Av befolkningen 16 år och äldre var det enligt 2021 års undersökning 4,8 procent som uppgav att de har avstått läkarvård trots upplevt behov. Det var vanligare att ha avstått läkarvård trots behov bland personer födda utanför Sverige jämfört med personer födda i Sverige. I åldersgruppen 65–84 år var det mindre vanligt att ha avstått läkarvård trots behov jämfört med i referensgruppen 30–44 år.

År 2022 uppgav 9,1 procent av befolkningen 16–84 år att de avstått från tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov. Andelen var högre bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Det var också vanligare att personer födda utanför Norden att ha avstått tandläkarvård jämfört med personer födda i Sverige. Bland de yngsta (16–29 år) och de äldsta (65–84 år) sågs också en lägre andel som avstått tandläkarvård jämfört med referensgruppen 30–44 år. Andelen sjönk något i de flesta grupper under perioden 2006–2022.

Vaccinationstäckningen har varit stabil under perioden 2006–2020 med ungefär 96–97 procent av alla barn som vid två års ålder fått första dosen av vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR). År 2021 byttes datakälla till nationella vaccinationsregistret (NVR). Den nya statistiken från NVR är inte jämförbar med den tidigare som samlats in på annat sätt. Därför blir vaccinationstäckningen enligt NVR något lägre än den faktiska. År 2021 vaccinerades 92,5 procent av alla 2-åringa barn med dos ett av MPR-vaccinationen.

According to the 2021 survey, 4.8 per cent of the population aged 16 and over stated they have delayed or avoided medical care despite need. It was more common to have done so among people born outside Sweden compared to people born in Sweden. In the age group 65–84 years, it was less common to have delayed or avoided medical care despite the need compared to the reference group 30–44 years.

In 2022, 9.1 per cent stated that they refrained from dental care due to economic reasons. The proportion was higher among those with compulsory and upper-secondary level education compared to those with tertiary-level education. It was also more common for people born outside the Nordic countries to have refrained from seeking dental care compared to people born in Sweden. Among the youngest (16–29 years) and the oldest (65–84 years) groups, a lower proportion of those who refrained from seeking dental care could also be seen compared to the reference group aged 30–44. The proportion fell slightly in most age groups between 2006 and 2022.

Vaccination rates have been stable over the period 2006–2020 with approximately 96–97 per cent of all children receiving the first dose of the measles, mumps, and rubella (MMR) vaccine at age two. In 2021, the data source was changed to the National vaccination register. Data collected from 2021 are not comparable to data from previous years collected by other means. In 2021, 92.5 per cent of all 2-year-old children were vaccinated with dose one of the MMR vaccine.

Jämlik vård handlar om att erbjuda och ge alla hälso- och sjukvård utifrån behov och på lika villkor, inte om att ge samma vård till alla. I hälso- och sjukvårdslagen framgår att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (1,2). De med störst behov ska ges företräde och hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. I primärvårdens grunduppdrag ingår att tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar (3).

Utvecklingen inom målområdet följs med ett antal så kallade kärnindikatorer, se Faktaruta för beskrivning av kärnindikatorerna Med indikator menar vi ett hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa som indikerar folkhälsans läge och utveckling. I denna rapport presenteras resultat för kärnindikatorerna Avstått läkarvård trots upplevt behov, Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov och MPR-vaccination, barn.

Utöver kärnindikatorerna finns indikatorer inom målområde 8 som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitikens åtta målområden

Resultaten i denna rapport avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och Folkhälsostudio samt i ett webbverktyg.

Resultat på läns- och kommunnivå

Indikatorn visar andelen personer som uppger att de avstått läkarvård trots upplevt behov de senaste 12 månaderna.

År 2021 uppgav 4,8 procent av befolkningen 16 år och äldre att de avstått läkarvård trots upplevt behov. Andelen bland kvinnor var 5,2 procent och bland män 4,4 procent (figur 1). Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Avstått läkarvård trots behov (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på kön, 2017–2021.

