Av befolkningen 16 år och äldre var det 5,6 procent som uppgav att de har avstått läkarvård trots upplevt behov år 2023. I åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år var det mindre vanligt att ha avstått läkarvård trots behov jämfört med 30–44-åringarna. Det var vanligare att ha avstått läkarvård trots upplevt behov bland personer födda i Europa utanför Norden jämfört med personer födda i Sverige, och bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna jämfört med personer i hushåll med de högsta inkomsterna.

I slutet av 2023 var 94 procent av alla tvååriga barn vaccinerade med första dosen vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR). Andelen vaccinerade barn var högre bland dem vars föräldrar hade eftergymnasial utbildning jämfört med barn till föräldrar med förgymnasial utbildning. Det var en lägre andel vaccinerade barn i hushåll med de lägsta inkomsterna jämfört med barn i hushåll med de högsta inkomsterna.

År 2024 uppgav 12 procent av befolkningen 16–84 år att de avstått från tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov. Det var vanligare bland personer 30–44 år att avstå från tandläkarvård jämfört med personer i yngre och äldre åldersgrupper. Det var även mer vanligt bland personer födda utanför Sverige än bland personer födda i Sverige. Andelen som avstått tandläkarvård var högre bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning och bland personer i hushåll med lägre inkomst jämfört med personer i hushåll med högst inkomst. Andelen sjönk något i de flesta grupper under perioden 2006–2024.

Målområde 8 i korthet. Siffrorna i bilden sammanfattas i Tabell 1. Se rubrik Sammanfattande tabell.

In 2023, 5.6 per cent of the population aged 16 and over stated they have delayed or avoided medical care despite need. In the age groups 45–64 and 65–84, it was less common to have delayed or avoided medical care despite need compared with 30–44-year-olds. It was more common to have delayed or avoided medical care among people born in Europe outside the Nordic countries compared with people born in Sweden, and among people in households with the lowest incomes compared with people in households with the highest incomes.

By the end of 2023, 94 per cent of all two-year-old children were vaccinated with the first dose of the measles, mumps and rubella (MMR) vaccine. The proportion of vaccinated children was higher among those whose parents had tertiary-level education compared with children whose parents had compulsory level education. There was a lower proportion of vaccinated children in households with the lowest incomes compared with children in households with the highest incomes.

In 2024, 12 per cent of the population aged 16–84 stated that they refrained from required dental care due to economic reasons. It was more common among people aged 30–44 to refrain from dental care compared with people in younger and older age groups. It was also more common among people born outside Sweden than among people born in Sweden. The proportion of those who refrained from dental care was higher among people with compulsory level and upper-secondary level education compared with people with tertiary-level education, and among people in households with lower incomes compared with people in households with the highest incomes. The proportion fell slightly in most age groups between 2006 and 2024.

Jämlik vård handlar om att erbjuda och ge alla hälso- och sjukvård utifrån behov och på lika villkor, inte om att ge samma vård till alla. I hälso- och sjukvårdslagen framgår att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (1,2). De med störst behov ska ges företräde och hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. I primärvårdens grunduppdrag ingår att tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar (3). Läs mer om den vetenskapliga grunden till målområde 8 i faktabladet Folkhälsopolitikens målområden. Målområde 8: En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Folkhälsopolitikens målområde 8: En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Utvecklingen inom målområdet följs med ett antal så kallade kärnindikatorer (se faktaruta). Med indikator menar vi ett hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa som indikerar folkhälsans tillstånd och utveckling. I denna rapport presenteras resultat för kärnindikatorerna Avstått läkarvård trots upplevt behov, MPR-vaccination (mässling, påssjuka och röda hund), barn och Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov.

Utöver kärnindikatorerna finns fler indikatorer inom målområde 8 som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden

Resultaten i denna rapport avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och Folkhälsostudio samt i ett webbverktyg där resultat på läns- och kommunnivå kan hämtas.

Resultat på läns- och kommunnivå

Översiktlig information om Sveriges folkhälsopolitik och dess genomförande, bland annat det folkhälsopolitiska ramverket med det övergripande folkhälsomålet, de åtta målområdena med fokusområden och indikatorer för uppföljning finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Folkhälsopolitikens mål, ramverk och genomförande

Indikatorn visar andelen personer som uppger att de avstått läkarvård trots upplevt behov de senaste 12 månaderna.

År 2023 var andelen (ej ålderstandardiserad) av befolkningen 16 år och äldre som uppgav att de avstått läkarvård trots upplevt behov 5,6 procent. Den ålderstandardiserade andelen bland kvinnor var 6,1 procent och bland män 5,2 procent (figur 1). Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män.

