Sverige och EU har åtagit sig att motverka illegal handel med tobaksvaror genom att ställa krav på spårbarhet och säkerhetsmärkning. Kraven på spårbarhet innebär att alla styckförpackningar av cigaretter och rulltobak ska ha en unik identifieringskod (spårbarhetskod) och vara möjliga att spåra genom hela leveranskedjan, från den tillverkande fabriken till försäljningsstället.

I dag omfattar reglerna om spårbarhet och säkerhetsmärkning cigaretter och rulltobak, från den 20 maj 2024 omfattas samtliga tobaksvaror.

Folkhälsomyndigheten ska kontrollera att spårbarhetskravet efterlevs. Tillsammans med ett 60-tal av landets kommuner har vi genomfört ett samverkansprojekt med inriktning på tillsyn och på att kartlägga spårbarheten. Kommunerna har, inom ramen för sin ordinarie tillsyn, besökt ett stort antal försäljningsställen och fotograferat spårbarhetsmärkningen på drygt 1 000 styckförpackningar av cigaretter som fanns till försäljning till konsument. Bilderna skickade de sedan till Folkhälsomyndigheten, och vi har kontrollerat spårbarheten i den EU-gemensamma databasen för spårbarhet.

Av de fotograferade styckförpackningarna gick 90 procent att spåra hela vägen till det aktuella försäljningsstället. Brister i spårbarheten hos resterande 10 procent beror i de flesta fall på att den avsändande aktören angivit fel identifieringskod för mottagande anläggning i sin registrering av meddelande om utleverans. Andra vanliga brister beror på att det inte registrerats något utleveransmeddelande till det aktuella försäljningsstället, eller att utleveransmeddelandet avvisats till följd av ett tidigare misstag i leveranskedjan.

Aktörerna i leveranskedjan, före första försäljningsställe, behöver se till att registrera allt som händer med varan, i kronologisk ordning. De måste hantera felmeddelanden och göra om registreringar som avvisats. Alla aktörer måste säkerställa att de har rätt koder och att alla uppgifter är korrekta och aktuella.

Om spårbarhetsdatabasen innehåller tillförlitlig information kan den vara ett viktigt verktyg för att se var i leveranskedjan det finns avvikelser och identifiera var tillsynsinsatser behöver sättas in för att stoppa illegal handel. Genom kartläggningen har vi fått underlag till några pågående tillsynsärenden, och vi har också öppnat nya tillsynsärenden mot partihandlare.

Samverkansprojektet mellan Folkhälsomyndigheten och kommunerna resulterade i en effektiv tillsyn, genom att ett stort antal cigarettförpackningar över hela landet kontrollerades på kort tid (fem månader).

Sweden and the EU are committed to combat illegal trade in tobacco products by requiring traceability and security features. To achieve traceability all unit packs of cigarettes and roll your own tobacco must have a unique identifier (traceability markings) and be traceable throughout the entire supply chain, from the manufacturing site to the first retail outlet.

Today, the rules on traceability and security features applies to cigarettes and roll your own tobacco, from May 20 2024 the rules will apply to all tobacco products.

The Public Health Agency supervises that the rules regarding the traceability are followed. Together with about 60 municipalities, we have carried out a collaborative project with a focus on supervision and mapping the traceability of cigarettes. The municipalities have, within the scope of their ordinary supervision, visited a large number of first retail outlets and photographed the traceability markings on just over 1,000 unit packets of cigarettes that were available for sale to consumers. They then sent the pictures to the Public Health Agency and we have checked the traceability in the EU common database for traceability.

Of the photographed unit packets, 90 percent could be traced all the way to the first retail outlet in question. Deficiencies in the traceability of the remaining 10 percent are mainly due to the entering wrong facility identification code for the receiving facility in their registration of the dispatch message. Other regular deficiencies are that no dispatch message was registered, or that the dispatch message was rejected due to previous mistakes in the supply chain.

The economic operators in the supply chain, before the first retail outlet, must record all events, in chronological order. They have to correct error messages and resend messages that have been rejected. All economic operators, including operators of first retail outlets must ensure that they have the correct codes and that all information is correct and up-to-date.

If the traceability database contains reliable information, it can be an important tool to see where in the supply chain there are deviations and to identify where enforcement efforts are needed to stop illegal trade. Through the mapping, we have obtained data for some ongoing supervision cases, and we have also opened new supervision cases against wholesalers.

