Livsmedelssystemet omfattar många aktörer inom näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. Folkhälsomyndigheten har haft dialog med ett stort antal representanter för olika verksamheter för att få en bild av deras förutsättningar för att främja en hälsosam livsmedelskonsumtion hos barn och unga på lokal, regional och nationell nivå. Aktörerna har identifierats utifrån en analys av vilka arenor som är viktiga för livsmedelskonsumtionen och vilka aktörer som representeras på de olika arenorna.

Under 2024 ordnade Folkhälsomyndigheten två workshoppar med cirka 30 representanter för näringsliv, civilsamhälle och offentlig sektor, för att diskutera barns konsumtion av energitäta och näringsfattiga livsmedel. Workshopparna utgick från en tidigare genomförd systemanalys och deltagarna fick möjlighet att komplettera denna genom att identifiera olika faktorer som påverkar konsumtionen och hur dessa faktorer påverkar varandra. Därefter fick de föreslå lämpliga åtgärder.

Folkhälsomyndigheten hade även dialogmöten med cirka 25 kommuner och 16 regioner, för att diskutera hur de kan arbeta för att barn och unga ska få bättre förutsättningar för att äta hälsosamt och hållbart.

Vidare hade vi enskilda möten med exempelvis Livsmedelsföretagens nutritionsgrupp, Svensk dagligvaruhandels mat- och hälsoråd, Visita, Bris, Reformaten, Cancerfonden, Generation Pep, Hjärt-lungfonden Boverket och Konkurrensverket.

Aktörerna är eniga om att barn och unga behöver äta mer hälsosamt. Det verkar också finnas en samsyn om vilka faktorer som påverkar konsumtionen och som behöver förändras. Däremot finns olika åsikter om vilka specifika insatser som behövs. Regleringar förespråkas generellt av forskare, personer inom offentlig verksamhet medan näringslivsrepresentanter i första hand vill se frivilliga överenskommelser. Näringslivsrepresentanter pekar dock på att frivilliga överenskommelser inte fungerar om alla livsmedelsförsäljande företag inte ingår. Ett exempel är den frivilliga överenskommelsen inom dagligvaruhandeln att inte sälja energidryck till barn under 15 år.

En gemensam utmaning som representanter från näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle lyfter är att tillgången på data som avser livsmedelskonsumtion och arbete för att förändra den är mycket begränsad. Aktörerna lyfter behovet av ett utvecklingsarbete om uppföljning av barns livsmedelskonsumtion, som involverar alla relevanta aktörer.

Aktörerna menar att det behövs gemensamma mål för att förändra livsmedelskonsumtionen. Kommunrepresentanter har gett exempel på hur kommuners egna mål för hållbar livsmedelskonsumtion kan bidra till en förändring inom kommunen. Många aktörer har också påpekat behov av en gemensam nationell strategi eller handlingsplan för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Under dialogerna med kommuner framkom konkreta exempel på vad som fungerar bra i kommuners arbete för att främja en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion hos barn och unga.

Det framkom att det finns mycket kompetens inom kommunerna, särskilt inom större kommuner, men att det inte alltid är lätt att mobilisera denna kompetens. Behovet av externt stöd lyftes av kommunerna, till exempel nationella mål, kunskapsstöd, förändring av skollagen och statistik som ger möjlighet till uppföljning på kommunal nivå.

Arbetet inom regionerna är också viktigt för barns och ungas livsmedelskonsumtion, dels det som rör stödet till kommuner och arbetet inom hälso- och sjukvården och dels arbetet med den regionala utvecklingen. Även regioner uttrycker behov av nationella mål och externt kunskapsstöd.

Under dialogerna framförde representanter för näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle att ett stort problem är bristen på data om livsmedelskonsumtion, matrelaterad hälsa och matmiljö. Det försvårar arbetet för att främja en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion och framför allt att kunna följa utvecklingen. Det behövs ett utvecklingsarbete rörande data och analyser, som involverar offentliga, privata och civilsamhällesaktörer och som berör nationell, regional och lokal nivå.