Figur 1. Avstått läkarvård trots behov (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på kön, 2017–2023.

Länk till Figur 1. Avstått läkarvård trots behov, 16 år och äldre, fördelat på kön, 2017–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten

Under 2017–2023 var andelen kvinnor och män som uppgav att de avstått läkarvård trots upplevt behov i stort sett oförändrad (figur 1). När hänsyn togs till ålder och födelseland sågs heller ingen statistiskt säkerställd förändring under perioden.

Andelen (ej ålderstandardiserad) som 2023 uppgav att de avstått läkarvård trots upplevt behov var 7,0 procent bland personer 16–29 år, 6,8 procent bland personer 30–44 år, 4,7 procent bland personer 45–64 år och 4,3 procent bland personer 65–84 år. I åldersgruppen 85 år och äldre var andelen 4,7 procent (figur 2). De lägre andelarna i åldersgrupperna 45–64 år och 65–85 år jämfört med 30–44 år (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen som avstått läkarvård trots upplevt behov mellan övriga åldersgrupper och jämförelsegruppen 30–44 år.

Figur 2. Avstått läkarvård trots behov (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2017–2023.

Länk till Figur 2. Avstått läkarvård trots behov, 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2017–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten

Under 2017–2023 såg utvecklingen något olika ut i de olika åldersgrupperna avseende andelen som uppgav att de avstått läkarvård trots upplevt behov (figur 2). När hänsyn togs till födelseland sågs en statistiskt säkerställd förändring bland män 65–84 år, där andelen som uppgav att de avstått läkarvård trots behov hade ökat . I övriga åldersgrupper sågs ingen statistiskt säkerställd förändring under perioden.

Andelen (ej ålderstandardiserad) personer som 2023 uppgav att de avstått läkarvård trots upplevt behov var 8,6 procent bland personer födda i Europa utanför Norden och 6,2 procent bland personer födda utanför Europa. Bland personer födda i Sverige var andelen 5,2 procent och bland personer födda i övriga Norden 4,9 procent (figur 3). Den högre andelen bland personer födda i Europa utanför Norden jämfört med personer födda i Sverige (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och ålder. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan personer födda i övriga grupper av födelseländer och personer födda i Sverige.

Figur 3. Avstått läkarvård trots behov (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på födelseland, 2017–2023.

Länk till Figur 3. Avstått läkarvård trots behov, 16 år och äldre, fördelat på födelseland, 2017–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2017–2023 såg utvecklingen något olika ut i de olika grupperna av födelseländer avseende andelen som uppgav att de avstått läkarvård trots behov (figur 3). När hänsyn togs till kön och ålder sågs inga statistiskt säkerställda förändringar.

År 2023 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25 år och äldre som uppgav att de avstått läkarvård trots upplevt behov 5,5 procent bland personer med förgymnasial utbildning, 5,9 procent bland personer med gymnasial utbildning och 5,0 procent bland personer med eftergymnasial utbildning (figur 4). Det fanns ingen säkerställd skillnad mellan utbildningsgrupperna.

Figur 4. Avstått läkarvård trots behov (andel i procent), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2017–2023.

Länk till Figur 4. Avstått läkarvård trots behov, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2017–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2017–2023 såg utvecklingen något olika ut i de olika utbildningsgrupperna avseende andelen som uppgav att de avstått läkarvård trots upplevt behov (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder och födelseland sågs inga statistiskt säkerställda förändringar.

År 2023 var den ålderstandardiserade andelen personer som uppgav att de avstått läkarvård trots upplevt behov 4,2 procent bland personer i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 4,8 procent bland personer i hushåll med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 5,6 procent bland personer i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland personer i hushåll med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var andelen 6,0 procent och bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) 7,7 procent (figur 5). Den högre andelen bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna jämfört med personer i hushåll med de högsta inkomsterna (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och skillnaden kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön, födelseland och utbildningsnivå. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan övriga inkomstgrupper och personer i hushåll med de högsta inkomsterna.

Figur 5. Avstått läkarvård trots behov (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på hushållets inkomst, 2017–2023.

Länk till Figur 5. Avstått läkarvård trots behov, 16 år och äldre, fördelat på hushållets inkomst, 2017–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2017–2023 såg utvecklingen något olika ut i de olika inkomstgrupperna avseende andelen som uppgav att de avstått läkarvård trots upplevt behov (figur 5). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå sågs inga statistiskt säkerställda förändringar.

