustgas, och svaren 2024 visar att ungefär 2 procent av pojkarna och flickorna i årskurs 9 hade använt lustgas någon gång under det senaste året. I gymnasiets år 2 hade 4,9 procent av pojkarna och 4,4 procent av flickorna använt lustgas någon gång det senaste året. Lustgasanvändningen har minskat sedan det mättes för första gången 2022, bland elever i årskurs 9 med 50 procent och bland pojkar i gymnasiets år 2 med 60 procent och bland flickorna med 70 procent.

Varje år rapporterar Folkhälsomyndigheten nyupptäckta substanser till EUDA:s system för tidig varning (EWS). Under 2023 rapporterade Folkhälsomyndigheten 24 nya psykoaktiva substanser (NPS). Det var ungefär lika många som 2021 och 2022 men fler än 2020 (17 substanser) och färre än 2019 då omkring 40 nya substanser rapporterades (figur 3).

Figur 3. Antal NPS som Folkhälsomyndigheten rapporterat till EUDA:s system för tidig varning (EWS) fördelat på substansgrupp, 2019–2023.

I substanskategorin övriga ingår bland annat fenetylaminer, arylcyklohexylaminer och tryptaminer.

I beslag av NPS som rapporterats till Folkhälsomyndigheten under de senaste åren observeras en förändring bland opioider. Sedan 2021 har främst opioider tillhörande gruppen nitazener rapporterats. Fler tabletter innehållande nya syntetiska opioider beslagtogs och antalet dödsfall där nitazener identifierades var fler under 2023 än 2022. Flera nitazener har visats vara mycket starka och kan redan vid mycket små doser leda till andningsstillestånd och dödsfall. Under 2023 ökade även tillgängligheten av semisyntetiska cannabinoider som till exempel hexahydrocannabinol (HHC) i Sverige vilket avspeglades genom att flera nya substanser identifierades och att samtalen till Giftinformationscentralen ökade.

Beslag och samtal till Giftinformationscentralen indikerade också fortsatt stor tillgång till katinonen 3-CMC under 2023. FN:s narkotikakommission beslutade 2024 att reglera 3-CMC internationellt. 3-CMC kallas även kristall och är en narkotikaklassad drog med liknande effekter som amfetamin.

Under 2023 reglerades 20 NPS som narkotika i Sverige, varav sju katinoner och fem opioider, två cannabinoider och sex övriga substanser. En bensodiazepin reglerades som hälsofarlig vara under samma år. Under 2024 föreslog Folkhälsomyndigheten reglering av 26 substanser som narkotika varav femton opioider, sju cannabinoider, tre katinoner och en övrig substans. Vi föreslog även att fem andra ämnen skulle regleras som hälsofarlig vara. Vilka NPS som prioriteras i Folkhälsomyndighetens klassificeringsarbete beror bland annat på substansernas spridning och risker för hälsan. Eftersom opioider kan kopplas till många dödsfall är denna substansgrupp särskilt prioriterad.

Den svenska narkotikamarknaden består av både traditionella illegala droger, nya psykoaktiva substanser och icke-förskrivna narkotikaklassade läkemedel. Enligt sammanslagna uppgifter från polis och tull som har rapporterats till EUDA ökade det totala antalet narkotikabeslag under perioden 2013–2020, för att sedan minska (figur 4). År 2023 rapporterades runt 34 000 beslag (räknat som ett beslag per beslagstillfälle eller ärende), vilket är en minskning med 11 procent jämfört med 2022.

Figur 4. Totalt antal narkotikabeslag från polis och tull, 2013–2023.

Medan antalet narkotikabeslag minskar ökar volymen av beslagen av flera typer av narkotika. För de tre vanligaste narkotikatyperna i Sverige – cannabis, amfetamin och kokain – har volymen av beslag för tull och polis sammanlagt ökat betydligt de senaste åren (figur 5). Heroinbeslagen har dock minskat kraftigt (80 procent) sedan 2019. För ecstasy/MDMA beslagtog tull och polis sammanlagt cirka 190 000 tabletter vilket är en ökning sedan 2021 och 2022, men en minskning från 2019 då nästan 350 000 MDMA-tabletter beslagtogs.

Figur 5. Volymen av cannabis, kokain och amfetamin som beslagtagits av polis och tull, 2013–2023.