The collaborative project between the Public Health Authority and the municipalities provided very effective supervision, by checking a large number of cigarette packets across the country in a short time (five months).

Folkhälsomyndigheten har kartlagt spårbarheten av cigaretter i Sverige, i samarbete med ett stort antal kommuner. Syftet är att få mer kunskap om hur reglerna om spårbarhet efterlevs, identifiera eventuella brister i registrering av händelser och fastställa om några tillsynsinsatser behövs. En positiv följd av projektet är att kunskapen om reglerna om spårbarhet ökar hos kommunerna och länsstyrelserna.

I denna rapport redovisar vi resultatet av kartläggningen. Rapporten kan användas av regioner, kommuner och brottsbekämpande myndigheter som utbildnings-material om syftet med reglerna om spårbarhet, och effekterna av dem. Rapporten kan även utgöra underlag och stöd för planering av tobakstillsynen.

Rapporten är framtagen av medarbetare på Enheten för produktkontroll i samarbete med andra utredare vid Folkhälsomyndigheten. Ansvarig enhetschef är Olga Caratier, Enheten för produktkontroll.

Folkhälsomyndigheten vill rikta ett stort tack till de kommuner som deltagit i kartläggningen.

Folkhälsomyndigheten

Josefin P Jonsson

Avdelningschef

Avdelningen för livsvillkor och levnadsvanor

År 2019 infördes regler om spårbarhetssystem och säkerhetsmärkning av tobaksvaror, i lagen om tobak och liknande produkter (2018:2088), LTLP (1). Syftet är att motverka illegal handel med tobaksvaror som tillverkas i eller importeras till den inre marknaden.

Illegal handel med tobaksvaror är ett globalt fenomen med stora, negativa konsekvenser för hälsa, samhälle och ekonomi. Illegala tobaksvaror kan utgöra en större fara för hälsan eftersom de kan innehålla farliga ingredienser eller sakna hälsovarningar. De innebär även förlorade skatteintäkter för staten, och kan bidra till att finansiera annan organiserad brottslighet. Tillgången till illegala tobaksvaror undergräver även målen med politiken för tobakskontroll utifrån att tillgänglighetsbegränsande åtgärder som pris och åldersgräns kringgås.(2)

Illegal handel med tobaksvaror omfattar allt som rör distribution, försäljning eller köp av otillåtna tobaksvaror, och kan bland annat röra sig om att

• sälja tobaksvaror utan att betala skatt på ett korrekt sätt
• tillverka och sälja förfalskade tobaksvaror eller kopior av tobaksvaror
• dölja eller inte uppge korrekt information om varifrån en tobaksvara kommer
• smuggling (illegalt transportera tobaksvaror över landsgränser).

Tullverket uppger i sin årsredovisning 2023 (3) att tobaksprodukter förs in illegalt i Sverige både organiserat och storskaligt, men även under sken av att vara för privat bruk trots att syftet egentligen är att produkterna ska säljas vidare. År 2022 gjorde Tullverket 1 010 beslag av tobak, 5 579 957 cigaretter beslagtogs, vilket motsvarar cirka 279 000 styckförpackningar. Utöver det omhändertogs 469 772 cigaretter (cirka 23 500 styckförpackningar). År 2023 gjordes färre men betydligt större beslag av tobak – 607 beslag, där 13 537 244 cigaretter beslagtogs (cirka 677 000 styckförpackningar). Utöver det omhändertogs 73 431 cigaretter (cirka 3 700 styckförpackningar). Omhändertagna varor kan komma att återutföras eller förverkas, beroende på Tullverkets slutsatser vid kontroll av skattskyldighet mm.

Trots Tullverkets insatser och beslag visar CANs rapport 224 (4) att smuggelcigaretter finns tillgängliga på den svenska marknaden. I rapporten för 2022 uppskattades den årliga cigarettkonsumtionen i Sverige till 610 cigaretter per invånare 15 år och äldre där 1 procent av konsumtionen uppgavs vara av cigaretter som smugglats till Sverige. Se figur 1 nedan.