Figur 1. Avstått läkarvård trots behov (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på kön, 2017–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2017–2021 var utvecklingen av andelen män och kvinnor som uppgav att de avstått läkarvård trots behov i stort sett oförändrad (figur 1). Dessa förändringar var dock inte statistiskt säkerställda, inte heller när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Andelen som 2022 uppgav att de avstått läkarvård trots upplevt behov var 5,4 procent bland personer 16–29 år, 5,7 procent bland personer 30–44 år, 4,6 procent bland personer 45–64 år och 3,4 procent bland personer 65–84 år. I den äldsta åldersgruppen var andelen 5,1 procent (figur 2). I åldersgruppen 85 år och äldre var andelen 5,1 procent. Skillnaden, med en lägre andel i åldersgruppen 65–84 år än i referensgruppen 30–44 år, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen som avstått läkarvård trots behov i övriga åldersgrupper när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Avstått läkarvård trots behov (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2017–2021. Möjliga val: kön.

Figur 2. Avstått läkarvård trots behov (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2017–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2017–2021 varierade utvecklingen över tid i de olika åldersgrupperna avseende andelen som uppgav att de avstått läkarvård trots behov (figur 2). Inga förändringar var dock statistiskt säkerställda, inte heller när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

År 2021 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25 år och äldre som uppgav att de avstått läkarvård trots upplevt behov 6,1 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 5,1 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 4,0 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Det uppstod en statistiskt säkerställd högre andel i referensgruppen eftergymnasial utbildningsnivå jämfört med gruppen gymnasial utbildningsnivå när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 3, val ej åldersstandardiserat).

Figur 3. Avstått läkarvård trots behov (andel i procent), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2017–2021. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 3. Avstått läkarvård trots behov (andel i procent), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2017–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2017–2021 såg utvecklingen något olika ut i de olika utbildningsgrupperna avseende andelen som uppgav att de avstått läkarvård trots upplevt behov (figur 3). Dessa förändringar var dock inte statistiskt säkerställda, inte heller när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län.

Andelen personer som 2021 uppgav att de avstått läkarvård trots upplevt behov var 7,6 procent bland personer födda i övriga Europa och 6,8 procent bland personer födda i övriga världen. Bland personer födda i Sverige var andelen 4,2 procent och bland personer födda i övriga Norden 3,8 procent (figur 4). Skillnaden, med en högre andel som avstått läkarvård trots behov i gruppen födda i Europa utanför Norden respektive övriga världen jämfört med referensgruppen födda i Sverige, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Avstått läkarvård trots behov (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på födelseland, 2017–2021. Möjliga val: kön.

Figur 4. Avstått läkarvård trots behov (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på födelseland, 2017–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2017–2021 såg utvecklingen något olika ut i de olika grupperna av födelseländer avseende andelen som uppgav att de avstått läkarvård trots behov (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland män födda i Europa utanför Norden. Övriga förändringar var inte statistiskt säkerställda.

Indikatorn visar andelen personer som uppger att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov de senaste tre månaderna. Personer som är försäkrade i Sverige får gratis tandläkarvård upp till 23 års ålder.

År 2022 uppgav 9,1 procent av befolkningen 16–84 år att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov. Den åldersstandardiserade andelen var bland kvinnor 9,1 procent och bland män 9,5 procent (figur 5). Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland eller län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 5, val ej åldersstandardiserat).

Figur 5. Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022. Möjliga val: ej åldersstandardiserat.

Figur 5. Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Det sågs en nedgång bland både kvinnor och män i andelen som uppgav att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov under perioden 2006–2022 (figur 5). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var nedgången bland kvinnor 37 procent och bland män 31 procent. Totalt sett sjönk andelen personer som avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl med 34 procent.