Deltagarna i dialogerna gav många förslag på sätt att minska barns och ungas konsumtion av energitäta och näringsfattiga livsmedel. Bland förslagen fanns förändring av marknadsföring av energitäta och näringsfattiga livsmedel, matskatteväxling, hållbart och hälsosamt utbud i skattefinansierade verksamheter, justa spelregler på marknaden samt minska barns och ungas tillgång till energitäta och näringsfattiga livsmedel till exempel genom att begränsa försäljning i närhet av skola och förskola.

Denna rapport beskriver dialoger med olika aktörer för att utveckla arbetet med att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion. Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att lämna förslag på hur livsmedelskonsumtionen kan förbättras bland barn och unga, med särskilt fokus på grupper med sämre socioekonomiska förutsättningar.

Anna Jansson

Enhetschef hälsofrämjande levnadsvanor

Livsmedelskonsumtion är en del av ett komplext livsmedelssystem, som omfattar många verksamheter och aktörer som påverkar och påverkas av systemet på olika sätt – från riksdag till producenter, kommuner och konsumenter. Dessa aktörer påverkar förutsättningarna för människors konsumtion av mat. I arbetet med att främja en hälsosam och miljömässigt hållbar livsmedelskonsumtion är det av stor vikt att många aktörer deltar och samarbetar. Folkhälsomyndigheten har därför under 2024, inom ramen för ett regeringsuppdrag om barns livsmedelskonsumtion (1), genomfört ett antal dialoger med dessa viktiga aktörer. Det är viktigt att aktörer har kunskap om dagens livsmedelskonsumtion och hur den påverkar hälsa, miljö och klimat. Det är också viktigt att aktörer ser sin egen roll i arbetet för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion och att de beskriver sina förutsättningar, behov och utmaningar. Detta har varit centrala delar i de dialoger som genomförts.

Figur 1: Modell för faktorer som påverkar produktionen och konsumtionen av mat – ur ett hållbarhets- och jämlikhetsperspektiv.

Återgiven med tillstånd av FAO. Nutrition and food systems – A report by The High Level Panel of Experts on Food Security and Nutrition September 2017

Nutrition and food systems. A report by the High Level Panel of Experts on Food Security and Nutrition of the Committee on World Food Security. September 2017 (openknowledge.fao.org)

Aktörerna har identifierats utifrån en analys av vilka arenor som är viktiga för livsmedelskonsumtionen och vilka aktörer som representeras på de olika arenorna. En analys av olika arenor och aktörer är väsentlig för att identifiera viktiga faktorer som påverkar arenor och vilka incitament såsom uppdrag, kunskap och lönsamhet som driver aktörer. Många aktörer kan påverka en och samma arena. Ett sådant exempel är skolan: Riksdag, Regering, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolinspektionen, Livsmedelsverket, lärosäten, professioner, kommunala huvudmän, friskolehuvudmän. Dessa aktörer har olika incitament och drivkrafter, men agerar alla på samma arena.

Vi har gjort en genomgång av faktorer som påverkar olika typer av arenor, som är viktiga för livsmedelskonsumtionen. Det är arenor som:

• har utbud av livsmedel och måltider (privata, offentliga och inom civilsamhället);
• tillhandahåller information;
• tillhandahåller kunskap och utbildning;
• marknadsför livsmedel och måltider;
• ger hälso- och sjukvård;
• politiska arenor.

Avgörande är även incitament och drivkrafter som påverkar aktörer till exempel uppdrag, lönsamhet, värderingar. Genom denna inblick ges en grundläggande förståelse för olika verksamheters villkor och en bra grund för dialoger med olika aktörer.

För att undersöka hur arbetet med barns och ungas förutsättningar för att äta hälsosamt och miljömässigt hållbart kan utvecklas, har vi träffat många representanter för olika verksamheter, antingen i enskilda möten eller i dialogmöten där många deltagit. Vid alla möten presenterade vi regeringsuppdraget, fakta om barns och ungas livsmedelskonsumtion och matrelaterade hälsa samt matmiljöns betydelse för livsmedelskonsumtionen.