Enligt rapporten har den totala konsumtionen minskat, vilket även påverkat konsumtionen av smuggelcigaretter, som har minskat med 80 procent sedan 2003. Andelen som uppger att de köpt smuggelcigaretter under de senaste 30 dagarna har också sjunkit mellan 2003 och 2021 – från 0,6 procent till 0,1 procent. Ingen förändring under 2022, då andelen som uppgav köp av smuggelcigaretter låg kvar på 0,1 procent. Skattningen är baserad på uppgifter om registrerad försäljning samt i konsumentundersökningar med frågor om resandeinförsel samt köp av smuggelcigaretter.

Figur 1. Den totala cigarettkonsumtionen per invånare 15 år och äldre. 2003-2022.

Källa: Ramstedt M. Den totala konsumtionen av cigaretter och snus i Sverige 2003–2022. CAN Rapport 224 (4)

För att förhindra och stoppa den illegala handeln med tobaksvaror har krav på spårbarhet införts, med ursprung i artikel 15 i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll (5). Sverige ratificerade ramkonventionen 2005. Kraven har därefter vidareutvecklats i WHO:s protokoll mot illegal handel med tobaksvaror (2) som antogs i november 2012.

Inom EU har krav på spårbarhet och säkerhetsmärkning införts genom tobaksproduktsdirektivet (EU) 2014/40 (artiklarna 15 och 16) (6), och de genomförandeförordningar och beslut (7, 8) som kompletterar direktivet.

Reglerna om spårbarhet och säkerhetsmärkning är införda i svensk lag, LTLP (1) och började gälla för cigaretter och rulltobak den 20 maj 2019. I maj 2024 utökas spårbarhetskravet till att omfatta alla produkter som innehåller tobak.

För att uppnå spårbarhet ska alla aktörer, anläggningar och maskiner som ingår i leveranskedjan för tobaksvaror ha en unik identifieringskod (7). Alla styckförpackningar av cigaretter och rulltobak ska vara försedda med en unik identitetsmärkning, även kallad spårbarhetsmärkning (1). När styckförpackningen hanteras och transporteras ska händelserna registreras och informationen föras över till en central databas, kallad spårbarhetsdatabasen. Även ekonomiska transaktioner som är kopplade till tobaksvaran ska registreras i databassystemet.(1, 7) Se figur 2 nedan för beskrivning av spårbarhetssystemets struktur.

En tobaksvara får inte säljas om den saknar denna unika identitetsmärkning (1).

Figur 2. Spårbarhetssystemets struktur.

Källa: Förenklad bild, inspirerad av bild i System för spårbarhet och säkerhetsmärkning för tobaksvaror i EU, Handbok för berörda parter (9).

Alla aktörer har ett tydligt ansvar för att säkerställa att en tobaksvara går att spåra, från tillverkning till försäljningsställe.

Samtliga aktörer ansvarar för att ha de identifieringskoder som de behöver som ekonomisk aktör och sina anläggningar. Tillverkare och importörer ska dessutom ha identifieringskoder för sina maskiner. Aktörerna ansvarar för att registrerade uppgifter i identifieringskoderna är korrekta och aktuella. (7)

Tillverkare och importörer ska ansöka om spårbarhetsmärkningar och motsvarande mänskligt läsbara koder hos den svenska id-utfärdaren, och ansvarar för att dessa sätts fast korrekt på styckförpackningarna och är läsbara (7). De ska även registrera och lagra information om alla händelser som rör deras tobaksvaror i sin egen databas, kallad primär databas. Informationen skickas därifrån till den centrala databasen, spårbarhetsdatabasen (7). Tillverkare ska tillhandahålla den utrustning som aktörer i leveranskedjan behöver för att registrera tobaksvaror som köps, säljs, lagras, transporteras eller hanteras på annat sätt (1).

Partihandlare och distributörer ska registrera alla åtgärder som vidtas för de tobaksvaror som hanteras, och upprätta register över samtliga relevanta transaktioner (1).

Alla händelser som registreras ska innehålla rätt uppgifter om avsändande och mottagande anläggningar och aktörer, samt skickas i kronologisk ordning. Om ett meddelande skickas i fel ordning avvisas meddelandet; orsaken till felet måste åtgärdas och meddelandet skickas om.