Narkotikaklassade läkemedel utgör en stor del av narkotikamarknaden. Cirka 25 procent av de beslag som görs av polis består av läkemedel. Av dessa cirka 12 000 beslag av narkotikaklassade läkemedel som gjordes av polisen 2023 var dryga 50 procent alprazolam och cirka 30 procent tramadol. Under 2023 beslagtog polis och tull nästan 1,4 miljoner tabletter tramadol och enbart polisen beslagtog även drygt 2,8 miljoner tabletter alprazolam (Tullverket redovisar inte beslagssiffror för enskilda hypnotika/sedativa). Beslagen av flera olika typer av narkotikaklassade läkemedel visar en uppåtgående trend, till exempel alprazolam och oxikodon.

Narkotikamarknaden på nätet utgör fortfarande en relativt liten andel av den totala marknaden men har ökat de senaste tio åren. Enligt polisens bedömning utgör internethandeln 3–14 procent av den totala narkotikamarknaden.

Antalet och volymen på beslag av narkotika beror till stor del på polisens och tullens prioriteringar och insatser, men också på andra faktorer såsom förändringar i införseln till Sverige och det globala utbudet av narkotika. De senaste åren har polisens och tullens arbete haft fokus på att bland annat kontrollera lastbilar och containrar, vilket resulterat i större mängder narkotika vid varje beslag.

I princip all narkotika på den svenska marknaden produceras utomlands och smugglas in i landet. De flesta beslag görs i den södra delen av landet, eftersom det är nära till kontinenten och det där finns strategiska transportpunkter såsom hamnar och Öresundsbron. Det förekommer även att narkotika distribueras via postförsändelser, ofta med kopplingar till försäljning på internet. Både försäljningen på internet och distributionen via postflödet har ökat stadigt under de senaste åren. Den 2 januari 2023 ändrades postlagen (2010:1045) för att ge brottsbekämpande myndigheter större möjlighet att motverka illegala flöden i den inhemska posten. Narkotikastrafflagen (1968:64) ändrades den 1 juli 2023 så att även försök och förberedelse till narkotikabrott och ringa narkotikabrott kriminaliserades, vilket innebär att beställning av narkotika kriminaliserades som försöksbrott. Ändringen i postlagen har lett till att cirka 8 000 postförsändelser med narkotika beslagtogs under 2023 och polisen bedömer att detta har haft en viss påverkan på den internetbaserade narkotikahandeln.

Sedan 1988 har CAN följt det inflationsjusterade gatupriset för olika typer av narkotika (ecstasy/MDMA och LSD sedan 2000). Datainsamlingen syftar till att fånga priser vid fysiska köp och inte vid onlineköp.

Flera typer av narkotika är i dag historiskt billiga. Trots detta ses ingen tydlig ökning i användning av narkotika i enkätundersökningar. År 2023 kostade amfetamin 200 kronor per gram, vilket är mindre en fjärdedel av prisnivån 1988 (i reala priser). Heroin har fallit lika kraftigt i pris under samma period. För hasch och kokain har realpriset halverats sedan 1988. Prisutvecklingen under de senaste fyra åren har varit oförändrad för marijuana, amfetamin, kokain, LSD och tramadol, medan priset har sjunkit cirka 10 procent för hasch, brunt heroin och alprazolam. De enda reala priser som stigit sedan 2019 är för vitt heroin och ecstasy/MDMA, kring 10 procent vardera.

Narkotikabrotten tillhör de brottskategorier där antalet anmälda brott i hög grad påverkas av polisens och tullens spanings- och ingripandeverksamhet. Under perioden 2013–2016 var antalet anmälda narkotikabrott relativt oförändrat, men ökade sedan fram till 2020. År 2021 vände den uppåtgående trenden för att 2023 hamna på runt 112 300 anmälda narkotikabrott (figur 6). Det var en minskning med 1 procent jämfört med 2022. Totalt delgavs 55 776 personer misstanke om narkotikabrott, varav 84 procent var män. De flesta narkotikabrott som rapporterades 2023 gällde användning och innehav, liksom tidigare år. Totalt rapporterades cirka 103 000 brott av dessa typer, vilket motsvarar 92 procent av alla anmälda narkotikabrott. Cirka 8 procent av alla anmälda brott gällde överlåtelse och endast 0,3 procent framställning (8 879 respektive 336 brott).