Två dialogmöten genomfördes med ett 25-tal kommuner. Kommunerna bjöds in genom Generation Peps kommunprojekt och Healthy cities, det vill säga kommuner som har en uttalad ambition att arbeta med folkhälsa. På dialogmötena fokuserade vi på vad kommuner kan göra för att främja en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion hos barn och unga. I grupper diskuterade kommunrepresentanterna vilka möjligheter, men också hinder och utmaningar man bedömde att kommunerna har för att skapa bättre förutsättningar för att barn och unga ska kunna äta hälsosamt och hållbart.

Två dialogmöten genomfördes med 16 regioner. Regionerna bjöds in via Sveriges Kommuner och Regioner och Nätverket för regionernas folkhälsochefer. Mötena var inriktade på vad regioner kan göra för att främja en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion hos barn och unga. I grupper diskuterade representanterna vilka möjligheter, hinder och utmaningar regionerna har för att, inom det regionala utvecklingsarbetet, hälso- och sjukvården och inom samarbetet med kommuner, skapa bättre förutsättningar för att barn och unga ska kunna äta hälsosamt och hållbart.

Vi arrangerade workshoppar i två steg med representanter för näringsliv, civilsamhälle, forskning och offentlig sektor om barns och ungas konsumtion av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel. Syftet var att få en bred bild av problemen och tillsammans söka tänkbara lösningar för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Under den första dialogen identifierades och diskuterades orsaker till dagens situation med barns och ungas överkonsumtion av energitäta och näringsfattiga livsmedel. I den andra dialogen diskuterades lösningar för att förändra konsumtionen.

I workshopparna utgick vi från ett systemanalytiskt tänkande och en systemanalytisk metod (2). Komplexa systemproblem kräver särskilda metoder för att hitta lösningar. Med systemanalytisk metod, främjas och konkretiseras systemperspektivet, det vill säga, vi kan illustrera ett system och göra det begripligt. Systemanalytisk metod bidrar till:

• att systemets aktörer får syn på och kan beskriva komplexiteten med ett gemensamt språk
• att illustrera hur olika faktorer och drivkrafter samverkar
• att formulera nya frågor som kan undersökas vetenskapligt
• att stödja utvecklingen av policyer, insatser eller utvärderingar.

Systemanalytisk metod är en aktörsbaserad process där man provar sig fram genom att formlera och visualisera sina antaganden i ett orsaksdiagram. Därefter valideras orsakssambanden med stöd av både vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet. Metoden fungerar bäst när aktörerna representerar alla delar i systemet. Det ökar sannolikheten för en gemensam problembeskrivning, helhetsbild och målformulering vilket kan bidra till utveckling av insatser som påverkar systemet i en viss riktning.

Den första workshoppen hade till syfte att få en gemensam fördjupad förståelse om livsmedelssystemets komplexitet och hur den formar livsmedelskonsumtionen. Målet var att med hjälp av systemanalytisk metod skapa orsaksdiagram som visualiserar och beskriver hur starkt bidragande orsaker samverkar i stora orsakssamband (feedback-loopar) och som driver på utvecklingen av konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel. Förhoppningen var att aktörerna skulle få nya insikter och perspektiv som kan bidra till relevanta insatser i de arenor där aktörerna befinner sig. Aktörerna delades in i mindre grupper och bidrog med erfarenheter och perspektiv från sina verksamheter och kontexter.

Den andra workshoppen syftade till att gruppvis identifiera och prioritera olika åtgärder för att påverka barns och ungas konsumtion av energitäta och näringsfattiga livsmedel.

Utöver ovan nämnda dialoger har vi även haft enskilda möten med Livsmedelsföretagens nutritionsgrupp, Svensk dagligvaruhandels Mat- och hälsoråd, Visita, Cancerfonden, Reformaten, Generation Pep, Bris, Boverket och Konkurrensverket.