Återförsäljare eller detaljhandlare som säljer tobaksvaror ansvarar för att ha identifieringskoder för sig själva och för sina anläggningar, och ska se till att angivna uppgifter är korrekta och aktuella (7). De ska även säkerställa att de tobaksvaror som säljs har korrekt märkning (1). Dessa aktörer ska inte registrera några händelser, till exempel in- och utleveranser.

För att en tobaksvara ska vara spårbar från tillverkningsplats till försäljningsställe behöver alla aktörer utföra de registreringar som behövs för att dokumentera sin del i leveranskedjan.

Spårbarhetssystemet har införts för att förhindra illegal handel med tobaksvaror. En studie finansierad av EU-kommissionen visar också att informationen i spårbarhetsdatabasen kan användas av berörda myndigheter för att upptäcka illegal handel (10), genom att till exempel analysera faktiska leveranser till försäljningsställen och jämföra med förväntade flöden. Avvikande händelser och mönster kan visa var det är lämpligt med tillsynsinsatser för att stoppa illegal handel. Tillförlitligheten bygger dock på att registrerade uppgifter och meddelanden är korrekta.

Folkhälsomyndigheten utövar tillsyn över att bestämmelserna om spårbarhet och säkerhetsmärkning följs, enligt 3 kap. 7-11 § LTLP och anslutande föreskrifter, i andra fall än när kommunen utövar tillsyn. Kommunens tillsyn omfattar att kontrollera att tobaksvaror som finns på fysiska försäljningsställen har spårbarhets- och säkerhetsmärkning.

Folkhälsomyndigheten är även marknadskontrollmyndighet enligt LTLP och har befogenhet att genomföra kontroller på fysiska försäljningsställen av spårbarhets- och säkerhetsmärkning. På grund av begränsade resurser har myndigheten inte möjlighet att själv genomföra ett stort antal fysiska kontroller av fysiska försäljningsställen.

Syftet med kartläggningen är att kontrollera spårbarheten av cigaretter fram till första försäljningsställe. Målet är att se hur spårbarheten fungerar och kontrollera att uppgifterna i spårbarhetsmärkningen är korrekta. I kartläggningen ingår även att analysera informationen i spårbarhetsdatabasen. Förhoppningen är också att kommuner och länsstyrelser ska får mer kunskap om spårbarhet av tobaksvaror.

Kartläggningen gjordes som ett samverkansprojekt mellan kommuner och Folkhälsomyndigheten.

I maj 2023 fick landets samtliga kommuner erbjudande om att delta i projektet, varav 81 kommuner anmälde intresse och 57 kommuner valdes ut. Urvalet skedde med avsikt att få en bra geografisk spridning i landet, med befolkningsmässigt både stora och små kommuner, och att inkludera de kommuner som antagligen har omfattande gränshandel. Ett antal av de kommuner som valdes ut fick dock förhinder. För att kompensera för detta bortfall, samt för att få en bra geografisk täckning, köpte Folkhälsomyndigheten cigarettförpackningar på ett antal försäljningsställen i ytterligare ett antal kommuner. Totalt ingick 61 kommuner i kartläggningen. Se figur 3 nedan för överblick av den geografiska spridningen.

I samband med projektstart och under projektets gång bjöd Folkhälsomyndigheten in kommuner och länsstyrelser till informationsmöten, både digitala och fysiska.

Kommunernas tillsynshandläggare fotograferade spårbarhetsmärkningen på 3-4 cigarettpaket per försäljningsställe i samband med ordinarie tillsynsbesök. Bilderna laddades upp till Folkhälsomyndigheten och vi kontrollerade spårbarheten genom att söka i spårbarhetsdatabasen. Sökresultatet sammanställde vi i ett Excel-dokument för fortsatt analys.

Figur 3. Geografisk spridning – deltagande kommuner.

Kartläggningen omfattar endast cigaretter. Reglerna om spårbarhet omfattar i dag cigaretter och rulltobak. Från den 20 maj 2024 omfattas alla tobaksvaror.

Alla 290 kommuner erbjöds att delta men kartläggningen begränsades till 60 stycken. Befolkningsmängden användes för att bestämma antalet bilder på spårbarhetsmärkningar som varje kommun kunde skicka. Kommunerna själva avgjorde från vilka försäljningsställen de skulle ta bilder.

Bilder på spårbarhetsmärkningar samlades in under perioden 1 juni–31 oktober 2023.