Figur 6 visar att personer i hushåll med lägst inkomst (kvintil 1) avstår läkarvård trots upplevt behov i högre utsträckning än personer i hushåll med högst inkomst (kvintil 5) (andel i procent).

Figur 6. Avstått läkarvård av ekonomiska skäl trots behov.

Indikatorn visar andelen tvååriga barn som är vaccinerade med en vaccindos mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR). Från 2021 rapporteras barnvaccinationer in på ett nytt sätt till nationella vaccinationsregistret (NVR), vilket fått som konsekvens att de rapporterade andelarna nu är något lägre än de faktiska.

I slutet av 2023 var 94 procent av alla tvååriga barn vaccinerade med första dosen MPR-vaccin (figur 7). Andelen var lika stor bland flickor och pojkar och det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

Figur 7. MPR-vaccination vid två års ålder (andel i procent), fördelat på kön, 2021–2023.

Länk till Figur 7. MPR-vaccination vid två års ålder, fördelat på kön, 2021–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Nationella vaccinationsregistret (NVR), bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

I slutet av 2023 var andelen barn som vid två års ålder var vaccinerade med första dosen MPR-vaccin 94 procent bland barn till föräldrar med eftergymnasial respektive gymnasial utbildning och 90 procent bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildning (figur 8). Skillnaden mellan barn till föräldrar med förgymnasial utbildning, där andelarna var lägre jämfört med barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön.

Figur 8. MPR-vaccination vid två års ålder efter föräldrarnas utbildningsnivå, kön och år (andel i procent), 2021–2023.

Länk till Figur 8. MPR-vaccination vid två års ålder efter föräldrarnas utbildningsnivå, kön och år, 2021–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Nationella vaccinationsregistret (NVR), bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

I slutet av 2023 var andelen barn som vid två års ålder var vaccinerade med första dosen MPR-vaccin 96 procent bland barn i hushåll med de högsta och näst högsta inkomsterna (kvintil 5 och 4), och 97 procent i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland barn i hushåll med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var andelen 96 procent och i hushåll med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) 93 procent (figur 9). Den lägre andelen bland barn i hushåll med de lägsta inkomsterna, jämfört med barn i hushåll med de högsta inkomsterna (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och föräldrarnas utbildningsnivå.

Figur 9. MPR-vaccination vid två års ålder (andel i procent), fördelat på hushållets inkomst, 2021–2023. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 9. MPR-vaccination vid två års ålder, fördelat på hushållets inkomst, 2021–2023 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Nationella vaccinationsregistret (NVR), bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Indikatorn visar andelen personer som uppger att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov de senaste tre månaderna. Personer som är försäkrade i Sverige fick gratis tandläkarvård upp till 23 års ålder under mätperioden 2006–2024.

År 2024 uppgav 12 procent (ej ålderstandardiserad) av befolkningen 16–84 år att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov. Den åldersstandardiserade andelen var 12 procent bland både kvinnor och män (figur 10), och det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

Figur 10. Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024.

Länk till Figur 10. Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov, 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Det sågs en nedgång bland både kvinnor och män i andelen som uppgav att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov under perioden 2006–2024 (figur 10). När hänsyn togs till ålder och födelseland var nedgången bland kvinnor 35 procent och bland män 25 procent. Totalt sett sjönk andelen personer som avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl med 30 procent.

Andelen (ej ålderstandardiserad) som 2024 uppgav att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov var 8,4 procent bland personer 16–29 år, 16 procent bland personer 30–44 år, 13 procent bland personer 45–64 år och 8,2 procent bland personer 65–84 år. Bland personer 85 år och äldre var andelen 3,7 procent (figur 11). De lägre andelarna i åldersgrupperna 16–29 år, 45–64 år och 65–84 jämfört med 30–44-åringarna (jämförelsegrupp) år var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland.

Figur 11. Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2024.

Länk till Figur 11. Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov, 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 sågs en nedgång i de flesta åldersgrupper i andelen som uppgav att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov (figur 11). När hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång i åldersgrupperna 16–29 år, 30–44 år och 45–64 år, men däremot ingen förändring i åldersgruppen 65–84 år.

Andelen (ej ålderstandardiserad) personer som 2024 uppgav att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov var 22 procent bland personer födda utanför Europa, 17 procent bland personer födda i Europa utanför Norden, 13 procent bland personer födda i övriga Norden och 9,7 procent bland personer födda i Sverige (figur 12). De högre andelarna i övriga grupper av födelseländer jämfört med personer födda i Sverige (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön och ålder.