Det uttrycktes en förvåning och oro över utvecklingen av övervikt och obesitas (fetma) hos barn och unga vid samtliga dialoger. I dialogerna fanns det en stor samsyn på att barns och ungas livsmedelskonsumtion behöver förändras. Många aktörer uttryckte att konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel måste minska, men också att konsumtionen av näringstäta livsmedel måste öka.

Genomgående i dialogerna påpekades behovet av gemensamma mål för en förändring av livsmedelskonsumtion. I flera fall uttrycktes också behov av en gemensam strategi eller handlingsplan.

En gemensam utmaning för näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle är att tillgången på data, som avser livsmedelskonsumtion och arbete för att förändra den, är mycket begränsad. Genomgående uttrycktes ett tydligt behov av data, både på nationell och lokal nivå samt att avsaknaden av data försvårar arbetet eller att nödvändiga åtgärder inte vidtas.

Kommunrepresentanterna konstaterade att kommuner kan göra mer än de gör idag, men för det krävs ofta beslut, mobilisering och samordning. Det kom många exempel på kommuners möjligheter, men också svårigheter och utmaningar att arbeta för en hälsosam livsmedelskonsumtion hos unga. Å ena sidan finns det mycket kompetens, särskilt större i kommuner, även om det kan vara svårt att mobilisera denna kompetens. Å andra sidan lyftes att attityder och okunskap inom olika förvaltningar kan försvåra samarbete. Om det finns politiska beslut kan det påverka budgeten och möjlighet till både intern och extern samverkan.

En utmaning som lyftes är de korta tidsperspektiven inom politiskt styrda organisationer. En annan faktor som framhölls som viktig är frånvaro av samhällsdebatt och nationella mål och strategier. Om det i samhället inte finns en samsyn om allvaret i frågan och att det behövs insatser, blir det att svårt att samverka både internt och externt. Om frågorna om barns livsmedelskonsumtion och hälsa uppmärksammas blir det lättare att få interna politiska beslut, som kan underlätta såväl det interna som externa samarbetet.

Flera representanter tog upp vikten av att utveckla ordinarie arbete inom olika verksamheter och i mindre utsträckning arbeta i projekt. I det sammanhanget betonades dels vikten av att det förtydligas hur relevant lagstiftning kan användas, dels att det finns lagstiftning till exempel skollagen, som behöver kompletteras och förtydligas.

Kommunrepresentanterna lyfte även vikten av kunskapsstöd från regional och nationell nivå. Det kan handla om statistiska analyser, kunskap om mat och hälsa, metoder eller strategier och andra underlag som kan användas i till exempel beslutsunderlag eller i utbildningar.

Representanter lyfte att det kan finnas utmaningar för kommuner att samarbeta med förenings- och näringsliv. Ett exempel på samverkan mellan kommun, näringsliv och civilsamhälle som nämndes är Växjödeklarationen (3), det vill säga en överenskommelse där de inblandade förbinder sig till vissa löften. Ett exempel som gavs på att utveckla samarbete med civilsamhället var att samla föreningar som får föreningsbidrag och undersöka hur dessa föreningar kan arbeta mer aktivt för att främja barns hälsa. Ett förslag var att diskutera med fastighetsägare, bland annat nära skolor, om att deras möjlighet att påverka vad som säljs i deras fastigheter.

Deltagarna framhöll att, när det gäller folkhälsa och miljö, är inte regional utveckling och hälso- och sjukvård i praktiken sammanslagna i alla regioner (”De olika delarna talar inte samma språk”). Det var också tydligt att inspelen från deltagarna var beroende av var i den regionala organisationen de var placerade, inom regional utveckling eller inom hälso- och sjukvård.

En del deltagare uttryckte att det finns en stor potential för hälsofrämjande och förebyggande arbete om regionens hela organisation kan involveras. Det bedömdes idag vara många insatser med inriktning på individnivå och för lite på samhällsnivå. Man kunde se att de regionala utvecklingsstrategierna (RUS), skulle kunna användas på ett bättre sätt än idag för att utveckla arbetet kring livsmedelskonsumtion. Ett förslag i det sammanhanget var att koppla en folkhälsostrategi till RUS. Ett ökat samarbete med civilsamhället ansågs önskvärt.