I detta kapitel redovisar vi resultatet av kartläggningen, dels information som finns i spårbarhetsdatabasen och dels information om fotograferade produkters spårbarhet.

Spårbarhetsdatabasen omfattar idag nära 9 000 ekonomiska aktörer med säte i Sverige (främst detaljhandlare) och över 12 000 anläggningar med adress i Sverige (främst försäljningsställen). Distributionen inom landet sköts av ett fåtal stora aktörer och ett större antal mindre aktörer. Nära 150 anläggningar av typen fristående lager finns registrerade.

De cigaretter som säljs i Sverige tillverkas inom Europa, främst i Litauen och Polen. När cigaretterna kommer till Sverige levereras de till partihandlare eller till tobakstillverkarnas egna lager innan de levereras vidare till mindre partihandlare och till försäljningsställen där de säljs till konsument.

Innan cigaretterna går ut till försäljningsställen har de ofta hanterats av ytterligare en eller flera partihandlare, och de flesta större matvarukedjor har regionala lager runt om i Sverige. Det ingår ofta även mindre eller medelstora aktörer i leveranskedjan.

De flesta partihandlare finns i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Det finns ett fåtal lageranläggningar på mindre orter, men de är ofta kopplade till någon av de större aktörerna.

Under 2023 levererades cirka 220,4 miljoner cigarettpaket från partihandlares lager till försäljningsställen i Sverige.

Även distributionen av tobaksvaror till försäljningsställen är koncentrerad till storstadsregioner, sett till totalt antal förpackningar, se figur 4 nedan – kartan till vänster (blå färg). Om antalet levererade styckförpackningar av cigaretter sätts i förhållande till befolkningsmängd sticker gränskommunerna ut eftersom gränshandeln mot Norge och Finland är omfattande. Se figur 4 nedan – kartan till höger (röd färg).

Figur 4. Distribution av cigaretter till försäljningsställen i Sverige 2023.

Källa: Spårbarhetsdatabasen.

Totalt fotograferades 1 076 spårbarhetsmärkningar, fördelat på 1 072 styckförpackningar och 4 limpor, vid 344 försäljningsställen. Kontrollen visade att 1 027 spårbarhetsmärkningar var sökbara i spårbarhetsdatabasen. Totalt omfattar kartläggningen därmed 1 023 styckförpackningar och 4 limpor, det vill säga 1 063 cigarettpaket.

Totalt 45 inskickade bilder gick inte att använda för sökning i spårbarhetsdatabasen. Majoriteten av bilderna (43 bilder) var så suddiga att det inte gick att se märkningen.

På två av bilderna fanns en felaktig spårbarhetskod – troligtvis en testkod, vilket indikerar att produkten tillverkades före den 20 maj 2019. Övergångsreglerna för cigaretter och rulltobak upphörde den 20 maj 2020, vilket innebär att styckförpackningar av cigaretter och rulltobak som är omärkta, felaktigt märkta eller märkta med testkod får inte tillhandahållas konsumenter.

Totalt 90 procent av de styckförpackningar som kunde spåras (959 av 1 063 stycken), var spårbara till det försäljningsställe där de fotograferades.

Resterande 10 procent (104 stycken) gick att spåra några steg i leveranskedjan, men inte till försäljningsstället där de fotograferats. De var därmed inte korrekt spårbara. Av dessa ingick cirka 60 procent (61 stycken) i ett registrerat ”meddelande om utleverans” där den angivna mottagande anläggningen var ett annat försäljningsställe än det där styckförpackningen fotograferats. Den avsändande aktören har registrerat fel identifieringskod för det mottagande försäljningsstället. Den vanligaste orsaken till detta är att man förväxlar tecken i koden. I 4 fall av dessa hade mottagande aktör registrerat ankomst av cigarettförpackningen. Eftersom aktörer som är försäljningsställe inte ska registrera några händelser tyder detta på att mottagaren är en partihandlare, med fel anläggningstyp på sin anläggning, som tagit emot styckförpackningen. Aktören har därefter inte registrerat något ”meddelande om utleverans” till ett försäljningsställe.

Återstående 40 procent av styckförpackningarna (43 stycken) som inte var korrekt spårbara har enligt databasen levererats till eller tagits emot vid ett lager eller en omlastningsterminal, men därefter finns inget meddelande om utleverans till ett försäljningsställe registrerat.