Figur 12. Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024.

Länk till Figur 12. Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov, 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 såg utvecklingen av andelen som avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov något olika ut i de olika grupperna av födelseländer (figur 12). När hänsyn togs till kön och ålder sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer födda i Sverige, födda i Europa utanför Norden och födda utanför Europa, medan ingen förändring sågs bland personer födda i övriga Norden.

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25–84 år som uppgav att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov 22 procent bland personer med förgymnasial utbildning, 16 procent bland personer med gymnasial utbildning och 9,7 procent bland personer med eftergymnasial utbildning (figur 13). De lägre andelarna bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställda när hänsyn utöver ålder togs till kön och födelseland.

Figur 13. Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2024.

Länk till Figur 13. Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov, 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 såg utvecklingen av andelen som uppgav att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov något olika ut i utbildningsgrupperna (figur 13). När hänsyn togs till kön, ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer med gymnasial utbildning och för kvinnor med eftergymnasial utbildning. Bland personer med förgymnasial utbildning sågs ingen statistiskt säkerställd förändring under perioden.

Den ålderstandardiserade andelen personer som 2024 uppgav att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov var 5,9 procent bland personer i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5) 9,9 procent bland personer i hushåll med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 12,9 procent bland personer i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland personer i hushåll med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var andelen 16 procent och bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) 24 procent (figur 14). De högre andelarna i övriga inkomstgrupper, jämfört med personer i hushåll med de högsta inkomsterna (jämförelsegrupp var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn utöver ålder togs till kön, födelseland och utbildningsnivå.

Figur 14. Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 16–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2018–2024.

Länk till Figur 14. Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov, 16–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2018–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2018–2024 såg utvecklingen av personer som uppgav att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov olika ut i inkomstgrupperna (figur 14). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer i hushåll med de högsta inkomsterna, näst högsta inkomsterna och i mitten av inkomstfördelningen. Den relativa ökningen i dessa grupper är dock en ökning från låga nivåer. Bland personer i hushåll med de näst lägsta och lägsta inkomsterna sågs ingen statistiskt säkerställd förändring under perioden.

Uppgifterna kommer från tre olika datakällor: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) från Statistiska centralbyrån (SCB), och Nationella vaccinationsregistret och Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor" (HLV).

Uppgifterna om att ha avstått läkarvård trots upplevt behov kommer från SCB (4). Sedan 1975 genomför SCB på uppdrag av Sveriges riksdag årligen Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). ULF är integrerad med EU:s undersökning om inkomst- och levnadsförhållanden (EU Statistics on Income and Living Conditions) och kallas därför ULF/SILC. ULF/SILC är en årlig urvalsundersökning i befolkningen 16 år och äldre. Urvalet till ULF/SILC bestod 2023 sammantaget av 19 600 individer i åldrarna 16 år och äldre som drogs ifrån Registret över totalbefolkningen (RTB).

Uppgifterna om MPR-vaccination, barn, om vaccinationsstatus bland tvååriga barn kommer från Nationella vaccinationsregistret (NVR). Vaccinationstäckning definieras som andelen barn bland alla folkbokförda barn som är vaccinerade med en vaccindos mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR). Från 2021 rapporteras barnvaccinationer in på ett nytt sätt till nationella vaccinationsregistret (NVR), vilket innebär att denna statistik inte är jämförbar med den tidigare som samlats in på annat sätt. Det beror framför allt på viss underrapportering lokalt till NVR, främst av tekniska orsaker, men även på att vaccinationer som barn fått i andra länder inte finns registrerade i NVR. Därför blir vaccinationstäckningen enligt NVR något lägre än den faktiska.

Uppgifterna om att ha avstått tandläkarvård p.g.a. ekonomiska skäl trots behov kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2024. Under 2006 till 2016 genomfördes undersökningen årligen och det nationella urvalet bestod då av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 genomförs den vartannat år med ett utökat nationellt urval (40 000 – 45 000 personer). År 2021 genomfördes en extra omgång med anledning av covid-19-pandemin. Andelen som besvarat enkäten har minskat från 60 procent 2006 till 39 procent 2024. Resultaten räknas upp till befolkningsnivå via kalibreringsviktning, vilket minskar en del av den skevhet som olika stort svarsbortfall i olika grupper medför. Betydande bortfallsskevhet kvarstår dock för grupperna män 16–29 år, kvinnor 16–44 år och personer med förgymnasial utbildningsnivå, vilket föranleder att resultaten för dessa grupper bör tolkas med viss försiktighet.