Flera ansåg att hälso- och sjukvården som arena kan utvecklas. I stort sett alla barn och deras föräldrar kommer i kontakt med hälso-och sjukvården. Deltagarna efterfrågade mer resurser till dietister i primärvården. Regionrepresentanterna efterfrågade även stöd med att göra forskning mer begriplig och tillämpbar för professionen och beslutsfattare. Man efterfrågade också mer kunskapsstöd om till exempel evidensbaserade metoder, men också utbildningar och utbildningsmaterial.

Många regioner har idag bra samarbete med kommuner, men det är inte alltid lätt att samarbeta med autonoma kommuner. Kommunerna har mycket olika förutsättningar, bland annat beroende på att de är olika stora och därmed har olika resurser och kompetenser. En annan faktor som bedöms påverka samarbetet med kommunerna är vilken kommunal förvaltning som är engagerad, till exempel kommunledning, utbildning eller socialtjänst, eftersom kunskap och förförståelse varierar.

Regionerna har mycket egen statistik, som skulle kunna utvecklas. Analysförmågan kan variera mellan regionerna beroende på olika resurser. Regionerna efterfrågar samtidigt mer data, till exempel elev- och hälsodata, inte minst rörande barn 6-10 år, på regional och lokal nivå och mer analyser från nationella myndigheter.

Deltagarna efterfrågade gemensamma nationella mål och strategier samt tydligare lagstöd när det gäller folkhälsa. Vidare efterfrågades mer kunskapsstöd bland annat om mat och hälsa, matmiljöns betydelse, ekonomiska styrmedel samt hälsoekonomiska analyser för att användas i beslutsunderlag och samarbete med kommuner. Ett annat användningsområde för dessa kunskapsstöd föreslogs vara kompetensutveckling av såväl tjänstemän som politiker. Några deltagare ansåg att obligatorisk utbildning av alla nya politiker är nödvändig.

Arbetet med att identifiera och diskutera bakomliggande och bidragande faktorer till dagens konsumtion av energitäta och näringsfattiga livsmedel gjordes i flera steg. Deltagarna bekräftade de faktorer som identifierades i den tidigare gjorda systemanalysen (2) som Folkhälsomyndigheten publicerade 2023 avseende bland annat energitäta och näringsfattiga livsmedel och kom också med förslag på nya faktorer.

I systemanalysen från 2023 identifierades och validerades direkta orsakssamband. Se figur nedan. Deltagarna i workshoppen bekräftade också de feedbackmekanismer (förstärkande och försvagande) som tidigare identifierats.

Figur 2. Orsakssamband och feedback-mekanismer som identifierats och validerats i rapporten Folkhälsomyndigheten, Systemanalytisk metod tillämpad på området livsmedelskonsumtion. 2023.

Deltagarna hade också i gruppdiskussioner möjlighet att komplettera med förslag på orsakssamband och feedback-loopar. Nedan följer två exempel på orsaksdiagram från workshopparna 2024 där man identifierat marknadsföring som en central orsak (så kallad hävstång), vilket tillsammans med andra orsaker bildar ett mycket större systemdrivande orsakssamband, i en så kallad feedback-loop, som på det sättet bidrar till att konsumtion av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel ökar. Genom skapa insatser som riktar sig på en hävstång kan orsakssambandet brytas eller förändras så att konsumtionen på sikt kan minska.

Inom dryckesindustrin är produktionsförmågan central eftersom den avgör på många sätt hur företaget presterar och står sig i ett konkurenslandskap. På workshopparna identifierades en feedback-loop (svarta pilar) som visar att produktionsförmågan är beroende på/eller styr vad och på vilket sätt produkter marknadsförs, se figur 3. Logiken är följande:

1. I takt med att konsumtionen av sockerhaltiga drycker ökar, sker en ökning marknadsföringen av dessa produkter.
2. I takt med att marknadsföringen ökar förstärks konsumtenernas attityd till dessa produkter vilket i sin tur ökar försäljning och därmed intäkter.
3. När intäkterna ökar sker en samtidig ökning i produktionsförmågan vilket ökar forskning och innovation av befintliga eller nya produkter.
4. Befintliga och nya produkter ökar utbudet och tillgången till olika sockerhaltiga drycker vilket ytterligare ökar konsumtionen av dessa produkter.