Förutom de två bilderna med felaktig spårbarhetskod som troligtvis är testkod fanns inga bilder där spårbarhetsmärkning saknades eller där spårbarhetsmärkningen var förfalskad.

Cigaretter som tillhandahålls konsumenter på den svenska marknaden ska enligt LTLP vara inrapporterade till Folkhälsomyndigheten via EU:s webbportal EU Common Entry Gate (EU-CEG). Rapporteringen ska göras senast åtta veckor innan produkten finns tillgänglig för konsumenterna. När produkten inte längre tillhandahålls på den svenska marknaden ska även detta rapporteras till oss via EU-CEG. I spårbarhetsmärkningen på styckförpackningarna finns uppgifter om var, av vem och när en tobaksvara tillverkats. Det finns även information om tobaksvaran som bland annat varumärke, identifieringskod vid rapportering samt avsedd marknad.

Kontrollen av innehållet i spårbarhetsmärkningen visar att samtliga produkter som kartlagts är rapporterade till oss via EU-CEG.

Det är 15 aktörer som har registrerat händelser för de produkter som ingår i kartläggningen. Ytterligare minst 4 aktörer har identifierats som partihandlare, genom att de varit mottagare i vissa meddelanden om produkter som inte är korrekt spårbara. Flera av dessa aktörer, både de som registrerar händelser och de som borde registrera, har fel anläggningstyp på sin anläggning det är angivet som ”försäljningsställe” eller ”annat” i stället för ”lager”.

Det vanligaste felet vid registrering av meddelande om inleverans är att registreringen omfattar produkter som inte ingår i det föregående meddelandet om utleverans. Vid registrering av meddelande om utleverans är det vanligaste felet att registrering görs av tobaksvaror som inte tidigare har ankomstregistrerats. Andra fel som noterats är att angivna identifieringskoder för ekonomisk aktör eller anläggning inte finns i databasen eller är avaktiverade, eller att fel databärare på kartongen skannas så systemet inte kan identifiera den då den saknas i spårbarhetsdatabasen.

Av aktörerna som registrerar händelser står de större aktörerna för flest fel i absoluta tal, men de mindre aktörerna står procentuellt sett för fler felaktigheter.

Tre av de besökta försäljningsställena saknar identifieringskoder för den anläggning där produkten fotograferades. Ett av försäljningsställena saknar även identifieringskod för ekonomisk aktör.

Kartläggningen av spårbarheten och analysen av registrerade uppgifter har bidragit med underlag i några av Folkhälsomyndighetens pågående tillsynsärenden. Vi har även inlett ett antal nya tillsynsärenden mot partihandlare eftersom analysen visat att de inte har uppfyllt sina skyldigheter att registrera alla händelser på korrekt sätt. Folkhälsomyndighetens analys av de fel som görs ger myndigheten möjlighet att i tillsynsärenden visa vilka åtgärder som behöver vidtas av aktören för att registrera rätt.

Kartläggningen visar att 90 procent av produkterna går att spåra hela vägen till korrekt försäljningsställe. Träffsäkerheten är relativt hög, men kan förbättras genom ökad noggrannhet av aktörerna i leveranskedjan.

För att få en hög datakvalitet behöver alla registrerade uppgifter i aktörernas identifieringskoder vara korrekta och uppdateras vid behov så de är aktuella. Samtliga aktörer i leveranskedjan behöver säkerställa att

• de har alla identifieringskoder som de behöver för sig själva och sina anläggningar, och – om relevant – maskiner
• lämnade uppgifter är aktuella och korrekta
• varje anläggning är angiven med korrekt anläggningstyp.

En hög datakvalitet bidrar till bättre spårbarhet och till att förhindra illegal handel med tobaksvaror.

De aktörer som deltar i handeln med tobaksvaror, utan att bedriva detaljhandel, ska registrera alla styckförpackningar som de tar emot och skickar vidare. De ska även registrera alla åtgärder som rör styckförpackningar och som vidtas medan aktören hanterar tobaksvaran, t ex ompackning till större kartonger. Även ekonomiska transaktioner ska registreras. Vid registrering av en händelse eller en ekonomisk transaktion, t ex ett meddelande om en inleverans, en utleverans eller en faktura, är det viktigt att alla uppgifter i meddelandet är korrekta.