En stor andel av Kriminalvårdens klienter är dömda för narkotikabrott. Enligt data för alla intagna på fängelse den 1 oktober 2023 var narkotikabrott enligt narkotikastrafflagen eller smuggling av narkotika enligt smugglingslagen huvudbrottet för 31 procent av klienterna.

Figur 6. Antal anmälda brott mot narkotikastrafflagen, totalt samt fördelat på innehav och användning, 2013–2023.

Under 2023 är antal anmälda brott för drograttfylleri (12 600 fall) på samma nivå som 2022, medan anmälda brott för smuggling (drygt 2 800 fall) har ökat med 19 procent från 2022 till 2023 (figur 7).

Figur 7. Antal anmälda brott för drograttfylleri samt narkotikasmuggling, 2014–2023.

Inom sjukhusbaserad slutenvård och/eller specialiserad öppenvård fick totalt runt 26 800 personer vård för narkotikarelaterade huvuddiagnoser under 2023. Av dessa var 17 400 män (65 procent) och 9 400 kvinnor (35 procent) och genomsnittsåldern var 38 år.

Antalet förstagångsvårdade personer (det vill säga de personer som för första gången fått sjukhusbaserad vård för narkotikarelaterade huvuddiagnoser) är 8 423 år 2023, varav 57 procent är män och 43 procent är kvinnor. Den största åldersgruppen utgörs av 15–19-åringar (1 572 personer). Bland förstagångsvårdade är det vanligast att ha använt flera substanser i kombination, vilket betyder att en specifik drog inte är möjlig att identifiera som huvudorsak till vårdtillfället. I de fall en specifik drog har varit möjlig att identifiera som huvuddiagnos har sedativa/hypnotika (till exempel bensodiazepiner), stimulantia som amfetamin (ej kokain) samt kokain ökat mest (figur 8).

Figur 8. Primärdrog bland personer som för första gången fått vård för narkotikarelaterade huvuddiagnoser inom sjukhusbaserad specialiserad öppenvård och slutenvård, 2014–2023.

För vissa typer av narkotika ses könsskillnader i primärdrog bland förstagångsvårdade, där kvinnor dominerar i kategorin sedativa och hypnotika (som innehåller narkotikaklassade läkemedel som bensodiazepiner) medan män ligger högre i alla andra kategorier (figur 9).

Figur 9. Primärdrog, redovisat för män och kvinnor, som första gången fått vård för narkotikarelaterade huvuddiagnoser inom sjukhusbaserad specialiserad öppenvård och slutenvård år 2023.

Under 2023 skrevs 798 vuxna individer in för tvångsvård på LVM-hem och de allra flesta (97 procent) med stöd av lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Bland dessa identifierades 421 individer som inte hade alkohol som primärdrog och som svarade på inskrivningsenkäten. Majoriteten var män (59 procent) och genomsnittsåldern var drygt 31 år. Antalet intagna individer varierar något under senaste åren, men med en liten minskning med cirka 12 procent sedan 2019 och 2020. Av de 421 personer som ingår i rapporteringen var den vanligaste substansgruppen stimulantia, andra än kokain (varav 94 procent amfetamin) och den näst vanligaste substansgruppen opioider (varav 56 procent heroin).

Antalet personer som fått narkotikarelaterad vård inom Kriminalvården minskade stadigt 2018–2023 (då jämförbara mätningar utfördes), från cirka 2 600 personer till cirka 1 200 personer. År 2023 var majoriteten män (89 procent) och genomsnittsåldern för män och kvinnor var 35 respektive 36 år.

Minskningen beror dels på att man inom Kriminalvården i högre grad prioriterar behandling för kriminalitet och våldsbrott, och på att beroendevård även kan fås av andra aktörer, till exempel primärvården.

Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) är en stöd- och behandlingsåtgärd som bland annat ska förebygga återfall, förbättra social funktion och minska medicinska komplikationer, smittspridning och dödlighet. Flera av insatserna har även ett rehabiliterande syfte för patienterna.