Ett exempel på insats för att förändra denna feedback-loop är att styra forskning och innovation mot alternativa produkter, det vill säga produkter med reducerat sockerinnehåll eller sockerfria produkter. En viktig faktor är då att konsumentens attityd eller preferens till företagets produkter bibehålls, annars kommer sannolikt utveckling av dessa mer hälsosamma produkter slopas. Andra insatser som lyfts fram är skatte/avgiftsregleringar.

Figur 3. Exempel på orsaksamband och feedback-mekanismer (svarta pilar) med fokus på produktionsförmågan, som föreslogs i workshopp 1.

I detta exempel identifierades hur marknadsföring som en central orsak (hävstång) som driver på konsumtionen av energitäta och näringsfattiga livsmedel samverkar med smak och biologi.

1. I takt med att konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel ökar, ökar lönsamheten och produktionen, vilket i sin tur ökar marknadsföringen av dessa produkter.
2. När marknadsföringen ökar så exponeras fler individer av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel , vilket ökar efterfrågan.
3. När efterfrågan ökar för energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel så ökar utbudet och tillgängligheten, vilket slutligen bidrar till att konsumtionen av dessa produkter fortsätter att öka.

Figur 4. Exempel på orsakssamband och feedback-mekanismer (svarta pilar) som föreslogs i workshopp.

Reglering av marknadsföring lyftes fram av deltagarna på workshoppen som en viktig insats för att minska konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel. Särskilt diskuterade deltagarna på vilket sätt och i vilka kanaler som marknadsföring av dessa livsmedel är särskilt problematisk, till exempel på sociala medier. Marknadsföring på dessa plattformar bedömdes bidra till att förändra och förstärka ”gottnormen”, normen att energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel förknippas med vad som faktiskt är gott. Det kan i sin tur bidra till en undanträngningseffekt där andra alternativ och preferenser för dessa alternativ trycks undan.

I workshopp 2 gav deltagarna konkreta förslag på vad som behöver åtgärdas, men också förslag på specifika insatser. Exempelvis:

• Förändring av marknadsföring, särskilt avseende energitäta och näringsfattiga livsmedel, behöver göras dels genom lagstiftning, dels genom frivilliga insatser.
• Transparenta och justa spelregler efterfrågas på marknaden, för att stödja konsumenter, men också för att ha rättvisa villkor för företagande. I dag är det många som säljer livsmedel. Inom Svensk dagligvaruhandel finns branschöverenskommelser, till exempel ålderskontroll vid köp av energidrycker, men de gäller inte för övrig handel. Det betyder att unga kan köpa energidrycker utanför dagligvaruhandeln och att dagligvaruhandeln får en sämre konkurrenssituation.
• Märkning av livsmedel måste bli tydligare och framför allt bidra till stärkt information till konsumenten framfördes både från näringslivet och från civilsamhället. Nyckelhålsmärkningen lyftes som exempel, som det idag bedömdes sakna resurser för att på en regelbunden basis informera om och marknadsföra.
• Införa ekonomiska styrmedel som gynnar hälsosam mat, till exempel sänkta skatter på frukt, grönsaker, fullkorn och ökad skatt på energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel.
• Säkerställa att skattefinansierad verksamhet (till exempel sim- och idrottshallar, fritidsgårdar, museer) har ett utbud som möjliggör en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Den samlade bilden av genomförda dialoger är att det finns en samsyn om att barns och ungas livsmedelskonsumtion behöver förändras samt hur olika faktorer påverkar konsumtionen. Även när det gäller vad som behöver åtgärdas i barns och ungas matmiljö finns en viss samsyn. Dock är det tydligt att det finns olika syn på vilka specifika åtgärder som behöver vidtas för att påverka faktorerna. Även om många efterfrågade reglering av olika slag, fanns förslag på andra typer av åtgärder.