Händelserna ska registreras i kronologisk ordning, vilket till exempel innebär att en inleverans måste registreras före en utleverans. Registreras händelserna inte i rätt ordning skickas felmeddelanden från spårbarhetsdatabasen.

Vid registrering av meddelande om utleverans måste den mottagande identifieringskoden för en anläggning (FID) anges korrekt. För att säkerställa att rätt koder används kan aktörerna kontrollera mottagande aktörs identifieringskoder via den nationella id-utfärdarens webbsida.

Ett stort antal valideringar görs av spårbarhetssystemet för att säkerställa att de meddelanden som skickas är korrekta och kommer i rätt ordning. Systemet skickar ett felmeddelande till aktören om meddelanden registreras i fel ordning, eller om meddelandet innehåller något annat avvikande. I felmeddelandet framgår vilka produkter som berörs av felet och varför meddelandet har avvisats.

När en aktör får ett felmeddelande går det meddelande som registrerats inte iväg. Orsaken till felet behöver först åtgärdas och därefter behöver meddelandet skickas om. Det är viktigt att aktörerna följer och åtgärdar alla felmeddelanden.

Genom kartläggningen har vi kunnat identifiera ett antal aktörer på marknaden som inte uppfyller kraven på spårbarhet. Dels aktörer som inte registrerar sin hantering av tobaksvaror och dels aktörer som registrerar sin hantering, men som inte gör det rätt-. Med högre kvalitet på registrerade uppgifter blir det enklare att upptäcka och stoppa illegal handel med tobak. Spårbarhetsdatabasen kan då bli ett effektivt redskap för berörda myndigheter.

Samarbetet med den kommunala tillsynen har inneburit en mycket effektiv tillsyn över spårbarheten eftersom vi effektivt har kunnat kontrollera ett stort antal produkter från många olika försäljningsställen över hela landet. Den kommunala tillsynsorganisationen spelar en viktig roll för tobakstillsynen eftersom de har god lokalkännedom. De har också visat stort engagemang i arbetet, vilket vi kommer att ta med oss i framtida samarbetsprojekt.

Användargränssnitt – ett grafiskt användargränssnitt som bland annat gör det möjligt för behöriga myndigheter att komma åt informationen i spårbarhetsdatabasen.

Databassystem – det system som utgörs av tillverkarnas och importörernas databaser (primära databaser) och spårbarhetsdatabasen (även kallad sekundära databasen).

Databärare – en bärare där data lagras i en form som är läsbar med hjälp av en enhet, t ex en streckkod eller QR-kod.

Ekonomisk aktör – fysisk eller juridisk person som är inblandad i handel med tobaksvaror, även för export, från tillverkaren till den sista ekonomiska aktören före det första återförsäljningsstället.

Försäljningsställe (första återförsäljningsställe) – anläggning där tobaksvaror släpps ut på marknaden för första gången. Inkluderar varuautomater för att sälja tobaksvaror.

Primär databas – en databas för spårbarhetsuppgifter som endast gäller för varorna från en viss tillverkare eller importör.

Router – en enhet i spårbarhetsdatabasen som förmedlar data mellan olika delar av databassystemet.

Spårbarhetsdatabasen – sekundära databasen – innehåller en kopia av alla spårbarhetsuppgifter som lagrats i de primära databaserna.

Spårbarhetssystem – ett system som gör det möjligt att följa eller spåra en produkt från tillverkning till första försäljningsställe, genom att alla aktörer, anläggningar och maskiner som ingår i leveranskedjan har en unik identifieringskod och genom att alla förflyttningar registreras.

Spårbarhetsmärkning – produktens unika identitetsmärkning, både den mänskligt läsbara koden och databäraren med den fullständiga koden.

Styckförpackning – den minsta enskilda förpackning för tobaksvaror som släpps ut på marknaden.

Säkerhetsmärkning – märkning för att säkerställa att produkten är äkta. Den består av fem äkthetsdetaljer (både synliga, delvis synliga och osynliga detaljer).

Tillverkare – fysisk eller juridisk person som tillverkar en produkt eller som låter konstruera eller tillverka en produkt och saluför produkten i eget namn eller under eget varumärke.