Bland personer 30–44 år var det 12 procent som uppgav att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov, bland personer 45–64 år var det 10,6 procent, bland personer 65–84 år 6,9 procent och bland personer 16–29 år 5,8 procent år, 2022 (figur 6). Bland personer 85 år och äldre var andelen 3,4 procent. Skillnaden, med en högre andel i referensgruppen 30–44 år än i åldersgrupperna 16–29 år och 65–84 år, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 6. Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022.

Figur 6. Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 sågs en nedgång i de flesta åldersgrupper i andelen som uppgav att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov (figur 6). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i åldersgrupperna 16–29 år, 30–44 år och 45–64 år, men en oförändrad andel i åldersgruppen 65–84 år.

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25–84 år som uppgav att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov 17 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 12 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 8,1 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 7). Skillnaden, med en högre andel personer med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå som avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 3, val ej åldersstandardiserat).

Figur 7. Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 7. Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 sjönk andelen personer som uppgav att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov bland personer med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå (figur 7). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var nedgången statistiskt säkerställd för dessa grupper. Bland personer med förgymnasial utbildningsnivå sågs ingen statistiskt säkerställd förändring under perioden.

Andelen personer som 2022 uppgav att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov var 19 procent bland personer födda utanför Europa, 13 procent bland personer födda i övriga Europa, 10 procent bland personer födda i övriga Norden och 7,4 procent bland personer födda i Sverige (figur 8). Skillnaden, med en högre andel som avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov i grupperna födda i övriga Europa och övriga världen än i referensgruppen födda i Sverige, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 8. Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 8. Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 såg utvecklingen av andelen som avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov något olika ut i de olika grupperna av födelseländer (figur 8). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer födda i Sverige, övriga Europa och utanför Europa, medan ingen förändring sågs bland personer födda i övriga Norden.

Vaccinationstäckningen har varit stabil under perioden 2006–2020 med ungefär 96–97 procent av alla barn som vid två års ålder fått första dosen av vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR). År 2021 byttes datakälla till nationella vaccinationsregistret (NVR). Den nya statistiken från NVR är inte jämförbar med den tidigare som samlats in på annat sätt. Detta beror framförallt på viss underrapportering lokalt, framförallt av tekniska orsaker, men även på att vaccinationer som barn fått i andra länder inte finns registrerade i NVR. Därför blir vaccinationstäckningen enligt NVR något lägre än den faktiska. År 2021 vaccinerades 92,5 procent av alla 2-åriga barn med dos ett av MPR-vaccinationen.

Uppgifterna kommer från tre olika datakällor: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) från Statistiska centralbyrån (SCB), Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor" (HLV) och Nationella vaccinationsregistret.

Uppgifterna om att ha avstått läkarvård trots upplevt behov kommer från SCB (4). Sedan 1975 genomför SCB på uppdrag av Sveriges riksdag årligen Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). ULF är integrerad med EU:s undersökning om inkomst- och levnadsförhållanden (EU Statistics on Income and Living Conditions) och kallas därför ULF/SILC. ULF/SILC är en årlig urvalsundersökning i befolkningen 16 år och äldre. Urvalet till ULF/SILC bestod 2021 sammantaget av 20 000 individer i åldrarna 16 år och äldre som drogs ifrån Registret över totalbefolkningen (RTB). Indikatorn bygger på frågan om det under de senaste 12 månaderna har hänt att respondenten ”för egen del verkligen behövt en läkarundersökning eller läkarvård? Räkna inte med tandläkarvård”. Svarsalternativen är ”Ja”, ”Nej”, ”Vet ej” och ”Vill inte svara”. Om respondenten svarar ”Ja” ställs följdfrågan om respondenten ”då blivit undersökt eller fått vård vid varje tillfälle som du verkligen behövde det under de senaste 12 månaderna?” (med en ytterligare följdfråga om den främsta orsaken till att respondenten inte blivit undersökt eller fått vård). Här redovisas andelen av de som svarat ”Ja” på den första frågan och ”Nej” på den andra.