De förslag på åtgärder som framkommit under dialogerna involverar många olika aktörer och återfinns på alla nivåer i samhället. Det bekräftar vikten av att arbeta med livsmedelskonsumtion i ett systemperspektiv. Förslagen har också stor samstämmighet med de insatsområden som Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket tidigare har presenterat (4) och förstärker de utmaningar och behov av förändring som tidigare har beskrivits.

Dialogerna med olika aktörer utgör viktiga komplement till den vetenskapliga litteraturen om vad som orsakar matrelaterad ohälsa, vilka faktorer som har stor påverkan på konsumtionen av livsmedel samt inte minst vilka åtgärder som kan vidtas för att påverka konsumtionen. Dialogerna har bidragit till en bättre förståelse för kontexten på den lokala, regionala och nationella nivån. De har också varit viktiga för att ge ytterligare förståelse för verksamheters utmaningar och förutsättningar för att främja en hälsosam livsmedelskonsumtion hos barn och unga.

Betydelsen av att synliggöra, men även tillgängliggöra, data har varit viktiga insikter från dialogerna. Exempelvis var det få deltagare som kände till den snabba utvecklingen av övervikt och obesitas (fetma) hos barn och unga. En slutsats rörande detta är att aktörer i livsmedelssystemet inte alltid har korrekt information för att vidta relevanta åtgärder. En annan slutsats är att arbetet med att synliggöra statistik om barns och ungas hälsa behöver stärkas.

I alla möten har brist på data och analyser och statistik tagits upp. Detta visar att det behövs ett utvecklingsarbete som involverar offentliga, privata och civilsamhällesaktörer. Utvecklingsarbetet måste beröra nationell, regional och lokal nivå.

I ett förändringsarbete behövs kunskap inom olika områden och dessa behöver komplettera varandra. I ett sådant förändringsarbete kan den så kallade fyrklövern (5), som lyfter fram fyra olika typer av kunskap vara till hjälp. I de dialoger som vi genomfört har det varit tydligt att olika aktörer har olika styrkor när det gäller kunskap. Vi som myndighet är till exempel stark inom området hälsa och samhälleliga förutsättningar, men har inte samma kunskapsnivå när det gäller kontext ute i samhället och vad som kan genomföras praktiskt. Det motsatta kan gälla andra aktörer.

Det var mycket värdefullt att kunna arbeta systemanalytiskt i workshopparna. Det är ett arbetssätt som med fördel kan användas igen. Resultaten från workshopparna kompletterar den tidigare systemanalysen och kommer att kunna användas i fortsatt arbete.

Det finns ett särskilt värde i att representanter för näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle möts. Möten ger aktörer möjlighet att se sin egen roll i arbetet för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion, men också att förstå andras utgångspunkter och perspektiv.

Aktör avser en organisation eller verksamheter som kan påverka livsmedelskonsumtionen – riksdag, regering, statliga myndigheter, regioner, kommuner, näringsliv och civilsamhälle.

Arena avser ett avgränsat fysiskt eller digitalt område där människor kan exponeras för mat eller information om och marknadsföring av mat.

Barn definieras som personer mellan 0 och 18 år.

Ekonomisk tillgänglighet (engelska affordability) avser människors köpkraft, vilken beror av både hushållets inkomst och livsmedelspriserna. Pris och ekonomisk tillgänglighet är känsliga för variationer i tillgång och tillgänglighet till livsmedel.

Energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel avser sådana livsmedel som innehåller relativt lite näringsämnen (vitaminer och mineraler), men mycket energi tack vare en hög andel socker och/eller fett (mättat). Livsmedel som inkluderas i denna beskrivning är här:socker och sirap, godis, bullar, kakor och andra söta bakverk, salta bakverk (till exempel pizza och pirog), efterrätter, glass, sockersötad dryck, alkoholhaltiga drycker och salta snacks. Sockersötade drycker räknas inte som energitäta livsmedel, endast näringsfattiga, och därför används benämningen energitäta och/eller näringsfattiga, för att även täcka in dessa.

Hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion tillgodoser hela befolkningens behov av näring och energi, i dag och i framtiden, på ett jämlikt sätt. Den främjar människors hälsa och livskvalitet och har en minimal miljöbelastning. Den bidrar till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. (6)

Livsmedelskonsumtion rör den totala mängden livsmedel som anskaffas och förbrukas av ett samhälle eller av olika grupper, inklusive de livsmedel som äts och de som kasseras eller används på annat sätt.

Matrelaterad hälsa är den del av hälsan som kan påverkas av livsmedelskonsumtionen.

Matmiljö (engelska food environment) är den del av livsmedelssystemet där människor interagerar med systemet för att välja, köpa och äta mat. Matmiljön är faktorer i den fysiska, sociala, digitala, ekonomiska och politiska miljön som påverkar vad människor äter, och därigenom deras matrelaterade hälsa. Det finns samhälleliga och personliga faktorer, och det är interaktionen mellan dessa som leder till befolkningens och individers val, köp och konsumtion av mat.

Pris inom området matmiljö handlar om kostnaden för livsmedelsprodukter och hur priset påverkar individers syn på en produkts tillgänglighet.

Regionala utvecklingsstrategi (RUS) ska vara en samlad strategi för det regionala tillväxtarbetet i ett eller flera län. I förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete finns bland annat bestämmelser om att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling

Socioekonomiska förutsättningar för barn beror på sociala och ekonomiska faktorer som rör föräldrarna såsom utbildning, yrkesstatus och inkomst.

Tillgång (engelska availability) avser om det i en viss miljö finns tillräckliga volymer av olika typer av livsmedel. Tillgång till livsmedel gäller mängden och kvaliteten av olika typer av livsmedel i en viss miljö. Det handlar alltså om utbudet av butiker, restauranger, skolor och andra platser där människor konsumerar mat, liksom livsmedelsutbudet på dessa ställen.

Tillgänglighet (engelskaaccessibility) avser hur lätt eller svårt det är för människor att få tillgång till mat, beroende på var de bor, arbetar eller studerar. Tillgänglighet handlar om hur lätt eller svårt det är att få tillgång till hälsosam eller ohälsosam mat, beroende på var man bor, arbetar eller studerar. Tillgängligheten kan påverkas av avstånd till matställen eller butiker, öppettider eller tillgång till transporter.

Unga definieras som personer mellan 19 och 25 år.

Övervikt och obesitas (fetma) kan definieras som ett överskott på fettmassa i sådan grad att hälsan påverkas negativt. Att ha obesitas som barn innebär högre risk för obesitas även som vuxen. Övervikt beror till största delen på levnadsvanor, såsom matvanor och fysisk aktivitet, medan obesitas har starkare koppling till genetiska och sociala faktorer som samspelar med levnadsvanorna. På befolkningsnivå används ofta kroppsmasseindex (BMI) för att identifiera övervikt och obesitas, där köns- och åldersjusterat BMI på 25,0–29,9 motsvarar övervikt och BMI 30,0 eller högre räknas som obesitas. Denna definition rör endast kroppsvikt i förhållande till kroppslängd, utan hänsyn till Socialstyrelsens diagnoskriterier.

1. Socialdepartementet, Uppdrag om att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion med särskilt fokus på socioekonomiska skillnader. S2022/02969, 2022
2. Folkhälsomyndigheten, Systemanalytisk metod tillämpad på området livsmedelskonsumtion. 2023
3. Växjö kommun, https://www.vaxjo.se/sidor/hallbar-utveckling/vaxjo-kommuns-hallbarhetsarbete.html
4. Folkhälsomyndigheten 2024, https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/e/en-hallbar-och-halsosam-livsmedelskonsumtion-aterredovisning-av-regeringsuppdrag/
5. Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. Kommunal styrning av folkhälsoarbete – I spänningsfältet mellan operativt och strategiskt arbete. Rapport 2024:1
6. Livsmedelsverket. Livsmedelsverkets definition av hållbar livsmedelskonsumtion. 2024