Unik identitetsmärkning – den kod som gör det möjligt att identifiera en styckförpackning eller en aggregerad förpackning av tobaksvaror. Även kallad spårbarhetsmärkning.

WHO – World Health Organisation (Världshälsoorganisationen). WHO är FN:s fackorgan för hälsofrågor.

EU-CEG – EU Common Entry Gate. EU:s webbportal för registrering av tobak och liknande produkter.

CAN – Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. CAN är ett nationellt kompetenscentrum inom området alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT).

• Blekinge: Karlskrona
• Dalarna: Borlänge, Falun
• Gotland: Gotland
• Gävleborg: Hofors, Hudiksvall, Nordanstig, Ockelbo, Sandviken
• Jämtland: Berg, Härjedalen, Åre, Östersund
• Jönköping: Eksjö
• Kalmar: Emmaboda, Nybro, Torsås
• Kronoberg: Alvesta, Växjö
• Norrbotten: Haparanda, Kiruna, Luleå
• Skåne: Malmö, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Lund, Simrishamn
• Stockholm: Haninge, Järfälla, Nacka, Nynäshamn, Upplands Väsby, Österåker
• Södermanland: Nyköping
• Värmland: Arvika, Eda, Torsby, Årjäng
• Västerbotten: Umeå
• Västernorrland: Sundsvall
• Västmanland: Västerås
• Västra Götaland: Gullspång, Göteborg, Götene, Herrljunga, Hjo, Karlsborg, Skara, Strömstad, Tanum, Tibro, Trollhättan, Ulricehamn
• Örebro: Örebro
• Östergötland: Finspång, Mjölby, Motala, Norrköping, Vadstena, Ödeshög

1. Lag om tobak och liknande produkter (SFS 2018:2088) [Internet]. Stockholm: Socialdepartementet [citerad 28 mars 2023]. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20182088-om-tobak-och-liknande-produkter_sfs-2018-2088/
2. WHO Protocol to Eliminate Illicit Trade in Tobacco Products, World Health Organization 2013 [Internet], Geneve. WHO Library Cataloguing-in-Publication Data. ISBN 978 92 4 150524 6; Hämtad från: https://iris.who.int/bitstream/handle/10665/80873/9789241505246_eng.pdf?sequence=1
3. Tullverkets årsredovisning 2023, dnr [Internet], Stockholm. https://www.tullverket.se/download/18.586d06b518b6116f9857660e/1710506504043/%C3%85rsredovisning%202023.pdf
4. Ramstedt M. Den totala konsumtionen av cigaretter och snus i Sverige 2003–2022. [Internet] Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2023. Rapport 224. ISBN 978-91-7278-360-7. Hämtad från: https://www.can.se/app/uploads/2023/12/can-rapport-224-den-totala-konsumtionen-av-cigaretter-och-snus-i-sverige-2003-2022.pdf
5. WHO Framework Convention on Tobacco Control, World Health Organization 2003 [Internet]. Geneve, WHO Library Cataloguing-in-Publication Data. ISBN 978 92 4 159101 0; Hämtad från: https://iris.who.int/bitstream/handle/10665/42811/9241591013.pdf?sequence=1
6. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter (artiklarna 15 och 16) [Internet]. Bryssel. Hämtad från: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32014L0040
7. Europeiska kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/574, om tekniska standarder för inrättande och drift av ett spårbarhetssystem för tobaksvaror (konsoliderat med genomförandeförordning 2023/448) [Internet]. Bryssel. Hämtad från; https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02018R0574-20231221&qid=1706880477397
8. Europeiska kommissionens genomförandebeslut 2018/576 om tekniska standarder för säkerhetsmärkning som ska tillämpas på tobaksvaror; [Internet] Bryssel. Hämtad från: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:L:2018:096:FULL&from=SV
9. System för spårbarhet och säkerhetsmärkning för tobaksvaror i EU. Handbok för berörda parter (ec.europa.eu) [Internet]. Bryssel; Hämtad från: https://health.ec.europa.eu/system/files/2018-11/tt_manual_sv_0.pdf
10. How can tracking and tracing systems give us a look at the dark side of the tobacco market?, BMJ, Borkowski F, Fibbi E. Tob Control 2024;0:1–6. doi:10.1136/tc-2023-058212. Hämtad från: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38262732/