Antalet patienter som hämtat ut något av de läkemedel som används inom LARO har ökat under de senaste tio åren, enligt Socialstyrelsens läkemedelsregister. År 2023 var nästan 4 700 individer från 20 års ålder registrerade i läkemedelsregistret med ett recept på något av de läkemedel som används inom LARO, vilket var omkring 1 200 fler individer än 2013. En betydande andel LARO-läkemedel utgörs dock av rekvisitionsläkemedel, alltså läkemedel som lämnas ut på mottagningen istället för att hämtas ut på apotek. De registreras då inte i läkemedelsregistret. Det finns inga uppgifter om antalet LARO-patienter som får sina läkemedel via mottagningarna. Det totala antalet patienter i LARO-behandling är därmed okänt.

I Sverige erbjuder samtliga regioner LARO och majoriteten av LARO-enheterna finns inom offentlig sektor, vilket inkluderar både Statens institutionsstyrelses institutioner och Kriminalvårdens anstalter.

Enligt tidigare beräkningar som presenterades 2023 skattade Folkhälsomyndigheten att 63 000–83 000 personer i Sverige hade ett problematiskt narkotikabruk under perioden 2007–2020. År 2007 skattades antalet till 80 000 personer och 2018–2020 låg det relativt stabilt runt 70 000 personer. Gruppen omfattar genomgående fler män än kvinnor. Denna skattning visar en högre förekomst av problematiskt narkotikabruk än tidigare skattningar. Skattningarna har dock genomförts med olika metoder, vilket gör det svårt att jämföra resultaten.

Personer som injicerar droger löper ökad risk för att infekteras av sjukdomar såsom hepatit B, hepatit C och hiv. Dessa sjukdomar sprids framför allt genom delning av injektionsverktyg, till exempel kanyler och sprutor. Sedan i början av 2024 erbjuder alla regioner sprututbytesprogram för att minska spridningsrisken, men det behövs i fler städer i varje region. På sprututbyten kan personer som injicerar droger byta sina använda injektionsverktyg mot nya oanvända verktyg, och även få tillgång till basal hälso- och sjukvård såsom gratis testning av hiv, hepatit B och C samt vaccination mot hepatit B. Programmen hänvisar även individer vid behov till annan tillgänglig stöd och hjälp, till exempel LARO eller socialtjänsten. Programmen ska löpande motivera personer som injicerar droger till rehabilitering och ett narkotikafritt liv.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) rapporterar att det under 2023 fanns 30 sprututbytesprogram med drygt 6 100 klienter, och att det totalt distribuerades cirka 2,4 miljoner injektionsnålar samt 1,9 miljoner kanyler och 2 500 naloxonkit.

Personer som injicerar droger är en särskilt riskutsatt grupp när det gäller hepatit C. I dag finns dock effektiva mediciner för att behandla infektionen, och ett av WHO:s fastställda mål är att eliminera hepatit C i världen till 2030.

Under 2023 rapporterades knappt 1 000 fall av hepatit C, vilket är något färre än 2022, och fall rapporterade med Sverige som smittland minskade också (661 fall). Den vanligaste smittvägen var injektion av droger med oren injektionsutrusning, vilket rapporterades för 555 fall. Merparten av dessa personer uppges ha smittats i Sverige (492 fall). Av dessa var 29 procent kvinnor (142 fall), vilket är på samma nivå som föregående år. Unga och unga vuxna, 15–24 år, utgjorde 7 procent (35 fall) av de som smittats i Sverige via injektion av droger, vilket är en minskning jämfört med 2022.

Under den senaste tioårsperioden ses en minskning av antalet som smittats av hepatit C via injektion av droger med oren injektionsutrustning i Sverige (figur 10). Minskningen kan bland annat vara en effekt av att det finns fler program för sprututbyten och ökad tillgång till botande behandling. Till exempel erbjuder fängelser behandling av hepatit C med direktverkande antivirala läkemedel.

Spridningen av hiv och hepatit B inom Sverige är fortsatt mycket begränsad. Under 2023 rapporterades några enstaka fall av hiv eller hepatit B via injektion av droger med oren injektionsutrustning i Sverige. Sprututbytesprogrammen kan ha bidragit till minskad smittspridning, bland annat genom att erbjuda vaccination mot hepatit B till personer som injicerar droger. Även fängelser erbjuder vaccinationsprogram mot hepatit B.