Indikatorn avstått läkarvård trots upplevt behov bygger på frågan om det under de senaste 12 månaderna har hänt att respondenten ”för egen del verkligen behövt en läkarundersökning eller läkarvård? Räkna inte med tandläkarvård”. Svarsalternativen är ”Ja”, ”Nej”, ”Vet ej” och ”Vill inte svara”. Om respondenten svarar ”Ja” ställs följdfrågan om respondenten ”då blivit undersökt eller fått vård vid varje tillfälle som du verkligen behövde det under de senaste 12 månaderna?” (med en ytterligare följdfråga om den främsta orsaken till att respondenten inte blivit undersökt eller fått vård). Här redovisas andelen av de som svarat ”Ja” på den första frågan och ”Nej” på den andra.

Indikatorn Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov bygger på de två frågorna ”Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård?” (svarsalternativ ”Nej” och ”Ja”) och ”Vilken var orsaken eller orsakerna till att du inte sökte tandläkarvård?” (svarsalternativ ”Besvären gick över”, ”Ekonomiska skäl”, ”Drar mig för att gå (tandläkarskräck)”, ”Hade inte tid”, ”Annan orsak”). Här redovisas andelen som anger ”Ekonomiska skäl” på följdfrågan. Indikatorn saknar uppgifter för 2016.

Deskriptiv statistik för vuxna i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16–84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009 och från 2010 och framåt personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna. Åldersstandardiserade siffror redovisas överallt där det är möjligt. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i de olika redovisningsgrupperna och förändras över tid. Sveriges medelbefolkning 2021 används som standardpopulation.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16 år och äldre för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25 år och äldre. I de statistiska analyserna för vuxna ingår kön, ålder, födelseland i fyra grupper, utbildningsnivå samt hushållets inkomst fördelat på fem kvintiler (från lägsta till högsta disponibla inkomst). I de statistiska analyserna för barn (MPR) ingår kön, föräldrarnas utbildningsnivå samt hushållets inkomst fördelat på fem kvintiler. MPR redovisas inte per födelseland på grund av doser givna utomlands givna utomlands inte längre rapporteras in till NVR.

I de statistiska analyserna för vuxna justeras resultatet för de olika redovisingsgrupperna enligt följande: kön, ålder och födelseland justeras för varandra. Utbildningsnivå justeras för kön, ålder och födelseland. Hushållets inkomst justeras för kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå. I de statistiska analyserna för barn justeras resultatet för de olika redovisingsgrupperna enligt följande: Föräldrarnas utbildningsnivå justeras för kön, och hushållets inkomst justeras för kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Dessa justeringar genomförs för att säkerställa att de funna skillnaderna inom en redovisninsgrupp, exempelvis utbildningsnivå, kan hänföras till just utbildning och inte en eller flera av de övriga redovisningsgrupperna. I de statistiska analyserna är jämförelsegrupperna kvinnor/flickor, ålder 30–44 år, födelseland Sverige, eftergymnasial utbildningsnivå och hushåll med den högsta inkomsten (kvintil 5).

Utbildningsnivån för barn mäts som förälders högsta utbildning. Utbildningsnivå avser barnets biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar.

Hushållets inkomst definieras som summan av hushållsmedlemmarnas inkomster inklusive kapitalinkomster, efter det att skatt och andra negativa transfereringar som till exempel studielån, dragits av, med hänsyn taget till hushållets storlek och sammansättning. Med detta mått antas alla personer inom ett hushåll ha samma inkomst. För indikatorer i HLV kan hushållets inkomst redovisas från 2016.

En mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från webbsidan Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

1. Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa: förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa: slutbetänkande (SOU 2017:47). Stockholm: Regeringskansliet Wolters Kluwer; 2017. [citerad 7 mars 2023]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/06/sou-201747/
2. Utredningen Styrning för en mer jämlik vård. Digifysiskt vårdval: tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet. (SOU 2019:42). Stockholm: Regeringskansliet [citerad 7 mars 2023]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/contentassets/6e378658462844798630946d5bf12fc3/digifysiskt-vardval-_-tillganglig-primarvard-baserad-pa-behov-och-kontinuitet.pdfundefined
3. Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). [citerad 7 mars 2023]. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
4. SCB. Statistikens framställning. Undersökningarna av levnadsförhållanden. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB; 2022.

Andel (i procent) personer 16 år och äldre som uppger att de avstått läkarvård trots upplevt behov, andelen tvååriga barn som är vaccinerade med en vaccindos mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) samt andel personer 16–84 år som uppger att de avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov.