Existentiell hälsa och folkhälsa – Slutredovisning Förslag för fortsatt arbete
LyssnaDenna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande nationellt.
Kartläggningen av vetenskaplig och svensk litteratur visar att existentiell hälsa saknar en entydig definition, men att centrala existentiella perspektiv kopplat till hälsa i dagens Sverige är att uppleva mening i livet, vara i relation till sig själv, andra och naturen, känna sammanhang och trygghet, och att uppfatta sig vara en del av någonting större.
Kartläggningen av aktörer pekar på en stor bredd av insatser inom ramen för vad som skulle kunna tolkas som existentiell hälsa och består i utbildning och kunskapshöjande insatser, rättighets- och policyarbete, nätverk och samverkan samt stöd och aktiviteter. Många insatser handlar om psykisk hälsa och aktiviteter som motverkar ensamhet, såsom samtalsgrupper och andra sociala aktiviteter.
Det tidigare arbetet har kompletterats med fördjupade analyser av hur allmänheten, och grupper utifrån diskrimneringslagen, förstår begreppet.
Sammantaget visar vårt arbete att centrala existentiella perspektiv kopplat till hälsa i dagens Sverige är att uppleva mening i livet, vara i relation till sig själv, andra och naturen, känna sammanhang och trygghet, och att uppfatta sig vara en del av någonting större.
De existentiella frågorna kan både påverka, och påverkas av, fysiska och psykiska hälsoaspekter och av hälsorelaterade livsvillkor och levnadsvanor och det är viktigt att existentiella perspektiv integreras i pågående folkhälsoarbete. Med detta som utgångspunkt föreslår Folkhälsomyndigheten fyra utvecklingsområden för det fortsatta arbetet:
- Synliggöra och stimulera arbetet
- Öka kunskap om samband
- Utvärdera verksamheter
- Utforska mätmetoder
Rapporten vänder sig främst till politiker, beslutsfattare och handläggare på nationell, regional och lokal nivå som arbetar med frågor som berör dimensioner av existentiella frågor. Andra målgrupper finns inom civilsamhälle, näringsliv och forskning.
Relaterad läsning