Åldersstandardiserade siffror redovisas överallt där det är möjligt. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i de olika redovisningsgrupperna och förändras över tid. Sveriges medelbefolkning 2021 används som standardpopulation.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16 år och äldre för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25 år och äldre. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län.

Uppgifterna om att ha avstått tandläkarvård p.g.a. ekonomiska skäl trots behov. kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor" (HLV) och avser perioden 2006–2022. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 genomförs den vartannat år och för 2018 och framåt har det nationella urvalet fördubblats till 40 000. År 2021 genomfördes en extra omgång av enkäten med anledning av covid-19-pandemin. År 2022 ingick 44 800 personer i urvalet. Svarsfrekvensen har minskat från 60 procent 2006 till 38 procent 2022. Resultaten räknas upp till befolkningsnivå via kalibreringsviktning, vilket reducerar en del av den skevhet som svarsbortfallet medför. Ett visst bortfallsfel kvarstår troligtvis ändå i vissa resultat, särskilt inom grupper där svarsfrekvensen är låg.

Indikatorn Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov bygger på de två frågorna ”Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård?” (svarsalternativ ”Nej” och ”Ja”) och ”Vilken var orsaken eller orsakerna till att du inte sökte tandläkarvård?” (svarsalternativ ”Besvären gick över”, ”Ekonomiska skäl”, ”Drar mig för att gå (tandläkarskräck)”, ”Hade inte tid”, ”Annan orsak”). Här redovisas andelen som anger ”Ekonomiska skäl” på följdfrågan.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009 och från 2010 och framåt personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna. Åldersstandardiserade siffror redovisas överallt där det är möjligt. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i de olika redovisningsgrupperna och förändras över tid. Sveriges medelbefolkning 2021 används som standardpopulation.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16 år och äldre för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25 år och äldre. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. En mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

Uppgifter om vaccinationsstatus bland 2-åriga barn samlas från barnhälsovården årligen i Nationella vaccinationsregistret (NVR). Vaccinationstäckning definieras som andelen barn bland alla inskrivna barn på BVC som är vaccinerade med en vaccindos mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR). Statistikredovisningen för 2021 och framåt har nationella vaccinationsregistret) som datakälla. Den nya statistiken är inte jämförbar med den tidigare som samlats in på annat sätt. Detta beror framför allt på viss underrapportering lokalt till NVR, framför allt av tekniska orsaker, men även på att vaccinationer som barn fått i andra länder inte finns registrerade i NVR. Därför blir vaccinationstäckningen enligt NVR något lägre än den faktiska.

1. Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa: förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa: slutbetänkande (SOU 2017:47). Stockholm: Wolters Kluwer; 2017. [citerad 7 mars 2023]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/06/sou-201747/
2. Utredningen Styrning för en mer jämlik vård. Digifysiskt vårdval: tillgänglig primärvård basera på behov och kontinuitet. SOU 2019:42. [citerad 7 mars 2023]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/contentassets/6e378658462844798630946d5bf12fc3/digifysiskt-vardval-_-tillganglig-primarvard-baserad-pa-behov-och-kontinuitet.pdf
3. Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). [citerad 7 mars 2023]. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
4. SCB. Statistikens framställning. Undersökningarna av levnadsförhållanden. Stockholm: SCB; 2022.

Utveckling av kärnindikatorerna inom målområde 8.

Tabell 1. Andel personer 16 år och äldre som uppger att de avstått läkarvård trots upplevt behov, andel personer 16–84 år som uppger att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov samt andelen 2-åriga barn som fått dos ett av MPR-vaccination. Andelar visas i procent. Utveckling av kärnindikatorerna inom målområde 8 under mätperioden var olika.

Kärnindikator	Uppföljningsperiod	Andel start	Andel slut		Utveckling
Avstått läkarvård trots upplevt behov	2017–2021	4,8	4,8
Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov	2006–2022	14,7	9,3
MPR-vaccination	2021	92,5		–