Figur 10. Antalet rapporterade fall av hepatit C per smittväg bland de som infekterats i Sverige, 2014–2023.

Annan anledning/uppgift saknas inkluderar till exempel blod eller blodprodukt, sexuell kontakt med motsatt kön, män som har sex med män och uppgift saknas.

Varje år samlar EUDA in uppgifter om antalet narkotikarelaterade dödsfall. EUDA använder ett mått som skiljer sig något från det som används i den svenska officiella statistiken (läkemedels- och narkotikaförgiftningar), men båda måtten visar på en minskning av antalet dödsfall sedan det högsta antalet registrerade dödsfall 2015. Antalet dödsfall har minskat med 30 procent mellan 2015 och 2023 och minskningen är störst bland männen (figur 11). Under 2023 dog 474 personer vilket kan jämföras med 2015 då 675 personer avled. Män är generellt yngre än kvinnor när de avlider. Medelåldern vid tiden för dödsfallet för män var 42 år och för kvinnor 48 år. Av de 474 som dog 2023 var 324 män och 150 kvinnor.

I förhållande till befolkningsmängd har de nordiska länderna ett högt antal registrerade dödsfall jämfört med andra europeiska länder. Jämförelser mellan länder bör dock undvikas, eftersom statistiken som ligger till grund för narkotikarelaterad dödlighet delvis beror på hur många obduktioner och toxikologiska analyser som genomförs, vad som analyseras och hur dödsfallet kodas. Rutinerna för detta skiljer sig åt mellan länder. Alla länder rapporterar heller inte in data.

Figur 11. Antal narkotikarelaterade dödsfall fördelat på män och kvinnor, 2014–2023.

Narkotikarelaterade dödsfall brukar delas in i oavsiktliga förgiftningar (överdoser), avsiktliga förgiftningar (suicid) och förgiftningar med oklar avsikt. Av dessa var överdoser den vanligaste orsaken till narkotikarelaterade dödsfall under 2023 framför allt bland männen. Bland kvinnor var suicid nästan lika vanligt som överdoser. Det är överdoser och dödsfall med oklar avsikt som har minskat över tid medan narkotikarelaterade suicid har ökat något (figur 12).

Figur 12. Antal narkotikarelaterade dödsfall fördelat på orsakerna oavsiktliga överdoser, narkotikarelaterade suicid och förgiftningar med oklar avsikt, 2014–2023.

Opioider var involverade i 82 procent av de dödsfall där substansen eller de substanser som bidragit till dödsfallet kunnat identifieras. Sedan 2015, då antalet dödsfall var som högst, har dödsfallen med alla identifierade opioider (metadon, buprenorfin, tramadol, heroin och fentanyl) minskat, med undantag för oxikodon som varit relativt oförändrat med viss ökning under mitten av perioden (figur 13). Sedan 2020 är oxikodon den vanligast förekommande opioiden, innan 2020 var det heroin. Under 2023 minskade dock antalet dödsfall med oxikodon något. Dödsfall där kokain förekommit har ökat sedan 2015 och förekom i 9 procent av dödsfallen 2023 mot knappt 2 procent 2015. Oftast identifieras flera olika substanser vid analys och det går inte alltid att avgöra vilken substans som orsakade dödsfallet.

Figur 13. Antal kända opioider funna vid obduktion ensamt eller i kombination med andra substanser, 2014–2023.

Naloxon är ett läkemedel som häver opioidöverdoser och god tillgång till naloxon är viktigt för att förhindra dödsfall. De flesta regioner har naloxonprogram och sprututbyten distribuerar naloxonkit. Sedan mars 2024 är naloxon även tillgängligt på apotek utan recept. Kriminalvården genomför under 2024 en pilotstudie i ett fängelse där intagna med beroendeproblematik erbjuds naloxon och utbildning i att förebygga överdoser.

För att ytterligare minska narkotikarelaterade skador och dödsfall behövs insatser på flera nivåer i samhället. En åtgärd är ett brett förebyggande och hälsofrämjande arbete för att förebygga narkotikaanvändning och minska efterfrågan på narkotika, men tillgången till narkotika behöver också minska. Det är även viktigt med skademinimerande och behandlande insatser, och insatser för att förebygga psykisk ohälsa och suicid i befolkningen.

Åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika